Bom 163 tysktalande. B. är en viktig järnvägsknut på Bren-nerbanan och en betydande handelsstad. Vidare är B. en livligt besökt turistort. Boma, viktigaste hamnstad i Belgiska Kongo. 9 000 inv. Järnväg till Leopoldville. Bananexport. Bomarsund, av Ryssland anlagd fästning på Åland, som under Krimkriget 1854 av engelsmän och fransmän söndersköts och intogs. Bomb, ihålig projektil, försedd med sprängladdning. Benämningen B. används numera ej om artilleriprojektiler utan endast om vissa speciella slag av projektiler såsom t.ex. från aer oplan och flygskepp nedkastade projektiler (flygbomber). Bombardemang el. bombardering, beteckning för kraftig beskjutning med artilleri av en fästning, en fientlig ställning e.d. ävensom nedslungande å dessa av flygbomber (luftbombardemang). Vissa allmänt antagna folkrättsliga regler finns rörande de förutsättningar, under vilka bombardemang av bebyggda orter får äga rum. Det s.k. totala kriget karakteriseras av att man ej följer dessa bestämmelser. Bombasm', överdrivet kraftigt uttryckssätt. — Bombastisk, svulstig, högtravande. Bombay [båm'bej]. — 1. Stat i Indiska unionen på Främre Indiens västkust, 200 000 km2, 35,9 milj, inv. 1951. Huvudstad Bombay. B. går i s. upp i Dekans högland och utbreder sig omkr. Narboddas nedre lopp; i n. inbegriper den Sind omkr. nedre Indus; den omfattar flera inhemska stater (Maratt-staterna m.fl.). Den inom B. liggande staten Ba-roda lyder under Delhi. B. omsluter vidare den lilla portugisiska besittningen Goa. Jordbruk och bomullsodling är huvudnäringar. Befolkningen är övervägande hinduisk, en del av den bekänner sig till Islam, en del är parser, en del katolskt kristna. — 2. Huvudstad i B. 1. 2,8 milj. inv. 1952 (med förorter). Stor handel och industri (bomull, metallvaror, papper), universitet. B. blev 1532 portugisisk besittning, 1661 engelsk, var Ostindiska kompaniets huvudort till mitten av 1700-t. och har efter Suez-kanalens öppnande 1869 starkt utvecklat sin handel och industri. Bombering betecknar att en vägbana görs upphöjd mot mitten, så att regnvattnet lätt rinner av. Bombflygplan kan vara lätta (3—4 ton), medeltunga eller tunga (12—20 ton eller mer). De tunga typerna måste ha väsentligt större motorstyrka. Flyghastigheten är mindre än hos jaktplan, medan B. däremot har relativt lång flygsträcka, och de större typerna kan ta flera ton bomblast. Topphastigheten för B. låg 1951 vid 960 km/tim. Räckvidden kunde vid samma tid uppgå till 16 000 km. Bombfällningen utförs i planflykt, varvid man vid inriktningen söker ta hänsyn till planets rörelsehastighet i förhållande till marken, eller i störtanfall, då inriktningen blir bättre och bombens genom-slagsförmåga ökar. I senare fallet ställs stora krav på planets hållfasthet. Bomolja, se Olivolja. Bomsegel, segel, vilkas nedre del utspänns med tillhjälp av en bom, dvs en rundhult. Bomull, hår, som bekläder frön hos arter av släktet Gossypium, fam. Malvaceae. Frukten är en 3—5-rummig, valnötsstor kapsel, som innehåller en hel mängd frön, vilka för att kunna spridas med vinden är helt betäckta av 2—5 cm långa hår. Blommorna är stora, gula eller röda och alla arter är fleråriga örter eller buskar med handflikiga blad. De viktigaste arterna är G. barbadense från Västindien och G. Herbaceum från Ostindien. De fordrar måttlig fuktighet under växttiden och ganska hög temperatur. Odling kan med fördel bedrivas endast kring ekvatorn mellan 37:e nordlig och sydlig breddgrad. Jfr vidare Bomullsindustri. Bomullsfrökakor, se Bomullsfröolja. Bomullsfröolja, kottonolja, en i renat tillstånd ljusgul olja, som framställs genom pressning av Bomullsbuske. Kvist av bomullsbuske med blomma samt fruktkapsel. bomullsplantans frön. B. an vänds inom margarinindustrin, vid tvål- och såpfabrikation m.m. Av den efter pressningen återstående delen av fröna framställs bomullsfrökakor, vilka på grund av sin fett-och äggvitehalt begagnas till kreatursfoder. Världs-produktionen av bomullsfrö uppgick 1939 till 12,6 milj. ton. År 1952 var världsprod. 12,6 milj, ton (Sovjet oberäknat), varav 5,6 milj, ton från USA. Bomullsindustri. För bomullsindustrins räkning tillgodogör man sig de hår (längd ung. 20—50 mm, olika hos olika arter), som finns på frön hos växter tillhörande släktet Gossypium (jfr Bomull). Dessa skils på maskinell väg (egrenermaskiner) från fröna, som sedermera används för tillverkning av bomullsfröolja och bomullsfrökakor. Den från fröna avskilda bomullen sammanpressas i hydrauliska pressar till balar av en för de olika produktionsområdena karakteristisk storlek. Huvudparten av bomullen går från produktionsorterna till spinnerier, där den, sedan den underkastats en serie förberedande åtgärder, i spinnmaskiner spinns till garn. Från spinnerierna går en del av garnet ut i handeln för att användas till olika ändamål (inom ylleindustrin, vid trikåtillverkning, för gardinfabrikation, till fiskredskap etc.); största delen går dock till bomullsvä-verierna för att vävas. Från vävstolarna går väven ej direkt ut i handeln utan underkastas i samma fabriker eller i särskilda anläggningar en hel serie andra procedurer, såsom tvättning, blekning, färgning, mönstertryckning. Bomullen är som kulturväxt mycket gammal. Tillverkningen av bomullsvävnader kan. spåras långt tillbaka i tiden. I bomullens hemland i Gamla världen, som anses vara Indien och Kina, odlades bomull långt före vår tideräknings början. Bomullsodling och bomullsindustri hör numera till de betydelsefullaste produktionsgrenarna. De viktigaste bomullsproducerande områdena är belägna i Förenta staterna, Främre Indien, Kina och Egypten. Världsproduktionen år 1952 var 8,26 milj, ton, varav kom omkr. 3,55 milj, ton från Förenta staterna, omkr. 0,81 milj, ton från Indiska unionen, 0,25 milj, ton från Pakistan, 0,97 milj, ton från Ryssland och 0,32 milj, ton från Egypten. Bomullsindustrins centrum var under modern tid länge obestritt England (särskilt grevskapet Lan-cashire), där den under sista delen av 1700-t. först växte upp till storindustri. Från England tillgodosågs största delen av världens behov av bomullsväv-