165 — 4. Carl Carlsson B., 1850—1913, friherre, politiker, godsägare. B. tillhörde det liberala partiet och var under åtskilliga år medlem av andra kammaren, vars talman han blev 1913. Bondefred, privat avtal om fred mellan bönder i gränstrakter, särskilt svensk-danska, under pågående krig. Förekom under senare medeltiden. Bondeförbundet, politiskt parti bland svenska lantbrukare i syfte att tillvarata jordbrukarklassens intressen. Partiet, som daterar sig från 1913, förfogade 1956 över 25 mandat i första och 26 mandat i andra kammaren. Det ingick 1936 regeringskoali-tion med socialdemokraterna. 1943 ändrades namnet till Landsbygdspartiet Bondeförbundet. B:s röstetal vid 2:a-kammarvalen 1952 var 405 910, liktydigt med 10,7 % av de avgivna rösterna. Bondekrig. I opposition mot de usla sociala förhållandena bildades under medeltiden i flera länder bondeförbund, som sökte förbättra böndernas ställning genom våldsamma politiska åtgärder. De mest kända B. är det stora bondekriget i Tyskland 1525 och bondekriget i Frankrike 1358. Dackefejden i Sverige kan i viss mån räknas hit. Bondepraktika, för allmogen förr utgiven bok, innehållande råd angående husdjurssjukdomar, upplysningar om lantbruksskötsel, väderleksmärken m.m. Den första svenska B. utgavs 1662. Bondeska palatset vid Riddarhustorget i Stockholm är uppfört efter ritningar av Jean de la Vallée i fransk-klassisk stil. Inköptes av staten 1940. Sedan 1948 säte för Högsta domstolen. Bondeson, A. L., 1854—1906, författare, läkare. Hans mest kända arbete är John Chron-schoughs memoarer, en dråplig satir över förment bildning med en folkskollärare som huvudfigur. B. har även skrivit träffande allmogeskildringar. Bondeståndet, se Bonde. Bondetåget, en år 1914 företagen massdemonstration av huvudsakligen lantbrukare för att genomdriva ett stärkande av försvaret enligt en viss av militära sakkunniga framlagd plan. Initiativet till saken togs av grosshandlare J. E. Frykberg och lantbrukaren N. Nyberg. Den 6 februari 1914 tågade ca 32 000 personer upp till Stockholms slott och en adress från 80 000 andra personer överlämnades till konungen med en förklaring, att man var villig att bära ökade kostnader för försvaret. Konungens tal, det s.k. borggårdstalet, i vilket han gjorde de-putationens krav till sina egna, ledde till konflikt med den dåvarande Staaffska ministären, som snart därefter avgick och efterträddes av en ministär Hammarskjöld. Bondros, se Pion. Bond Street [bån'd stri't], affärsgata i West End i London, lyxbetonad särskilt i s. delen. Böne, hamnstad i nö. Algeriet. 102 823 inv. 1948. Järnvägar till det inre. Export av fosfat, järnmalm, kork och boskap. Flygstation. Bong används i restaurangspråket som beteckning på rekvisition eller kvitto från kassaapparat. Bonhomme [bånnåm'], fr., hedersman. — Jacques [sjack] B., skämtsam benämning på den franska bonden. — B o n h o m i e [bånnåm?], godmodighet. Bonifacio-sundet [bånifat'sjå-], sundet mellan Sardinien och Korsika. Bonifa'tius (Winfrid), omkring 680—754, Tysklands apostel, angelsaxisk munk. B. var missionär i Friesland och Thüringen. Han blev senare ärkebiskop och gjorde i denna egenskap ofantligt mycket för den kristna kyrkans organisation. Bonifa'tius, namn på romerska påvar. Den mest berömde är B. VIII (påve 1224—1303). Under dennes regering nåddes höjdpunkten av det medeltida påvedömets maktställning. Emellertid började till Bon bakagången i och med B:s strider med den franske konung Filip den sköne, vilken slutligen lät tillfångataga B. BoniteTing, värdering av husdjur, jordområden, skog, fiske o.d. Bonjour [bågsjo'r], fr., svensk benämning på ett slags enkelknäppta livrockar med rundade skört. Bon jour [bågsjoT], fr., god dag. Bon marché [båg marsje'], fr., billigt, utgör ofta namn på franska varuhus. Bon mot [båg må'], fr., lustigt infall, kvickhet. Bonn, huvudstad i förbundsrepubliken Västtyskland, belägen på v. Rhenstranden i delstaten Nord-rhein-Westfalen. 135 000 inv. 1953. Berömt universitet med inemot 6 000 studenter. Bonnard [båna'r], Pierre, 1867—1947, fransk målare och grafiker. Påverkad av de japanska träsnitten blev B. nyskapande som affischkonstnär och bokillustratör. Som målare odlade han en kultiverad ytdekorativ senimpressionism byggd på kontrasten mellan varmt lysande färger och ett kyligt blått. Bonne, (utländsk) barnfröken. Bonnet [bånne'], Georges, f. 1889, fransk jurist och politiker. B. har ett flertal gånger innehaft ministerposter (handelsminister, postminister, arbetsminister, finansminister) samt tjänstgjorde som utrikesminister 1938 och anses vara en av München-politikens tillskyndare. 1939 deltog han i beslutet om krigsförklaring mot Tyskland och blev därefter justitieminister. Denna post behöll han till 16/6 1940. Efter Frankrikes befrielse utstöttes han ur det radikalsocialistiska partiet. Bonnet rouge, fr., röd mössa, se Frihetsmössa. Bonnet Rougc-affären [bånnä'ro'sj], fransk politisk process 1918 mot tidningen ”Bonnet Rouge” (röda mössan), vilken man anklagade för landsför-rädisk propaganda. Tidningen hade under l:a världskriget gjort sig till förkämoe för den s.k. défaitis-tiska rörelsen, som önskade snar fred med Tyskland (défaite = nederlag). Ägare till tidningen var M. Almereyda, efter vars död (1917) äventyraren Duval blev en av tidningens ledare. På grund av en del komprometterande mellanhavanden med en tysk bankir samt för författande av en del artiklar i tidningen, vilka ansågs skada armén, dömdes Duval till döden. Bonnett'. — 1. Damhatt med hakband av den typ som används av kvinnliga frälsningssoldater. — 2. Ett bröstvärn av sandsäckar e.d. — 3. En liten trappa, som utgör nedersta delen av ett fallrep. — 4. Ett mindre segel, som sätts till i underkant av ett större segel för att öka segelytan. Bonnevillesjön, se Lake Bonneville. Bonnier, bokförläggar- och bokhandlarsläkt. En medlem av familjen överflyttade på 1800-t. till Sverige från Danmark. Den nuvarande firman Albert B. har med sig införlivat flera äldre svenska bokförlag. Jfr även Albert Bonniers stipendiefond. Bonnier, Eva, 1857—1909, målarinna, bildade genom testamente E. B:s donationsfond till Stockholms förskönande. Bonnier-nämnden, Eva Bonniers donationsnämnd, utdelar medel ur en fond med samma namn för att pryda Stockholm med konstverk. B. anordnar offentliga tävlingar. Den består av sju ledamöter. Fonden uppgår till nära 400 000 kronor. Bonnier, Olle, f. 1925, målare, har i sitt monumentalmåleri förverkligat konkretismens idé om samverkan mellan måleri och arkitektur. Bono, Emilio de, 1866—1944, italiensk marskalk, en av ledarna (quadrumvirerna) vid marschen mot Rom 1922 och 1929 kolonialminister. B. var överbefälhavare i kriget mot Etiopien till nov. 1935, då han efterträddes av Badoglio. Han avrättades i Verona för att han 1943 röstat mot Mussolini. Bono'mi, L., 1873—1951, italiensk politiker, som