123 Benedict [benn'ödikt], Ruth, 1887—1948, amerikansk antropolog, professor vid Columbiauniversi-tetet i New York från 1930. B. grundade en ny riktning inom kulturantropologin genom att söka återföra kulturelementen på ett fåtal beteendemönster. Hennes mest kända arbete är ”Patterns of culture” (svensk övers. ”Kulturmönster” 1949). Benedictsson, Viktoria M., 1850—88, författarinna med pseudonymen Ernst Ahlgren. Bland hennes böcker märks romanerna Pengar och F r u M aj r i a n n e samt folklivsskildringar. Benedic'tus, namn på 16 påvar. — 1. B. XIV, 1675—1758, påve 1740, införde sträng ordning och tukt bland prästerskapet och räknas som en av de mera dugliga påvarna. — 2. B. XV, 1854—1922, påve 1914, utvecklade stor politisk smidighet under de svåra förhållandena under l:a världskriget. Benedic'tus av Nursia levde i Italien under 500-t. och grundade 529 ett kloster på Monte Cassino. De av B. utarbetade klosterreglerna var jämförelsevis måttfulla och B:s orden fick stor utbredning under följande århundraden. Benedictinorden utförde ett gott kulturellt arbete men började så småningom förfalla. En reformrörelse utgick från klostret Cluny i Burgund på 900-t. Under medeltiden gick orden tillbaka men upplevde under motreformationen ett nytt uppsving. För närvarande räknar den omkr. 500 kloster, de flesta i Amerika, Frankrike och Österrike. Benedikti'nlikör el. munklikör tillverkades ursprungligen i benediktinklostret i Fécamp och framställs numera fabriksmässigt i denna stad. Benediktfnorden, se Benedictus av Nursia. Benediktion, välsignelse; i den katolska kyrkan namn på vissa ceremonier. Bénéfice [-fis'], fr., välgärning, förmån. Bénéfice-föreställning, teaterföreställning till förmån för någon uppträdande eller för välgörande ändamål. Beneffcium, lat., ”välgärning”, kyrklig förläning eller understöd. Beneluxländerna, beteckning på Belgien, Nederländerna och Luxemburg, vilka i Bryssel 1948 ingick en överenskommelse om ekonomisk och politisk samverkan. Benes [bän'äsj], E., 1884—1948, tjeckoslovakisk politiker, vid l:a världskrigets utbrott en av ledarna för det tjeckiska självständighetspartiet. Lyckades 1915 rymma till ententemakterna, där han igångsatte en energisk agitation för bildandet av en tjeckisk stat. 1918 blev han Tjeckoslovakiens utrikesminister, 1921—22 ministerpresident och därefter åter utrikesminister. B. arbetade sedan med framgång på stärkande av republikens ställning samt på internationell utjämning av tvister. I Nationernas förbund spelade han en ledande roll. Jfr Benes-protokollet. B. efterträdde Masaryk 1935 som president. Efter Münchenöverenskommelsen avgick han i okt. 1938 och flydde till utlandet, där han sedermera blev chef för den landsflyktiga tjeckoslovakiska regeringen i London 1940. Återvände i april 1945 till Tjeckoslovakien och blev april 1946 president. Efter kommunistkuppen 1948 avgick B. från sin post — enligt uppgift på grund av den sjukdom, som samma år ändade hans liv. Benes-protokollet [bän'äsj-], en framför allt av Benes utarbetad skrivelse om skiljedomsförfarande, rustningsminskningar, sanktioner och andra åtgärder, avsedda att trygga världsfreden. Nationernas förbunds femte församling beslöt 1924 att ta B. i allvarligt övervägande. Något resultat hade dock ej nåtts vid 2:a världskrigets utbrott. Benfiskar (Teleostei) är en huvudavdelning av fiskarna, som vanligen har fullständigt förbenat skelett. Hit hör flertalet fiskar. Benga'len, provins i Indien, omfattande Brama- Ben putras och Ganges’ deltaområde jämte slättlandet närmast innanför. 200 000 km2. 60,3 milj. inv. Huvudstad Calcutta, med förorter 5 milj. inv. 1951. B. är sedan 1947 delat i Öst-B. (42,1 milj. inv. 1951; huvudstad Dacca), som ingår i Pakistan, och Väst-B. (24,8 milj. inv. 1951; huvudstad Calcutta), som ingår i Indiska unionen. Klimatet är tropiskt och osunt med mycket stor nederbörd. Risodling är huvudnäring. Industrin, med centrum i Calcutta, omfattar framför allt jutespinnerier. Inom B. bryts stenkol. Järnvägsnätet är starkt utvecklat. Exporten omfattar främst jute, indigo, te, hudar och opium. Benga'li, Indiens mest förekommande dialekt, som talas av 55 milj, i Bengalen och Gangesdeltat. Bengaliska viken, den mellan Främre och Bortre Indien inskjutande delen av Indiska oceanen. Benga'lisk eld, fyrverkerield, oftast färgad. Benganofder, fiskar, som uppträdde under De-vonperioden och var besläktade med störarna. Ett par släkten lever ännu. Bengha'zi, huvudstad och viktig flottbas i Libyen, n. Afrika. 62 300 inv. 1951. B. intogs under 2:a världskriget omväxlande av italienare, engelsmän och tyskar. Benglas, glas, som erhålls genom tillsats av benaska eller tennoxid till glasmassan. B., som är vitt och halvgenomskinligt, används till belysningsarmatur (lampkupor) m.m. Bengt Algotsson, d. 1360, hertig av Finland och Halland, ståthållare över Skåne. B. hade stort inflytande hos konung Magnus Eriksson men tvangs på grund av en adelsresning att fly. Bengt Magnusson, se Ulvåsa. Bengtsfors, köping i n. Dalsland. 3 300 inv. 1955. Bengtsson, Frans G., 1894—1954, författare, som framför allt gjorde sig känd genom sina historiska essäer. Bland hans böcker märks R ö d e Orm. Ben-Gurion, David, f. 1886, sionistledare, premiär- och försvarsminister i staten Israel 1948. Återvald till premiärminister 1955. Benhinneinflammation orsakas av bakterier och kan uppträda i en plötsligt insättandeo akut form med värk och feber. Bakterierna kan nå benhinnan antingen genom att följa med blodet eller genom att de direkt införs i ett till benet gående sår. Så småningom övergår inflammationen i ett mera kroniskt stadium. Tuberkulos och syfilis orsakar från början kronisk inflammation. Behandlingen är operativ. Benign', med., godartad. Be'ni Has'an, i mell. Egypten, vid Nilstranden belägen by med berömda klippgravar från 2000-t. f.Kr. Benfn, stad i Nigeria, Västafrika. 15 000 inv. Till 1897 huvudstad i negerriket B., som då annekterades av England. Förut exportort för slavar, numera för palmolja och elfenben. I B. har man funnit betydande konstskatter, metallföremål, elfenbens-sniderier etc., vittnande om en högt stående, äldre negerkultur. Ben Jusuf, Sidi Muhammed, f. 1910, sultan i Marocko 1927. Efter 2:a världskriget började B. samarbeta med diet marockanska nationalistpartiet i avsikt att genomdriva en mera självständig ställning för Marocko gentemot den franska protektoratstyrelsen. Detta ledde till att B. av den franska regeringen 1953 förvisades till Madagaskar. B. blev senare en symbol för de marockanska frihetssträvandena. Under de svåra oroligheter som ägde rum i Marocko hösten 1955 trädde den franska regeringen i kontakt med B. Han tilläts lämna Madagaskar och blev åter sultan i Marocko med titeln Muhammed V. Under hans ledning utverkades sedermera Marockos fulla frigörelse. Jfr Marocko. Benkol erhålls genom förkolning (upphettning utan lufttillträde) av krossade ben. B. används på