Aus 92 ett sammanhängande artesiskt område på 1 ¥3 milj. km2 i det inre s. om Carpentariaviken. Det inre av A. är utomordentligt nederbördsfattigt och visar stor skillnad i temperaturen mellan dag och natt och mellan årstiderna. Kustområdena i n., ö. och sö. liksom kontinentens sv. hörn är nederbördsrika. — Såväl växt- som djurvärlden i A. är mycket egenartad, beroende på att A. under långa geologiska tidrymder ej haft någon landförbindelse med den övriga världen. Särskilt karakteristiskt för A:s flora är eukalyptusträdet och till samma släkte hörande buskar. Omkring de rena ökenområdena i det inre utbreder sig vidsträckta savanner med glesa eukalyptusbestånd eller torra buskskogar. Efter den nederbördsrika östkusten finns regnskogar med eukalyptusarter, palmer, lianer osv. Av vanliga däggdjurstyper finns blott råttor, dingohunden och flädermöss, medan däremot kloakdjur och ett stort antal pungdjursarter är utmärkande för landet. Mest känd bland de sistnämnda är kängurun. Av de av européerna införda husdjuren har kaninerna förökat sig så våldsamt, att de nu tillhör A:s värsta skadedjur. Fågelfaunan är mycket rik men har endast ett fåtal arter, som finns utanför A. Bland kräldjuren märks olika arter ödlor och ormar, bland fiskarna den egendomliga lungfislken. — Befolkning. Beträffande de vilda stammarna, se Austral-negrer. De vita är nästan uteslutande ättlingar till brittiska invandrare; av svenska invandrare torde finnas omkring 4 000. Förut importerades kineser som arbetare till guldfälten i stor skala. Numera har den gula invandringen stoppats genom lagbestämmelser. Av befolkningen tillhör ca 3 milj, den anglikanska kyrkan, omkring 1,6 milj, är katoliker. Statskyrka finns ej. Folkbildningen står högt. Flera universitet, det största i Sydney. — Näringar. Boskapsskötsel, framför allt fåravel, är A:s främsta näringsgren, därnäst jordbruk. Båda är högst utvecklade i Nya Sydwales. Mer än hälften av A:s åkerareal är odlad med vete. Därnäst viktigaste sädesslag är havre, majs och korn. Fruktodling. Kreatursstocken uppgick 1954 till 129 milj, får, 15,6 milj, hornboskap, 1,4 milj, hästar och 1,2 milj. svin. — A. har ett rikt givande bergsbruk: värdet av dess produktion beräknades för år 1952 till 137 milj, pund, varav nära tredjedelen kom på stenkolsbrytningen. Guld utvanns 1952 till ett värde av 14,4 milj., silver och bly 37,5 milj, och koppar 4 milj. pund. Kolfälten ligger till största delen i Nya Sydwales, de största guldfälten i Västaustralien, bly- och silvergruvorna i Nya Sydwales. — Författning. A. utgör ett domi-nion i det brittiska väldet, omfattande de sju staterna Nya Sydwales, Victoria, Queensland, Syd-australien, Västaustralien och Tasmanien jämte Nordterritoriet, vilket står under dominiets förvaltning liksom även brittiska Nya Guinea. Högsta myndigheten innehas av en parlamentarisk regering samt ett parlament, bestående av senaten och representanternas hus. — Historia. Under 1500-t:s början upptäcktes A. av europeiska sjöfarande. Det dröjde länge, innan A. blev närmare känt, och det var till stor del genom J. Cooiks färder, som A. blev grundligare utforskat. Cook ställde A. 1770 under engelsk överhöghet. Från 1788, då en kontingent på ungefär 800 förbrytare sändes till A., användes A. som deportationsort. Snart började även en frivillig invandring. Ännu i början på 1800-t. hade man emellertid föga kännedom om det inre av A. Utforskandet utfördes av australiska upptäckts