Bes 133 politisk författare, skald, från 1834 sekreterare i Svenska akademien. — 2. T. Natanael B., 1865— 1953, predikant i Djursholms kapell, verksam som religiös och social författare. B. grundade Birka-gården. — 3. K. J. B., 1876—1928, chef för Höga-näsverken, finansminister i v. Sydows ministär 1920 —21 samt i Tryggers ministär 1923—24. År 1924 utnämnd till generaldirektör och chef för Domänstyrelsen. — 4. E. A. B., 1880—1946, jurist, landshövding i Kronobergs län från 1925. B. var konsultativt statsråd 1928—30. — 5. Elsa B., 1874—1953, gift med Natanael B. B. utgav sagor och visböcker för barn, vilka är lästa över hela världen (Putte i blåbärsskogen). — 6. Gunnar B., f. 1901, professor i geologi vid Chalmers tekniska högskola, författare. Har skrivit dikter, essäer m.m. — 7. Bo B., f. 1906, målare, som bl.a. utfört väggmålningar i Stockholms högre allmänna läroverk för flickor och glasmålningarna i Skara domkyrka. Beskowska skolan, gossläroverk i Stockholm grundat 1867. I B. fick Gustav V och hans bröder viss utbildning. Besksöta (Sola'num dulcama'ra), en strandväxt förekommande i s. och mell. Sverige. B. har slingrande stam, mörkvioletta blommor och klarröda bär. Beskällare, för betäckning använd hingst. Beslå. Att beslå seglen å ett fartyg innebär seglens nedtagande och hopsamlande kring rår, bommar, o.d. Bes'man, våg, bestående av en järnstång med en tyngd i ena änden och en upphängningsanordning (en krok) för de föremål, som skall vägas, i den andra. Över stången löper ett handtag, försett med en egg, å vilken stången vilar. Sedan det föremål, som skall vägas, upphängts å kroken, förflyttas handtaget, så att jämvikt uppnås varefter vikten avläses på en å stången graderad skala. Besnard [bena'r], A. B., 1849—1934, fransk målare, främst känd för sina eleganta porträtt. BesoaT, se Bezoar. BesoaTget (Ca'pra hir'cus), en vild getart,° som lever på de grekiska öarna och i v. Asien. Från B. härstammar den vanliga geten. Besparingsskog, skogsallmänning, som avsatts vid storskifte, framför allt i Dalarna. Bessarabien, tidigare landskap i nö. Rumänien mellan Prut och Dnestr, sedan 1947 delat mellan Ukrainska sovjetrepubliken och Moldaviska sovjetrepubliken, SSSR. 45 000 km2. 3 milj, inv., varav hälften rumäner och resten ukrainare, bulgarer och judar. B. är i de inre delarna skogigt men för övrigt ett bördigt slättland. Export av spannmål, boskap, timmer. — B. hörde tidigare omväxlande till Rumänien och Ryssland. Det förklarade sig 1917 som självständig republik men anslöt sig strax därefter till Rumänien. Under 2:a världskriget intogs B. av ryssarna juli 1940 men återtogs av tysk-rumänska trupper juli 1941 och hörde till Rumänien fram till 1944. I fredsfördraget efter 2:a världskriget avträddes det till Ryssland. Bess'el, Fr. W., 1784—1846, tysk astronom, den moderna astronomiska observationskonstens grund-läggare. B. var den förste, som gjorde en säker bestämning av någon fixstjärnas avstånd från vårt solsystem. Bess'emer, Henry, 1813—98, engelsk metallurg, som bl.a. uppfann bessemerprocessen. Bessemerprocessen, en av de metoder, efter vilka färskningen, dvs tackjärnets förädling till smidbart järn eller stål, kan äga rum. Uppslaget till metoden gavs av den engelske uppfinnaren sir Henry Besse-mer. Äran av dess utarbetande, så att den kunde få praktisk användbarhet, tillkommer däremot en svensk, G. F. Göransson. — Vid B. används en re- Bessemerfärskning: A. Det smälta järnet fylls i konvertern, B. Blästerluft pressas genom smältan. C. Stålet tappas ur konvertern. tort- el. päronformig ugn, som är vridbar i vertikalplanet kring en axel och därför kallas konverter. Till konvertern, som är förfärdigad av tjock järnplåt, infodrad med eldfast material, transporteras det smälta tackjärnet direkt från masugnen i en behållare, kallad skänk. Sedan tackjärnet fyllts i konvertern, inblåses underifrån en kraftig luftström. Den inblåsta luftens uppgift är som vid all färskning att genom oxidation nedsätta kolhalten i tackjärnet samt att såvitt möjligt bortskaffa andra föroreningar i tackjärnet såsom mangan, kisel och fosfor. Särskilt bränsle behöver ej tillsättas, då i tackjärnet ingående mangan och kisel, när blästerluften pressas genom det smälta tackjärnet, förbrinner under stark värmeutveckling. Tillvägagångssättet vid B. gestaltar sig i övrigt något olika, beroende på det använda tackjärnets sammansättning, främst dess fosforhalt. —- Den ursprungliga eller sura B. kan komma till användning endast för tackjärn, vars fosforhalt uppgår till högst några hundradels procent. Vid denna är konvertern infodrad med kvartshaltigt material, t.ex. silikattegel. Sedan järnet erhållit den önskade kolhalten, avbryts blåsningen och järnet tappas ur konvertern. — För ett mera fosforhaltigt tackjärn kan den ursprungliga B. ej användas. Fosforn angrips nämligen ej under denna. För dylikt tackjärn används i stället en under 1870-t. första gången använd modifikation kallad den basiska B. eller efter en av dess upphovsmän, Thomas-processen. Vid denna är konvertern infodrad med basiskt material, bränd dolpmit, varjämte före blåsningen bränd kalk tillsätts tackjärnet. Sedan praktiskt taget all i tackjärnet förefintlig mangan och kisel samt nästan allt kolet förbrunnit, angrips även fosforn under bildning av fosfat. Den fosfatrika slagg, som erhålls som biprodukt, används som gödningsmedel (Tho-masfosfat). — B., som särskilt tidigare varit av en utomordentlig betydelse för ståltillverkningen, har numera i viss utsträckning undanträngts av andra metoder, främst martin-metoden och vissa elektriska metoder. BestialiteT, råhet, djuriskhet. Bestick. — 1. Fodral, i vilket smärre matematiska eller kirurgiska instrument förvaras (t.ex. cirkelbestick). — 2. Bestämning av ett fartygs läge. Bestämningen kan ske genom astronomiska observationer eher genom beräkningar, grundade på den från utgångspunkten tillryggalagda vägen (jfr Logg) och de kurser, som hållits, eller slutligen genom pejling av landmärken, fyrar e.d. Besf man [mænn'], eng., vid engelska bröllop brudgummens ende marskalk. Best seller, engelsk beteckning för succébok. Bestockning, benägenhet för skottbildning och förgrening hos gräs och sädesslag, varigenom kan bildas tuvor. Bestyckning, sammanfattande benämning å de artilleripjäser och kulsprutor, som tillhör örlogsfartygs eller fästnings utrustning.