Bac 100 B. blev 1618 lordkansler men anklagades 1621 för att ha tagit mutor och dömdes till böter och deltog ej vidare i politiken. Sin största betydelse har B. som filosofisk författare. Vårt vetande, framhåller B., måste bygga på erfarenheten. Experiment och iakttagelser utgör forskningens säkraste grund, och ur dessa vinns sedan allmänna lagar — vid enbart logiskt tänkande, som ej ständigt kontrolleras av erfarenheten, riskerar man att gå vilse. B. är en av föregångsmännen till nutida vetenskapligt tänkande och forskning. Bacon [bej'kn], engelsk beteckning på lätt saltat och rökt fläsk, som är jämförelsevis köttrikt. Bad spelade som folksed i äldre tider större roll än nu. I forntiden påbjöds B. av religiösa skäl, i synnerhet hos österländska folk. Hos greker och romare ansågs de höra till livets nödtorft och de fornromerska lyxbadinrättningarna, termerna, är berömda. I vår tid har intresset för folkbad åter vaknat. Man har arbetat för anordnandet av billiga bad, infört skolbad m.m. Ur medicinsk synpunkt kan man indela B. i värmeberövande, ljumma eller indifferenta och värmestegrande. Det indifferenta B. har huvudsakligen betydelse som renlighetsbad, som lugnande och rogivande medel, t.ex. s.k. långbad för sinnessjuka, samt som skonsamt stärkande medel (kolsyrebad) vid vissa hjärtsjukdomar. Vär-meberöyande B. används vid många nervösa åkommor. Till dessa B. hör utom strandbad och vanliga karbad framför allt halvbad och avrivning. De varma baden används bl.a. vid reumatiska åkommor, njursjukdomar m.m. Hit hör utom karbad, ibland förenat med massage, även gyttjemassagebad, ång-bad, ljusbad m.fl. Någon gång används medika-mentösa tillsatser, t.ex. kli- och sodabad, särskilt vid hudsjukdomar. Bastu är ett varmbad, som lämpar sig utmärkt till folkbad ej minst på grund av sin ringa kostnad. Badelunda, socken i Västmanland, nv. om Västerås, känd för sin rikedom på fornminnen. På ett fridlyst område finns Anundshögen, som är Skandinaviens största gravhög, samt vidare ett gravfält med 5 skeppssättningar. Badelundaåsen, rullstensås, som löper från Svärdsjö i Dalarna ända ned i Södermanland, där den övergår i Kjulaåsen. Ba'den, f.d. riksdel i Tyska riket, beläget på ö. sidan Rhen, gränsande till Schweiz och Frankrike. Efter 2:a världskriget ingår n. delen av B. i delstaten Württemberg-Baden, Västtyskland, och s. delen i delstaten Südbaden. B. upptas delvis av det bergiga Schwarzwald. Omkring 40 % av landets areal utgörs av skogar, resten så gott som uteslutande av ytterst välodlade områden, även omfattande givande vingårdar och fruktträdgårdar. B. har också Tysklands största tobaksodlingar. Inom de s. delarna av B., där tillgången på vattenkraft är god, har särskilt textilindustrin fått kraftigt uppsving. B:s handel och industri gynnas av trafikmöjligheterna på Rhen liksom av ett rikt utbyggt järnvägsnät. — B. var till revolutionen i no v. 1918 ett storhertig-döme. Ba'den-Ba'den, stad i delstaten Südbaden, Västtyskland. 33 000 inv. Berömd kurort. Baden-Powell [bej'dn pa'oäll], R., 1857—1941, engelsk general, utmärkte sig i boerkriget genom ett tappert försvar av staden Mafeking. Grundade 1908 scoutrörelsen*. B. besökte Sverige 1927 och 1933. Badin [badärf], med släktnamnet Couschi, troligen 1747—1822, neger, kammarlakej, hovsekreterare, gavs 1760 som present åt drottning Lovisa Ulrika. B. är mest känd genom Crusenstolpes roman Morianen. Badinage [-na'sj], skämt, gyckel. Bad lands [bæd' læn'ds], eng., dåligt land, beteck ning ursprungligen använd om vissa trakter i n. Amerika (företrädesvis i staterna Wyoming, Dakota och Nebraska), vilka utmärks av ofruktbara, ytterst sönderskurna och därför svårframkomliga, platåartade landskapsformer. Badminton [bæd'mintn], ett spel påminnande om tennis. Man slår fjäderbollar fram och tillbaka över ett nät; bollen får ej beröra marken. Badoglio [badåVjo], P., f. 1871, italiensk militär, chef för generalstaben 1925, fältmarskalk 1926, generalguvernör i Libyen 1928—33. Efterträdde de Bono som överbefälhavare i kriget mot Abessinien nov. 1935 och blev därefter vicekonung av Etiopien. Vid Italiens inträde i 2:a världskriget blev han överbefälhavare i juni 1940 men avgick i dec. samma år. 1943 efter Mussolinis fall blev B. konseljpresident. Undertecknade som sådan ett hemligt vapenstillestånd med de allierade sept. 1943 och förklarade sedan i okt. s.å. Tyskland krig. B. avgick som konseljpresident juni 1944. Fråntogs senatorsvärdig-heten 1946. Badort, se Brunns- och badorter. Badsvamp, olika arter av i haven levande svampdjur*. Mjukdelarna får ruttna bort, så att endast det hornartade skelettet kvarstår. Svampfiske bedrivs särskilt i Medelhavet Baedeker [bä'deker], tyskt bokförlag, grundat av Karl B. (1801—59), som utgav resehandböcker över alla världens länder. Baer, K. E. v., 1792—1876, tysk-rysk zoolog, verksam i S:t Petersburg. B. betraktas som den moderna embryologins grundläggare. Baertling, Olle, f. 1911, målare, konsekvent till-lämpare av 40-talets konkretism. Baeyer [baj'-], A. v., 1835—1917, tysk kemist. B:s främsta arbeten rör framställningen av färgämnen (bl.a. indigo) på kemisk väg. B. erhöll 1905 nobelpriset i kemi. Baffin [bæf'in], W., 1584—1622, berömd engelsk forskningsresande. Efter B. har Baffin Bay och Baf-fins land uppkallats. Baffin Bay [bæf'in bej] el. Baffinviken, stor havsvik mellan Grönland och Baffins land (nordligaste Nordamerika). Baffins land [bæf'ins], stor arktisk ö n. om Kanada, v. om Baffin Bay. Omkr. 611 000 km2. Några hundratal eskimåer utgör B:s enda invånare. Bagage [-a'sj], packning, resgods. Bagatell', småsak, obetydlighet. Bag'dad, huvudstad i Irak vid Tigris, med förorter 817 000 inv. 1947. Befolkningen utgörs huvudsakligen av arabiska och persiska muhammedaner samt judar. Tigris är segelbar från B. och till Persiska viken. På grund härav går en livlig handel på Mesopotamien och v. Iran över Bagdad. — B. grundlädes på 700-t. och blev säte för kaliferna. Efter skiftande öden kom B. 1638 till Turkiet. Under l:a världskriget intog engelsmännen B. 1917. Jfr Irak. Bag'dadbanan, den planerade och 1940 färdigbyggda järnvägen från Haidar Pascha (mitt emot Konstantinopel på andra sidan Bosporen) över Konya, Aleppo och Bagdad till Persiska viken. Byggandet av B., som huvudsakligen skedde på tyskt initiativ och med tyskt kapital, bidrog till att skärpa motsättningarna mellan Tyskland och England före l:a världskriget, då England såg sina politiska och kommersiella intressen i Orienten hotade. Bagdadpakten el. METO (Middle East Treaty Organization), försvarspakt för Mellersta östern, bildad nov. 1955 i Bagdad. Medlemmar i B. var vid dess bildande Storbritannien, Turkiet, Irak, Iran och Bagehot [be'jdjöt], W., 1826—77, engelsk natio