91 Auktoritet, laglig ämbetsmyndighet; anseende, förmåga att inge respekt, erkänd sakkunnig. A'ula, lat., forntida förgård; akademisk högtidssal el. vid läroverk. Aulén, Gustaf, f. 1879, biskop i Strängnäs 1933 —52, tidigare professor i systematisk teologi i Lund. Aulestad, gård i Gudbrandsdalen i Norge, där Björnstjerne Björnson bodde från 1874 till sin död 1910. Aulie, Reidar, f. 1904, norsk målare av 30-talets socialt engagerade realistiska skola. Aulin, T. B. V., 1866—1914, violinist och kompositör. Han blev konsertmästare i hovkapellet 1889 och var sedan dirigent i Stockholm och Göteborg. Till A:s förnämsta kompositioner hör tre violinkonserter. Au naturel [å natyrel'], fr., i naturligt tillstånd, dvs utan tillsats av sås eller utan kläder. Aunis [ånis'], landskap i v. Frankrike. Huvudstad La Rochelle. Aunus, se Olonets. Aura, lat., luft, fläkt. — Aura popula'ris, folkgunst. A'ura å, flod i s. Finland med staden Åbo vid mynningen. A'urea medio'critas, den gyllene medelvägen, ett uttryck, som är hämtat från Horatius, och som används särskilt när man vill försvara en kompromissande ställning mellan tvenne åsikter. Aurelia'nus, Lucius Domitius, romersk fältherre och kejsare 270—275, kämpade framgångsrikt mot goter och vandaler och krossade det palmyrenska riket. Mördades under ett fälttåg mot perserna. Byggde runt Rom den s.k. Aurelianusmuren, då staden hotades av allemannerna. Aurell, Tage, f. 1895, författare, som i en ordknapp stil skildrat olyckliga människor. Bland hans arbeten märks ”Ty b er g s går d”, ”M a r t i n a”, ”S k i 11 i n g t r y c k”. Aurén, Sven, f. 1906, författare och journalist, som skrivit uppskattade böcker om livet i Paris. Aure'ola, lat., helgongloria. AureomycFn, ett med streptomycin besläktat antibiotikum, som är effektivt mot åtskilliga bakterier och desutom mot en del virusarter. Det används vid vissa pneumonier, blodförgiftningar, urinvägs-infektioner m.m. Au revoir [å rövoa'r], fr., ”på återseende”, adjö. Aurfga, lat., körsven vid kappkörningarna under romartiden. Aurignac-rasen [årinjack']. I en grotta i Aurignac i s. Frankrike har man funnit skelett, tillhörande stenåldern, vilka ur rassynpunkt intar en mellanställning mellan den äldre Neanderthalrasen och nu levande européer, dock stående närmare de senare. Aurik'el, se Primula. Auriol [åriål'], Vincent, f. 1884, Frankrikes president 1947—54. Har varit socialistisk deputerad sedan 1914. 1928 blev A. generalsekreterare i socialistiska partiet. Han var finansminister 1936—37 och justitieminister 1937—38. A. flydde till England 1943. Auripigmenf, arseniktrisulfid As2S3, ett citrongult mineral, förr använt som färgämne. Auro'ra, morgonrodnadens gudinna i den romerska gudasagan. Auro'ra, litterärt sällskap i Åbo 1770—78. Bland medlemmarna märktes J. H. Kellgren. Auro'ra, socialdemokratisk tidning i Ystad sedan 1899. Auro'ra-förbundet i Uppsala var ett litterärt sällskap 1807—10, som stiftades av Atterbom och hans vänner. FAurore [lårå'r], daglig tidning i Paris grundad Aus 1897 för att framtvinga revision av Dreyfusproces-sen. Zolas bekanta J’accuse (Jag anklagar) publicerades där i jan. 1898. Tidningen var länge Clémen-ceaus organ. Au'rum, lat., guld. Ä usance [ysag's], fr., a uso, it., enligt handelsplatsens bruk, enligt den brukliga tiden (ex. för en växels uppvisande till inbetalningen). A'usbruch [-broch], ty., vin framställt av handplockade druvor före den egentliga skörden. Auskultant', person, berättigad att åhöra men ej deltaga i ett verks eller en institutions förhandlingar. Auskultation, avlyssnande av ljud från inre organ (lungor, hjärta). A. sker antingen direkt eller medelst lur. A'uslese, ty., ”urval”, beteckning för viner, beredda av de bästa druvorna. Auspi'cier, de teckentydningar, som anställdes av de romerska augurerna, då någon betydelsefull handling skulle utföras. Senare kom A. att avse även själva tecknen och betydde också ledning, framtidsutsikter. Aust-Agders fylke, norskt fylke vid Skagerak. 9 226 km2. 76 000 inv. 1952, därav 18 000 i fylkets städer: Risör, Tvedestrand, Arendal (residensstad), Grimstad och Lillestrand. Austen [å'stin], Jane, 1775—1817, engelsk romanförfattarinna. Hennes miljö är den engelska prästgården och herresätet, vars typer skildras med en utsökt, ofta bitande ironi, i en jämn, lättflytande stil. A'usterlitz, stad i Tjeckoslovakien. 4 000 inv. — I slaget vid A., även kallat ”trekejsarslaget”, besegrade Napoleon år 1805 de ryska och österrikiska kejsarnas förenade arméer. Austin [å'stin], huvudstad i Texas (USA). 132 000 inv. 1950. Universitet. Australalperna, se Australien. Australasien, namn på övärlden från Bortre Indien över Australien till Nya Zeeland. Tyskarna använder ofta A. som beteckning för endast den ostindiska arkipelagen. Australien (lat. ”terra australis” = sydlandet) som världsdel räknas omfatta förutom den stora ökontinenten A. med Tasmanien även öarna Nya Guinea* och Nya Zeeland* jämte Stilla havets otaliga mindre öar och ögrupper (Oceanien). Även med denna omfattning är A. den minsta av världsdelarna: 8,9 milj, km2 (Europa: 10 milj.), och även den folkfattigaste: 14 milj. inv. 1952, oberäknat de vilda stammarna (ca 50 000). — Vanligen används namnet A. blott för att beteckna den stora ön Australkontinenten jämte Tasmanien, vilka utgör Commonwealth of Australia, ett brittiskt dominion. — Naturförhållanden. A:s kuster är föga sönderskurna. I n. intränger Carpentariaviken, som i ö. begränsas av Yorkhalvön; den s. kusten är svagt inåtsvängd och bildar Stora Australbukten; f.Ö. finns endast mindre vikar. Mell. och v. A. är ett slättland med obetydliga bergområden. Längs A:s ö. kust löper däremot ganska mäktiga bergskedjor, vilka i s. har sin högsta höjd och kallas A:s Alper. Inom dessa ligger A:s högsta topp Mount Townsend (2 241 m). Från bergområdena flyter mot ö. korta men vattenrika floder, mot sv. och nv. längre men tämligen vattenfattiga floder. Störst är Murray med bifloder (Darling m.fl.), som utrinner på s. kusten. I övrigt är A:s floder obetydliga och oftast vattenförande endast under den nederbörds-rikare årstiden. Inom Sydaustralien finns ett antal saltsjöar, mer eller mindre fullständigt uttorkade under torrtiderna. Stora områden förses med bevattning genom borrade artesiska brunnar. Möjlighet för en stor utvidgning av odlingsmarkerna genom brunnsborrningar finns inom skilda delar av