129 Ber allmänna konstförening. — 5. Olof B., f. 1919, skådespelare. Anställd vid Dramatiska teatern i Stockholm 1939—55, därefter vid Hälsingborgs stadsteater. En av svensk teaters främsta yngre krafter. Bergströms AB, Paul U., varuhus i Stockholm, grundlagt 1882. B. övertogs 1935 av Kooperativa förbundet, som 1945 sålde företaget till Konsumtionsföreningen Stockholm m. omnejd. Bergsvetenskap, sammanfattande beteckning för de vetenskapsgrenar, som avser bergshanteringen (malmgeologi, metallurgi, bergsmekanik). Bergtall (Pinus montana), en flerstammig, ofta busklik tallart, vanlig i Sydeuropa. B. odlas hos oss för att binda flygsandsfält. Bergtjära, tjockflytande asfalt. Bergtorsk, se Torsksläktet. Berguv (Bubo maximus), familj ugglor, lever i bergs- och skogstrakter över hela Sverige. Färgteckningen är spräcklig i övervägande rostgult, svart och mörkbrunt. På huvudet finns två fjädertofsar. Längden uppgår till 75 cm. B. är rovfågel och förorsakar skada å jaktvilt såsom hare, skogsfågel och lever f.ö. på råttor, kråkor o.d., som fångas om nätterna. B. är illa tåld av kråkorna och en uppstoppad uv kan användas som lockmedel vid kråkskytte. Bergvall, Erik, 1880—1950, idrottsledare, 1916— 45 chef för Stadion i Stockholm. Bergvall, John, f. 1892, liberal politiker, verkställande direktör i AB Stockholmssystemet 1931—50, finansborgarråd i Stockholm 1950—54, från 1955 talman i l:a kammaren. Bergvik & Ala Nya AB, trävarubolag, som bl.a. äger sågverk vid Ala och sulfitfabrik i Bergvik. Aktiekapital 37,5 milj, kr 1954. Be'ria, Lavrentij, 1899—1953,rysk politiker,ungdomsvän till Stalin. Efterträdde 1938 Gjestov som chef för GPU. Inrikeskommissarie och medlem ay ryska försvarsrådet i kriget mot Tyskland. 1946 vicepresident i Sovjetunionens ministerråd. Inrikesminister 1953 efter Stalins död. Avrättades s.å. Be'ribe'ri är en av vitaminbrist orsakad sjukdom, som uppkommer särskilt vid förtärandet av enbart polerat ris utan tillsats av annan vitaminhaltig föda. B. är vanligast i Japan, Bortre Indien etc. Se Vitaminer. Be'ring, V. J., 1681—1741, danskfödd rysk forskningsresande, upptäckte (1728) det efter honom benämnda sundet mellan Asien och Amerika samt kartlade stora sträckor av dettas kuster kring Be-ringshav samt av sibiriska kusten. Be'ringshav, den nordligaste, av Aleuterna mot s. avgränsade delen av Stilla havet. Be'ringssund, 92 km brett sund mellan ishavet och Beringshav. Berkeley [bö'kli], stad i Californien, USA. 113 000 inv. 1950. I B. finns Californiens statsuniversitet. Berkeley [ba'kli], George, 1685—1753, engelsk filosof, biskop i Cloyne på Irland. B. förde Lockes tankegångar vidare och är en föregångare till Hume. B. kritiserade den naiva uppfattningen, att vi vet hurudan den omgivande världen är. Vi vet endast att vi har sinnesintryck, som vi tillskriver yttre föremål. Dessa senare existerar för oss endast när de uppfattas av oss. Att existera är att bli uppfattad. Världen existerar, därför att den uppfattas av Gud. B:s lära är en egendomlig blandning av skarpsinnig analys och religiös fördomsfullhet. Berkshire [ba'ksjö], grevskap i s. England vid Thames. 403 000 inv. 1951. Ber'Iichingen, Götz v., 1480—1562, ”med järnhanden”, tysk krigare, som förlorat sin högra hand och fått den ersatt med en järnhand. B. skrev en självbiografi, som givit Goethe uppslaget till ett skådespel. Berlin, stad i n. Tyskland vid Spree, som sedan 1945 är delad i Västberlin, omfattande till 1955 amer., eng. och franska sektorerna (2 145 000 inv. 1951), och Östberlin, som utgörs av den ryska sektorn (1 189 000 inv. 1951). B. var till 2:a världskrigets slut huvudstad i förbundsrepubliken Tyska riket. Det var centrum för Tysklands politiska, administrativa och kulturella liv. Det var det europeiska fastlandets största industristad och näst största in-landshamn. Industrin omfattade i främsta rummet beklädnadsindustri, vidare maskinindustri, möbeltillverkning, porslinsfabrikation, tryckeriverksamhet m.m. B. var också Tysklands främsta samlingspunkt för vetenskap och konst, det hade landets största universitet och åtskilliga fackhögskolor samt storartade museer för vetenskap och konst. B. var alltigenom en modern stad och de flesta offentliga byggnaderna och monumenten hade tillkommit under den för arkitektur och bildhuggarkonst olyckliga senare hälften av 1800-t., då huvudvikten lades vid svulstig ornamentering utan någon konstnärlig flykt. Genom de centralaste delarna av staden från trakten kring slottet (grundlagt på 1400-t. och helt ombyggt omkr. 1700) och de många andra offentliga byggnaderna däromkring gick B:s mest kända gata, Unter den Linden, fram till BrandenburgerTor, som ledde till B:s största park, Tiergarten, med dess Siegessäule (segermonumentet) och dess Siegesallee, kantad med marmorstatyer över alla Brandenburgs regenter. Med B. var flera stora stadsområden sammanslagna, vilka förut räknats som förstäder, främst bland dem Charlottenburg. — Historia. B. bildades genom en sammanslagning av de båda medeltidsstäderna Kölln och B. På 1400-t. uppfördes vid B. ett slott, som blev Hohenzollrainas residens. Under 30-åriga kriget härjades B. svårt, men uppblomstrade under den ”store kurfursten”, vilkens strävanden att försköna staden fortsattes av Fredrik den store. B. blev Tyska rikets huvudstad 1871. — Under 2:a världskriget blev B. i betydande utsträckning skadat genom bombning. Museerna blev till stor del förstörda och samlingarna delvis bortförda. Friedrich Wilhelmuniversitetet, som var Tysklands största, har senare inrymts i olika byggnader; dess namn är numera Humboldtuniversitetet. I västsek-torerna inrättades 1948 ett nytt universitet, det s.k. Freie Universität, som 1950 hade omkring 5 000 studenter. — B. var sedan 2:a världskrigets slut till 1955 delat i 4 ockupationszoner, den amerikanska, engelska, franska och ryska. Åtskilliga intermezzon har förekommit mellan ryssarna å ena sidan och västmakterna å den andra. 1948—49 försökte ryssarna utdriva västmakterna från staden genom blockad av Berlins förbindelser med Västtyskland. Detta försök misslyckades emellertid; jfr Luftbron till Berlin. 1950 blev Västberlin en stat i den Västtyska förbundsrepubliken. Västmakterna lämnade sina zoner 1955. — Stadsplan sid. 130. Berlin [bö'lin], Irving, f. 1888, amerikansk schlagerförfattare av rysk börd, som bl.a. skrivit musiken till ”Alexandefs ragtime band” och till operetten ”Annie get your gun”. Berlinare, en bekväm resvagn med nedfällbar sufflett. 5