Bar svagande av de protestantiska hugenotternas parti. Bartolomeus, en av Jesu apostlar, led enligt legenden martyrdöden på korset sedan han blivit levande flådd. Bartolomme'o, Fra, se Porta. Ba'ruch, Bernard, f. 1870, amerikansk finansman, finansiell rådgivare åt presidenterna Roosevelt och Truman. Såsom amerikansk representant och ordf, i FN:s atomkommission framlade B. 1946 ett förslag till internationell kontroll av atomenergin, vilket förslag senare förkastades av Sovjetunionen. Ba'ruk var profeten Jeremias medhjälpare och följde honom i landsflykten. B:s bok är upptagen bland de apokryfiska böckerna och anses skriven omkr. år 70 e.Kr. Barye [-ri'], A. L., 1796—1875, fransk bildhuggare och målare, känd för sina djurskulpturer. Barysfä'r, den inre, tyngre delen av jorden*. Bary't, bariumoxid [BaO]. Ger med vatten ba-riumhydrat [Ba(OH)2]. Bary'tgult, bariumkromat. Används inom tänd-sticksindustrin. Ba'ryton, manlig sångstämma, som har omfånget stora g—ettstrukna f. Den ligger mellan tenor och bas. I nyare operor är i allmänhet huvudpersonens parti avsett för B. Bary'tvitt, även kallat permanentvitt, bariumsul-fat (kem. formel BaSO^), förekommer i naturen som mineralet tungspat. B. används som målarfärg. Bas. — 1. I allm. språkbruk grundval, utgångspunkt. — 2. Mus. Den lägsta sångstämman (stora f—ettstrukna d). Betecknar även den djupa stämman å ett piano samt lågt stämda instrument, främst kontrabas. — 3. Kem. Baser är sådana kemiska föreningar, som i vattenlösning avdissocierar OH-joner (jfr Elektrolytisk dissociation). Lösningar av starka baser går ofta under namnet lut, t.ex. natronlut. Med syror ger baserna salter. De starka baserna, t.ex. natronlut, verkar frätande på de flesta organiska ämnen. Basa'l, se Apikal. Basalomsättning el. grundomsättning mäts i vila för att fastställa eventuella rubbningar i ämnesomsättningen. Detta sker genom bestämning av syreförbrukningen under viss tid. BasaVter, en del allmänt förekommande, vulkaniska, basiska bergarter, bildande bäddar och gångar. B. visar ofta en vacker pelarformig förklyft-ning. Basalter och deras tuffer upptar bl.a. största delen av Islands yta. I Sverige förekommer de på några ställen i mell. Skåne. Basa'r, bazar, i österlandet täckt affärsgata eller -torg; i Europa butik, där man kan köpa olika föremål, oftast gottköpsvaror; försäljning, oftast igångsatt för välgörande ändamål. Basbuffo, bassångare, som specialiserat sig i komiska roller. Baschkirrepubliken, se Basjkirrepubliken. Bascule-system [baskyl'-]. — 1. Rigelanordning, då man med ett handtag låser flera riglar på en gång. — 2. I politiken ett system, då man regerar med eftergifter åt olika håll. Baseball [bej'sbål], ett ursprungligen amerikanskt bollspel, spelat av två lag på 9 personer vardera. Runt slagträ och liten, skinnklädd massiv gummiboll används. Planen skall vara kvadratisk med mål i tre hörn. Ba'sedows sjukdom är uppkallad efter en tysk läkare, som först beskrev den. B. kännetecknas av sköldkörtelförstoring, framskjutande av ögonen, hjärtklappning, oro m.m. Orsaken är överproduktion av ämnen från sköldkörteln. Behandlingen är operativ; även röntgenbestrålning har använts. Ba'sek — 1. Kantoner i n, Schweiz, bestående av 114 de båda kantonerna Basel-Stadt, 197 000 inv., och Basel-Land, 107 000 inv. 1950, 428 km2. Den förra har en ytvidd av 37 km2 och omfattar huvudsakligen staden Basel med omnejd. Åkerbruk och boskapsskötsel är huvudnäringar. Viktiga industrigrenar är sidenväverier och cementfabrikation. — 2. Huvudstad i schweiziska kantonen Basel-Stadt, belägen vid Rhen. 184 000 inv. 1950. Schweiz’ viktigaste handelsstad. Sidenfabrikation. Universitet. Basfiol, se Kontrabas. Bashkir, se Basjkirrepubliken. Basic English [bej'sik inglisj], en förenklad engelska, byggande på 850 grundord, utarbetad av C. K. Ogden, som 1947 överlät sin Copyright på engelska staten mot en summa av 23 000 pund. Basi'die, se Basidiomycetes. Basidiomyce'tes, en underavdelning av svamparna. Dit hörande arter kännetecknas av mångcelligt mycelium och förökar sig med sporer, bildade genom avsnörning. De celler, från vilka sporerna avsnörs, kallas basidier. Hit hör hattsvampar, buksvampar, rostsvampar och brandsvampar. Basilei'os, den store, omkr. 330—379, metropolit i Caesarea. B. organiserade det grekisk-katolska klosterväsendet*. Interiör av Basilica Ulpia i Rom. Basilika, byggnad, som av romarna användes till domstolsförhandlingar, folkmöten etc. B., som ursprungligen kom från Grekland, bestod av en enda stor, fyrsidig hall, vilken avdelades i flera skepp genom rader av pelare. Till B. lades ett halvcirkel-formigt utsprång (apsis el. absid), oftast mitt emot huvudingången. De äldsta kristna kyrkorna kallades B. och byggdes efter mönster av den romerska B. Basilisk', i folktron ett hemskt odjur med ormkropp, näbb och klor och krona på huvudet, som dödar genom sin blotta anblick. Ba'siska bergarter, beteckning för kiselsyrefattiga, järn- och magnesiarika eruptivberg arter (ex. diabas, gabbro, basalt, olivinsten). BaNiskt salt, se Salter. Basjkirrepubliken, autonom sovjetrepublik i RSFSR, belägen i s. delen av Uralbergen. Omkr. 3,1 milj, inv., av vilka en stor del basjkirer (en tur-kisk-tatarisk folkstam). Huvudstad Ufa, 246 000 inv. 1939. Bas'ker. — 1. Folkstam, boende såväl å spanska som franska sidan av västliga Pyrenéerna. De talar ett egendomligt språk, som man ej funnit vara besläktat med något annat känt språk. Till utseendet är B. något ljusare än spanjorerna samt kortskalliga. De lyckades länge bibehålla en viss självständighet gentemot Spanien och Frankrike, men har nu förlorat sin särställning. Under spanska inbördeskriget tog de regeringens parti men besegrades och utsattes för en mycket hårdhänt behandling. — 2. Helsydd rundkullig mössa, som nu almänt används oph är hämtad från den baskiska folkdräkten.