n5 Basketboll [ba'skit bål], av engelska basket, korg, är ett lagspel med boll som endast får spelas med händerna. Ett lag består av 5 spelare och 2 avby-tare. Målet utgörs av en korg placerad omkring 3 m över marken. B. kommer ursprungligen från USA men har snabbt blivit populärt över hela världen. I Sverige finns ett BTörbund till vilket flera hundra föreningar är anslutna. Bas'kiska provinserna, 3 småprovinser i n. Spanien vid Biscayabukten. Ytvidd 7 300 km2. 1,1 milj, inv. 1952, basker. Viktigaste stad Bilbao, 233 000 inv. 1952. Bas-klav, f-klav, ett tecken, som anger att noten på fjärde linjen är ostrukna f och att J' betydelsen av notsystemets övriga nottecken -------- skall läsas med hänsyn till detta. Basning, metod att genom upphettning i vattenånga göra trä böjligt. o Ba'snivå'. En flod, som fördjupat sin bädd så långt, som under rådande förhållanden är möjligt, sägs ha nått sin B. Denna bildar då en jämn kurva utan forsar och fall. Bas'ra, viktigaste hamnstad i Irak vid Schatt-el-Arab, strax nedanför Eufrats och Tigris’ samman-flöde. B. med förorter 369 000 inv. 1947. Ängbåts-och järnvägsförbindelse med Bagdad. Under l;a världskriget utgångspunkt för det engelska fälttåget i Mesopotamien. Export av mattor, lantbruksprodukter, dadlar, petroleum. Under 2:a världskriget besattes B. av engelsmännen maj 1941 och över B. gick vapentransporter till Främre Orienten och Ryssland. Bas-relief [baröljäf'], fr., föga upphöjt reliefarbete. Jfr Hautrelief. Bassa'no (da Ponte), italiensk målarsläkt. Bland medlemmarna märks Giacomo B., d. 1592, vilken framför allt målat djur- och landskapsmotiv. Basse-Iisse [baslis'], fr., se Hautelisse. Bassermann, Albert, 1867—1952, tysk skådespelare, känd som förnämlig Ibsentolkare. Medverkade i Reinhardts uppsättningar och var en av Tysklands stora aktörer fram till nazistepoken. Bassetfhorn, biåsinstrument, påminnande om klarinett och omfattande 4 oktaver. Bass sund skiljer Tasmanien från Australien och är fyllt av korallrev och öar. Minsta bredd 210 km. Bast erhålls från trädarter ur en fiberartad vävnad under barken. I handeln finns bl.a. från Madagaskar importerad B., erhållen från en palmart, Raphia ruffia. Bas'ta!, sp. och it., det är nog, stopp! Basta'rd kallas avkomma, erhållen genom korsning av olika arter eller varieteter. Jfr Ärftlighets-lära. Basta'rdnäktergal (Hippolais hippolais), en i s. Sverige vanlig sångare med gul undersida och gröngrå översida, lever i buskig ängsmark. B. är fridlyst och känd som god sångare. Bastardsträng, en tvär slå, som går från övre högra till nedre vänstra hörnet i en vapensköld och som utmärker oäkta börd. Bastardsvärmare, fjärilsläkte med takformigt hoplagda vingar, som är grönblå med röda fläckar. Bas'tia, stad på Korsikas ö. kust. 49 000 inv. 1950. Huvudstad till år 1811. Bastien-Lepage [bastjäg' löpa'sj], J., 1848—84, fransk målare, valde särskilt motiv från lantlivet. B. stod nära impressionisterna. Bastilj' (fr. bastille), ursprungligen en benämning på fasta borgar, försedda med torn. Senare blev B. namnet på en fästning i Paris, som på 1300-t. uppfördes till skydd mot engelsmännen, men så småningom övergick till att bli enbart statsfängelse. Under franska revolutionen stormades B. den 14 Bat juli 1789 och jämnades med marken. Denna dag (bastiljdagen) är Frankrikes nationaldag. Bastio'n, framskjutande parti på äldre fästningar. Bastona'd, stryk, prygel. Bas'tu är en i ö. Europa, särskilt i Finland, sedan sekler brukad badform. Luften i badrummet är uppvärmd till omkr. 50° och till hälften mättad med vattenånga. Ju torrare luften är, desto högre temperatur tål man. Vattenångan kan erhållas genom att slå vatten på stenar, som upphettats liggande på en rost ovan eldstaden. Som renlighetsbad är B. mycket effektivt och lämpar sig utmärkt till folkbad. Bastuträsk, stationssamhälle vid linjen Bräcke— Boden för anknytning till Skellefteå. Basu'n kallas ett biåsinstrument av bleck. Beroende på tonläget kan det vara alt-, tenor- eller basbasun. Olika tonhöjder fås genom utdrag, dragbasun, eller genom ventiler, ventilbasun. Basu'toland, brittisk besittning i Sydafrika kring Orangefloden. 30 000 km2. 660 000 inv. 1947, nästan uteslutande basutokaffrer med relativt hög kultur. Boskapsskötsel och åkerbruk. Ba'ta, Thomas, 1876—1932, tjeckoslovakisk skofabrikant, som grundläde Europas största skofabrik, vid vilken arbetet är i hög grad rationaliserat. Bataan [bötæ'n], halvö på ön Luzon, Filippinerna, som avgränsar Manilabukten mot Kinesiska sjön. Här utkämpades häftiga strider mellan japanerna och amerikanerna under Mac Arthur jan.— april 1942, då halvön erövrades av japanerna. B. återtogs av amerikanerna i febr. 1945. Bata'ker eller bata, urbefolkning på Sumatra. B. uppgår till omkr. 250 000. Batalj', drabbning, fältslag, strid. Bataljo'n, den av kompanier bestående, största underavdelningen av ett infanteriregemente. Batan, se Bataan. Bata'ter, se Sötpotatis. Bata'via, se Djakarta. Bata'viska republiken, se Nederländerna, historia. Bath [ba'th], stad i sv. England vid Avonfloden. 79 000 inv. 1954. Ända sedan romartiden berömd bad- och brunnsort. Bathorden, en av Storbritanniens förnämsta ordnar, som instiftades 1399 och fått sitt namn av en till orden hörande badningsceremoni, som symboliserar sexuell renhet. Bathurst [bæth'öst], huvudstad i brittiska kolonin Gambia, belägen på Afrikas västkust vid floden Gambias mynning. 27 300 inv. 1954. Bathy'bius, en slemmig massa funnen i vattenprov från djuphavet. Man trodde förr, att den var levande och utgjorde den enklaste kända varelsen. Bathypela'giska djur, beteckning för djupvattens-djur i havet. Bati'k, från Ostindien härstammande metod att färga tyger i mönster. De delar, som skall vara ofärgade, täcks med vax, varefter tyget doppas i färgvätskan. Sedan kan på nytt täckas med vax etc. Batist' eller kambrik, ytterst fin linnevävnad; numera är den av fint maskinspunnet bomullsgarn vävda bomullsbatisten vanligare. Batolft (även batylit), beteckning för en större, inne i jordskorpan stelnad eruptivmassa, som antas fortsätta mot djupet ända ned till magmahärden i jordens inre. Batong', kort poliskäpp av gummi eller trä. Batse'ba, se Uria. Batfenberg, tysk-engelsk furstlig släkt, leder sitt ursprung till prins Alexander av Hessen (1823—88). Denne gifte sig morganatiskt med Julie v. Hauke, som jämte sina avkomlingar upphöjdes i furstligt stånd med titeln prinsessa (prins) av B. Två av hennes söner gick i engelsk tjänst, och deras ättlingar