99 konung i B., medan brodern Assurbanipal härskade över Assyrien. Assurbanipal införlivade snart även B. med sitt välde, men efter hans död bemäktigade sig Nabopolassar, av kaldéernas stam, B:s tron (625 —604). Tillsammans med mederna besegrade han Assyrien och intog Ninive år 606. Vid delningen av Assyrien fick B. därefter dess besittningar i Syrien och Palestina. Nebukadnesar II (605—562) gjorde framgångsrika härtåg till Egypten och Syrien. Under hans styrelse inträffade det nybabyloniska rikets största blomstringstid. Den följande tiden medförde en avsevärd tillbakagång och 539 f.Kr. föll Babylon för den persiske konungen Kyros. — Vår kännedom om B. grundar sig huvudsakligen på de arkeologiska grävningar, som utförts sedan mitten av 1800-t. Ba-bylonierna tillhörde den semitiska rasen men hade starka, icke-semitiska inslag, kanske mest av sumerer. B. var en monarki med ärftlig kungavärdig-het. Konungen var såsom nationalgudens ställföreträdare enväldig men stod oftast helt under prästernas inflytande. Det babyloniska samhällslivet känner man genom tolkning av kilskrifttavlorna (se Kilskrift). Av de babyloniska gudomligheterna var Bel, Ea, Istar och Marduk de förnämsta. Redan då man först kunnat spåra den babyloniska kulturen, nämligen i 5:e årtusendet f.Kr., stod den på en hög nivå. Man hade ett ordnat samhällsliv med skriftspråk och långt driven konst. I 3:e årtusendet f.Kr. stod den babyloniska konsten på sin höjdpunkt. Den präglades av värdighet, stränghet och noggrann verklighetstrohet, men den saknade fantasi och smidighet. Från babylonierna fick det assyriska folket sin konst, liksom sin kultur i allmänhet. Folken sammanhängde intimt politiskt och uppbar gemensamt en av forntidens mest imponerande kulturer. Deras förnämsta blomstringsperiod inföll, när egypternas kultur börjat visa tecken på tillbakagång och innan den grekiska kulturen nått sin storhetstid. Babylo'niska fångenskapen eller exilen. Är 597 f.Kr. bortförde den babyloniske konungen Nebukadnesar en del av judarna i fångenskap. År 586 intog han på nytt Jerusalem, förstörde staden och förde större delen av befolkningen till Babylon. Är 538 frigavs judarna och en del av dem återvände då till Jerusalem. B. har man även kallat påvarnas vistelse i Frankrike (Avignon) 1309—77. Babyloniska skökan, en figur i Johannes uppenbarelse, bestående av en kvinna sittande på ett vilddjur. B. symboliserade troligen de hedniska väldena, framför allt Rom, men används numera av from-hetsivrare som beteckning för en förvärldsligad kyrka. Baccalau'reus, gammal benämning på en akademisk grad, som finns kvar i det engelska bachelor*. Baccarat [bakkara'], fr., Baccara, franskt hasardspel med kort. Bacchus [bak'-], se Dionysos. Bach. — 1. Johann Sebastian B., 1685—1750, tysk tonsättare, kantor vid Thomaskyrkan i Leipzig. B. behärskade mästerligt de musikaliska formerna. Han räknas som den stränga klassiska musikens förnämste representant och har kallats den tyska musikens fader. För orgel och piano har B. skrivit koraler, preludier, fugor, sviter m.m. Utom en del kammarmusik har B. vidare skapat mäktiga körverk, Matteuspassionen m.fl. — 2. Karl Philipp Emanuel B., 1714—88, son till B.l. Anses som den mest musikaliske av dennes söner. Skrev operor, symfonier etc. Bachelier [basjlje'], fr., student, ”kandidat”. Bachelor [bæt'sjlö], eng., engelsk universitetsexamen, delvis motsvarande vår kandidatexamen. B. of arts och B. of Science = fil. kand. B. of divinity ~ teol. kand. B. of laws = jur. kand. B. of medicine = med. kand. Bac Bach'sjisj el. Bakhsjisj, pers.-arab., drickspengar. Bacill', se Bakterier. BacilFbärare, person, som härbärgerar sjukdoms-alstrande bakterier i sin kropp utan att själv vara sjuk. Särskilt vid nervfeber och difteri utgör B. en fara som smittospridare. Back. — 1. Främsta delen av översta däcket på ett fartyg. — 2. Bunke, i vilken maten uppläggs åt manskap på fartyg. — 3. Ställbar del, som används för att fastställa ett arbetsstycke. — 4. Skärande verktyg, som används för gängning. Backa ett segel eller brassa back, inställa ett segel så, att vinden får verka på det för ifrån. Backamo, Bohusläns regementes övningsplats till 1913 i närheten av Ljungskile. Därefter förflyttades regementet till Uddevalla. Backana'1, dryckeslag, orgie; dryckesvisa. Backana'lier, under antiken hemliga fester med kvinnor till vinguden Bacchus’ära. Används numera som beteckning för utpräglat dryckeslag. Back-anis, se Pimpinella. Backant' el. backantinna, kvinna i vinguden Bacchus’ (Dionysos’) följe. Backe, stationssamhälle vid stambanan Långsele —Hoting i Västernorrlands län. Länslasarett. Backen, municipalsamhälle i Västerbottens län. 2 739 inv. 1955. Backer, Harriet, 1845—1932, norsk målarinna, som utförde porträtt, landskap, interiörer av kyrkor m.m. av stark stämningsverkan. B. var syster till Agathe Backer-Gröndahl. Backer-Gröndahl, Agathe, 1847—1907, norsk tonsättarinna och pianovirtuos. Bland hennes sånger märks cykeln Barnets Værdag. BackTisch (ty. ”liten stekfisk”,) halvvuxen flicka. Backhammer, grepp i brottning. Backhand, slag i tennis och liknande spel, varvid en (högerhänt) spelare slår bollen t.v. om sig själv; i boxning slag med handens baksida. Back'haus, Wilhelm, f. 1884, tysk pianist; en av de främsta nu levande. Backhoppning, se Skidsport. Backplaying [bæk'plejing], engelsk metod att inspela ljudfilm. Ljudet upptas för sig före bilden. Ljudupptagningen blir bättre och artisterna kan under inspelningen röra sig mera ogenerat. Backsippa (Pulsatilla vulgaris), flerårig vårväxt med parbladigt findelade blad och violett sexbladig blomma på enblomstrig stängel. B. är vanlig i s. och mell. Sverige. Backsmultron, se Fragaria. Backstugusittare. Under äldre tider benämndes smärre torp, vanligen omfattande en liten stuga med täppa, backstuga. De uppläts särskilt åt gamla, som därigenom fick billig försörjning. Även yngre kunde som B. få eget hem, men då detta ansågs leda till mindre välbetänkt familjebildning, kom backstugu-väsendet att betraktas som ett samhällsont. I samband med egnahemsrörelsens utveckling har B. i viss utsträckning omvandlats till självständiga jordbrukare. Jfr Ensittarlag. Backsvala, se Svalor. Backsyra, se Syra. Backtimja, se Timjan. Back'us, se Dionysos. Bacon [bej'kn]. — 1. Roger B., omkr. 1214—94, engelsk franciskanermunk och lärare vid Oxford-universitetet, uppfann förstoringsglaset, luftpumpen m.m. och var i många hänseenden en föregångsman på det naturvetenskapliga området. Han betraktades därför med misstro av sin samtid. (Han fick tillbringa en stor del av sitt liv i fängelse.) — 2. Francis B., baron av Verulam, 1561—1626, engelsk statsman och filosof. Ursprungligen beskyddad av Essex bidrog han sedan till dennes störtande 1601.