Bia 135 är betong, som innehåller mycket cement. Den cementfattiga betongen kallas mager. Efter vattentillsatsen vid tillredningen skiljer man mellan blöt betong eller gjutbetong samt jordfuktig betong. B., som har mycket stor hållfasthet mot tryck, har däremot mindre hållfasthet mot dragning. Sedan denna olägenhet numera undanröjts genom järninlägg i B. (se Armerad betong), har dess användbarhet för byggnadskonstruktioner i hög grad ökats. En mer värmeisolerande och samtidigt lättare betong än den vanliga erhåller man genom att ersätta sanden och stenen i B. med t.ex. koksaska eller vissa andra material. Bets, ämnen, som används för betsning av föremål av trä eller metall. Betsning av trä innebär träets färgning på sådant sätt, att dess naturliga ådring alltjämt framträder. Den kan ske på olika sätt t.ex. genom rökning (ekträ) eller genom behandling med kemikalier. Betsning av metall, som innebär borttagande av oxidbeläggning från metallytor, sker genom behandling med syror. Betsai'da, ort i n. Palestina vid Genesaret. Från B. stammade apostlarna Petrus, Andreas och Filippus. Betsjua'naland, se Bechuanaland. Betsnitsel, en massa, som erhålls efter sockrets urlakning vid betsockerfabriker. B. är ett gott fodermedel. Betsockertillverkning, se Sockertillverkning. Betål eller havreål, en nematod, omkr. 1 mm lång, som gör stor skada på betor, havre och vete genom att angripa rötterna. Betänkande, skriftligt uttalande i förberedande syfte, t.ex. angående en fråga, som behandlats av en kommitté e.d. Statliga kommittébetänkanden trycks oftast och utges i serien Statens offentliga utredningar (SOU). Beurreus [börre'us], D., d. 1567, av franskt ursprung, läkare, humanist. 1547 blev han lärare för Gustav Vasas söner. Senare underhandlade han om Erik XIV:s giftermål med Elisabet av England och Maria Stuart av Skottland. Beust [böjst], F. F. v., 1809—86, saxisk och österrikisk statsman. 1849 blev han saxisk utrikesminister. Han motarbetade Preussens försök att ta ledningen i Tyskland. Som österrikisk minister åstadkom han uppgörelsen med Ungern 1867 och arbetade på liberala reformer. Beuthen [böj'ten], viktig industristad i polska Oberschlesien. 121 000 inv. 1950. Kolgruvor, järnverk. Bevan [bev'ön], Aneurin, f. 1897, brittisk socialistisk politiker, ursprungligen gruvarbetare. B. var hälsovårdsminister i Attlees regering 1945—jan. 1951, därefter arbetsminister till april 1951, då han avgick som protest mot den ökade upprustningen. B. ledde sedan en viss oppositicn mot Attlee. Beveridge [bev'öridsj], William, f. 1879, engelsk nationalekonom. 1919—37 chef för London School of Economics and Political Science, 1937—45 chef för University College i Oxford. B. framlade 1942 planen för den sedermera genomförda reformeringen av den engelska socialförsäkringen, varigenom alla fick en viss grad av social trygghet och de olika försäkrings- och understödsformerna erhöll en mera enhetlig karaktär. Bevillning, beteckning för statens extra ordinarie inkomster. Hit räknas skatterna, såväl de direkta som olika slags varu- och förbrukningsskatter samt tullar. Även postavgifterna är en B. Jfr Budget. Bevillningskrona, tidigare använd beteckning för att ange kommunalskattens höjd. B. var en hundradel av inkomsten. En skatt på 5 kronor på B. innebar alltså 5 kronors skatt på 100 kronors beskattningsbar inkomst. B. är numera ersatt av Skattekrona. Bevillningsutskottet, se Riksdagens utskott. Bevin [bev'in], Ernest, 1881—1951, engelsk politiker, president för den fackliga landsorganisationen 1936, arbetsminister i Churchills regering 1940. I det ombildade kabinettet febr. 1942 blev han arbetsminister och minister för den nationella tjänstgöringen. 1945—51 var B. utrikesminister i Attlees regering. Bey [bäj'] el. bej, herre, hög turkisk titel. Beyer, Nils, f. 1903, författare till teater- och filmteoretiska arbeten. Teateranmälare i Morgon-Tidningen. Beyle [bä'l], M. H., 1783—1842, fransk författare under pseudonymen Stendhal. Bland hans romaner märks främst Le rouge et le noir (Rött och svart) och La chartreuse de Parme (Kartu-sianerklostret i Parma), där han visar sig som en genomträngande psykolog. Hans materialistiska och ateistiska åskådning förebådar den realistiska riktningen i fransk litteratur. Bezirk [betsirk'], ty., distrikt, förvaltningsområde. Bezoa'r, runda, ibland mera oregelbundet formade, fasta bollar, förekommande i magen hos en del idisslare. B. bildas kring främmande föremål (hår, sandkorn etc.) och användes förr som läkemedel. Bhagavadgfta, ”den höges, Krishnas, sång”, Indiens ryktbaraste lärodikt. Bhil, indisk folkstam, ca 1 Vi miljon, tillhörande Dravidafolken. Bhopa'1, stat i n. Främre Indien, Indiska unionen. 18 000 km2, 838 000 inv. 1951. Huvudstad med samma namn. 102 300 inv. 1951. Bhuta'n, se Butan. Bi, kem., tecken för en atom vismut (Bismuthum). Bi-, latinsk förstavelse, två-, dubbel-. Bi, sjöv. Att dreja bi eller att lägga bi är att genom förändring av kurs — fartyget läggs upp mot vind och sjö — och segelställning starkt förminska dess fart. 1) Arbetsbi. 2) Drottning. 3) Drönare. Bi (Apis), ett insektsläkte av familjen gaddstek-lar. Den enda europeiska arten är honungsbiet (A. mellifica). Ett bisamhälle är sammansatt av 20 —30 000 arbetsbin, förkrympta honor, som utvecklas ur befruktade ägg med knapp uppfödning, 200 —300 drönare el. hannar från obefruktade ägg, och en fullt utvecklad hona, drottningen el. visen, från ett befruktat ägg med näringsrik föda. Arbetsbina är jämförelsevis små, har väl utbildad sugsnabel och gadd samt har en borstig, urholkad led å bakbenen, ”frömjölskorg”. Drönarna saknar gadd och har trubbig bakkropp. Visen har spetsig bakkropp samt gadd. Sedan visen befruktats, fördrivs drönarna. När en ny vise utvecklats, försöker den gamla döda denna. Misslyckas detta, ger den gamla visen sig i väg med en del arbetsbin — ”bina svärmar”. Av den insamlade honungen lever bina över vintern utan att falla i dvala. B. har sedan urminnes tider varit människans husdjur, och innan man kunde framställa socker, var honungen av utomordentligt stor betydelse som sötningsmedel. Bialowiezaskogen [biaiovjä'sja-], n. om Brest-Litowsk i Polen, 1 000 km2 stort skogsområde, be