Ben Bronsplatta från Benin föreställande krigare. Det europeiska (portugisiska) inflytandet framgår av dräktdetaljer m.m. grund av sin förmåga att uppta vissa illaluktande och färgande ämnen som reningsmedel i sprit- och sockerfabrikationen. Benktsson, Benkt-Åke, f. 1907, skådespelare. Verksam vid Lorensbergsteatern 1926—34, Göteborgs stadsteater 1935—53 och därefter vid Malmö stadsteater. Framstående karaktärsskådespelare. Ben Macdhui [-makdo'], Storbritanniens näst högsta berg i Grampianbergen, Skottland. 1 309 m. Benmjukhet kallas en hos unga djur, särskilt hos svin, uppträdande sjukdom, påminnande om engelska sjukan hos människan och sannolikt orsakad av vitaminbrist. Botemedel: bättre utfodring. Benmjöl erhålls genom målning av kreatursben. Benmjöl används som gödselmedel, varvid i främsta rummet fosforhalten, men även kvävehalten i de med benen följande mjukämnena, kommer jorden tillgodo. Benmärg kallas den vävnad, som utfyller benets håligheter. Den röda B. innehåller rikligt med blodkärl och i denna bildas röda och flerkärniga vita blodkroppar. Sådan märg finns i de korta benen, såsom ryggkotorna m.fl. I de långa benen finns gul B., som huvudsakligen består av fettvävnad. Bemfett. — 1. James Gordon B., 1795—1872, amerikansk tidningsman, som grundade New York Herald. B. utsände Stanley att finna Livingstone. — 2. E. Arnold B., 1867—1931, engelsk författare, som dels skrev enklare förströelselitteratur för en bredare publik (ex. Grand Babylon Hotel), dels författade överlägsna skildringar ur vardagslivet i mell. Englands industridistrikt (Clayhanger, Hilda Lessways). Ben Nevis [ni'vis], Storbritanniens högsta bergstopp (1 343 m), tillhörande de skotska Grampianbergen. Benoit [benoa'], Pierre, f. 1886, fransk författare, som skrivit fantasirika äventyrsromaner, bland vilka märks Atlantis. Benröta, benhinneinflammation*. Bensaldehyd, se Bittermandelolja. Bensin. Råbensin utgörs av den del av bergolja, som vid destillation alstras före 150° C. Den består av en blandning av lättflyktiga kolväten (metankol 124 väten, naftener). Den kan även erhållas genom sön-derdelning av bergoljedestillat, som kokar vid högre temperatur (den s. k. crackingprocessen). Genom fraktionerad destillation uppdelas råbensinen efter raffinering i flera olika produkter. Bensin används för ett flertal ändamål, främst som drivmedel för motorer men även såsom lösningsmedel, vid ferniss-framställning, för tvättning m.m. B. framställs numera enligt en av Bergius och Bosch uppfunnen metod ur brunkol eller stenkolstjära och vätgas. Enligt en av Fischer och Tropsch uppfunnen metod framställs B. ur vattengas, dvs koloxid och väte som framställts ur vattenånga och koks. Sveriges import av B. var 1 021 738 ton 1953. Benskörhet, sjukdom hos nötkreatur, orsakad av mindervärdigt foder. Djuren magrar och faller av och benen blir, som namnet anger, sköra. B. uppträder under vintern och våren (vitaminbrist) och botas genom bättre utfodring, helst grönfoder. Ben'soeharts, välluktande hartsarter, som erhålls ur barksnitt å Styraxarter i Thailand. B. används i salvor, bröstmedicin m.m. Ben'soesyra, en organisk syra. Kem. tecken CeHö.COOH. Används till konservering och till framställning av färgämnen. Bensol [benså'l], kolväte med sluten kolkedja av formeln C8H8. B. är vid vanlig temp. en färglös vätska. Den kokar vid 80,5° och stelnar vid ungefär 0°. Specifika vikten är 0,85. B. är olöslig i vatten men blandar sig lätt med alkohol och andra vanliga organiska lösningsmedel. Den är lättan-tändlig och brinner med starkt sotande låga. B. framställs genom fraktionerad destillation av den vid torrdestillation av kol bildade stenkolstjäran. Den används bl.a. såsom lösningsmedel för många organiska ämnen, såsom karbureringsmedel för motorsprit (bentyl är 14 B. och % sulfitsprit) samt såsom utgångsmaterial vid framställning av en hel del föreningar tillhörande de aromatiska eller isocyk-liska föreningarnas grupp. Bensolhexaklori'd, kemisk förening av bensol och klorgas, som används mot vissa insekter, ofta i blandning med DDT. Bensvart, intensivt svart färg, vid utblandning tonande mot brunt. Bentham [bent'öm], J., 1748—1832, engelsk filosof, formulerade utilitarismens formel ”största möjliga lycka åt största möjliga antal” och framhöll, att den enda mätaren för våra handlingars värde är den känsla, de uppväcker. Det ”välförstådda egenintresset” tvingar oss att ta hänsyn till andras och till samhällets intressen. Benfley [-11]. — 1. E. C. B., 1875—1956, eng. förf, och journalist, bekant genom sin detektivroman Trent’s last c a se samt för sina respektlösa skämtverser, som han utgav under pseudonymen Clerihew. — 2. Phyllis B., f. 1894, engelsk författarinna, som bl.a. skrivit romanen Arv. Bentyl, motorbränsle av 75 % bensin och 25 % motoralkohol. Benved (Evonymus europaea), buske med lansett-lika blad, grönvita blommor och vackra röda frukter. Odlas som parkväxt i s. Sverige. Benväv är uppbyggd av limhaltiga fibrer, inbäddade i och genomdränkta av kalksalter (fosfat, kar-bonat). I vävnaden finns vidare celler, vilka ligger i små håligheter mellan den skivformigt anordnade, fastare mellanvävnaden. Benet är på utsidan och på insidan mot märghålan beklätt med en bindvävs-hinna, benhinnan, som har förmåga att nybilda ben. Från denna utgår läkningsprocessen vid benbrott. Benz, C., 1844—1929, tysk ingenjör, vilken 1886 konstruerade en automobil med bensinmotor. Benzaldehyd, se Bittermandelolja. Benzedri'n, ett preparat, som påverkar blodcir-