Bor Borgviksfjärden el. Borgvikssjön, vik i nv. delen av Vänern. Borgå, numera Porvoo, stiftstad i s. Finland, Nylands län. 8 500 inv. 1950. Trävaruindustri. Folkhögskola och lyceum. Runebergs hem (1852—77) och grav. Boricka, åsna, hästkrake. Boris III, 1894—1943, konung av Bulgarien sedan 1918, då han efterträdde sin fader, Ferdinand I, som tvangs att abdikera. 1934 upplöste han parlamentet och regerade sedan som diktator med bl.a. Filoft som statsminister. 1938 ingick han en icke-angrepps-pakt med axelmakterna och 1941 öppnades landet för tyska trupper. Boris-Gleb, ett obetydligt område i nordligaste Finland, på v. sidan om Pasviksälven, vilket 1826 tillerkändes Ryssland men 1921 åter tillföll Finland. Boris Godunov', 1552—1605, rysk tsar 1508, hade att bekämpa flera uppror. Jfr Dimitrij. Borkum, den västligaste av de till Tyskland hörande Friesiska öarna vid Nordsjökusten. 36 km2. 4 000 inv. Utgångspunkt för de flesta tyska under-havskablarna. Berömt havsbad. Starkt befäst. Borlänge, stad vid Dalälven, mell. Dalarna. 24 492 inv. 1956. Järnvägsknut. I närheten Domn-arvets järnverk och Kvarnsvedens pappersbruk. Born, Bertrand de [bertrag' dö bårn'], omkring 1140—1210, fransk trubadur från Provence, vars politiska, skarpt satiriska dikter, s.k. sirvente'ser, är berömda. Born, Ernst v., f. 1885, finsk politiker, ordförande i svenska folkpartiet 1934, inrikesminister 1931—32 och 1939—41, då han utträdde ur Rangells regering som protest mot de enligt hans mening onödigt hårdhänta åtgärderna för att skaffa karelare jord i svenskspråkiga bygder. B. har mött skarpt motstånd dels från äktfinnar, dels från lapporörelsen. Born, Max, f. 1882, tysk fysiker, sedan 1936 professor i Edinburgh. B. har utfört viktiga arbeten inom kvantteorin och teorin för kristallgitter. För dessa undersökningar jämte en statistisk tolkning av vågfunktionen erhöll B. 1954 hälften av nobelpriset i fysik. Bo'rneo, den största av Sundaöarna, 735 000 km2, föga mindre än Skandinaviska halvön. 4 milj. inv. Ön skärs över mitten av ekvatorn; den genomdras av 2 000—4 000 m höga tertiära bergskedjor, som utstrålar från dess centrala parti; mellan bergen och vid kusterna utbreder sig alluvialslätter. Klimatet är hett och fuktigt, nederbörden (omkr. 3 000 mm) är tämligen jämnt fördelad på de olika årstiderna. Tropiska urskogar upptar största delen av ön, sagopalmer är utmärkande för de låglänta markerna och mangrove för flodmynningarna. Djurvärlden ansluter sig till de övriga Sundaöarnas. Bland däggdjur märks elefanter, noshörningar, orangutanger. I den inre delen av ön lever nomadiserande dajakstammar som jägare och fiskare. Vid kusterna bor muhammedanska malajer och kineser. Dessutom finns där några tusen araber och européer. Större delen av ön tillhörde före 2:a världskriget nederländska Ostindien men ingår sedan 1949 i republiken Indonesien. Under brittisk överhöghet står Brittiska Nord-B. (334 000 inv. 1951), protektoratet Brunei (41 000 inv. 1947) och kronkolonin Sarawak (605 000 inv. 1954), tillsammans ca 190 000 km2. Öns viktigaste exportprod. är petroleum, kautschuk, trä, kopra, sagomjöl, kryddor. — Historia. Malajerna torde på 1200-t. ha invandrat till ön, där de grundade flera stater (sultanat). Portugiserna började handel på ön under 1500-t. men blev på 1600-t. undanträngda av holländarna, som småningom lade under sig större delen av ön. Engelsmännen satte sig fast på öns n. del omkr. mitten av 1800-t. — Dec. 1941 besatte japanerna Brittiska Nordborneo pch 1942 ockuperade de även den ne 168 derländska delen av B. Områdena frigjordes vid Japans kapitulation 1945. Borne'ra, skumma sig, fradga. Bornerad, uppblåst, trång, inskränkt. Bornholm, dansk ö i Östersjön, sö. om Skåne, bildande eget amt. 590 km2. 48 100 inv. 1950. Residensstad och viktigaste stad Rönne, 11 000 inv. 40 % av öns areal är uppodlad. Åkerbruk, fiske, stenhug-gerier (granit), cementtillverkning, lervaruindustri. Genom Roskildefreden 1658 kom B. i Sveriges ägo men återlämnades efter två år till Danmark. Under 2:a världskriget var B. besatt av tyskarna. Bornhohnssjukan, en smittosam virussjukdom, som karakteriseras av feber och utpräglade muskelsmärtor. Sjukdomen uppträdde 1930 på Bornholm och har senare ibland förekommit i Sverige. BoTnu, fordom självständigt sultanat i mell. Sudan, v. om Tsadsjön, numera delat mellan Storbritannien och Frankrike. Viktigaste ort är den forna huvudstaden Kuka vid Tsadsjön som numera tillhör Brittiska Nigeria. Mycket blandad befolkning, delvis högtstående, åkerbrukande negrer. Bornö, Stora och Lilla, två öar i det inre av Gull-marsfjorden i Bohuslän. På B. finns hydrografiskbiologisk station. BoTo-Bu'dor, utomordentligt storartat buddistiskt byggnadsverk på Java med otaliga relief skulpturer och buddabilder, antagligen från 600-t. Borodi'n. — 1. Alexander B., 1834—87, rysk'kom-positör och professor i kemi, bekant för operan Furst Igor, vilken fullbordades av Rimskij-Korsakov och Glazunov. — 2. Michael B., f. 1884, rysk politiker som 1925—27 var Moskvaregeringens ombud i Kina där han en tid hade mycket stort inflytande. BorodFno, by v. om Moskva, bekant genom en seger, som Napoleon här vann över ryssarna 1812. Borotra', Jean, f. 1898, fransk (baskisk) tennisspelare med utmärkt volley. Singelmästare i Wim-bledon 1924 och 1926. Borough [bårr'ö] kallades i England de städer, som fick sända representanter till parlamentet före valreformen 1832. Vissa av dessa fick på grund av sin obetydlighet i jämförelse med de ej representa-tionsberättigade industristäderna ofta vedernamnet ”rotten boroughs” (ruttna köpingar). Borr. B. av olika slag används för borrning i trä, metall eller sten (beträffande sistnämnda fall se Bergborrning). B. skiljer sig i första hand genom skärens utseende. Vid borrning i längdträ används B., som har allenast ett med borraxeln parallellt skär; vid borrning i tvärträ används B. med skovel-formigt skär. Vid borrning i metall används B. med dubbla skär, som bildar vinkel med varandra (spetsborrar, tappborrar), eller B. med skruvformigt skär (spiralborrar). Endast vid borrning i trä med smärre borrar kringvrids B. direkt. Eljest fästes B. i något annat verktyg, t.ex. en borrsväng, ett bröst-borrskaft, en borrsock. Borrby, municipalsamhälle i Kristianstads län. 1 081 inv. 1955. Borrmusslor (Pholadidae), familj hörande till musslor. De har små tänder på sitt skal, med vilka de borrar sig fram. Skeppsmasken (Teredo navalis) borrar i trä och orsakar skada å träfartyg, dammbyggnader etc., samt är maskformig med små skal, som endast betäcker främre ändan. Borrmusslan (Pholas dactylus) liknar en vanlig mussla och borrar i sten. Borrome'iska öarna, 4 öar i Lago Maggiore i n. Italien. Till B. hör Isola Bella, som är känd för sina praktfulla palats. Borrome'o-encyk'likan, en påvlig bulla, utfärdad av Pius X år 1910. B. var riktad mot den katolska modernismen och innehöll uttryck mot protestanterna, som väckte ovilja, särskilt i Tyskland.