Bra Preussen; i Westfaliska freden 1648 fick B:s härskare, ”den store kurfursten” (se Fredrik), Hinter-Pommern samt flera biskopsstift och 1657 erhöll han överhöghet över Preussen. Sonen Fredrik Vilhelm I förklarade sig för konung av Preussen 1701. Se vidare Preussen. — 2. Stad i provinsen B. vid Havel v. om Postdam. 71 000 inv. Industristad. Brändes. — 1. Georg M. C. B., 1842—1927, dansk författare och litteraturhistoriker. Efter studier i filosofi och estetik vid Köpenhamns universitet utgav han sin doktorsavhandling, Den franske Æstetik i vore Dage, vilken skarpt stred mot dåtida reaktionära strömningar i den danska litteraturen. 1873—75 höll B. i Köpenhamn sin uppseendeväckande föreläsningsserie Hovedström-ninger i det 19:e Aarhundredes Litteratur, där han skarpt gick till rätta med den danska litterära världens konservatism, fördomar och trångsynthet. 1877 förbigicks han därför vid tillsättandet av en ledig professur. B. bosatte sig nu i Berlin. 1883 återvände han hem för att finna, att hans radikala program vunnit flera anhängare, liksom även att Danmarks politik börjat föras in på en mera demokratisk väg. B. blev professor 1902. Hans förnämsta verk är kanske en monografi över Shakespeare, där hans överlägsna språkbehandling och genomträngande psykologi når mycket högt. De sista åren skrev B. dels biografier över flera av mänsklighetens stormän såsom Caesar, Goethe, Vol-taire och Lassalle, dels över världskrigets problem. — 2. Edvard B., 1847—1931, broder till B. 1, dansk författare och politiker, redaktör för Politiken 1884 —1904, finansminister 1909—10 och 1913—20. Brandförsäkring, se Försäkring. Brandklipparen, enligt traditionen namn på ridhästar, som användes av Karl XI och Karl XII. Brandlagen med bestämmelser om brandförsvaret i Sverige är av år 1944. Brandlilja, se Liljor. Brandlyra eller ”ljud” kallas en skada på trädstammar, som orsakas av skogseld. Barken på ena sidan av trädet (läsidan) dödas och avfaller. Brandmur. För att förekomma att elden vid eldsvåda sprider sig från en byggnad till en annan eller till olika delar av samma hus uppförs brandsäkra väggar, brandmurar. I byggnadsstadgan för rikets städer finns angivna de fall, i vilka brandmurar skall finnas. Brando [bræn'dö], Marion, f. 1924, amerikansk filmaktör. Under 50-talet har B. framträtt som en av de mest begåvade yngre skådespelarna i den amerikanska filmen. Linje Lusta (1952), Viva Z a p a t a (1952), Storstadshamn (1954). Brandordning, de föreskrifter som av stadsfullmäktige antagits som komplettering till Brandstadgan. Brandpost, utomhus anbragt vattenledningsventil för eldsläckning och spolning. Brandrör, se Tändrör. Brandskatt, lösepenning, som under medeltiden erlades av städer för att undgå plundring och bränning sedan de erövrats. Jfr Brandväsen. Brandskola, Statens, i Stockholm inrättades 1941 och avser utbildning av skorstensf ej armästare och brandbefäl. Brandstadga, förordning med föreskrifter rörande brandväsen m.m. Den nu gällande svenska brandstadgan är av år 1944. Brandstod, ersättning för brandskada. Jfr Försäkring. Brandsvampar el. sotsvampar (Ustilagineae), parasitsvampar, som lever på växter, i synnerhet på gräsarter. Sporerna bildar på värdplantan ett svart pulver. Flera arter angriper sädesslag. Stinkbrand (Tilletia tritici) angriper vete och alstrar på kornen en illaluktande spormassa. Strå b rand 176 (Urocystis occulta) angriper råg; plantorna blir förkrympta. Brandsyn, besiktning, som varje år hålls av därtill förordnade personer för att utröna, att byggnadernas skick står i överensstämmelse med gällande förordningar angående eldfara. B:s beslut kan inom 14 dagar överklagas hos länsstyrelsen. Brandväsen. B. har i Sverige ända sedan medeltiden varit föremål för reglerande föreskrifter från de offentliga myndigheternas sida. På 1600-t. var borgerskapet i städerna förpliktat att organisera särskild brandvakt, en skyldighet, som senare utbyttes mot skyldigheten att erlägga en brandskatt, som användes till underhållande av dylik vakt. Den organisation, som B. numera i allmänhet har i alla städer av någon betydelse, har tillkommit under senare hälften av 1800-t. I dessa städer finns i kaserner förlagda yrkesbrandkårer. Vid sidan av eldsläckningsarbetet handhar brandkårerna i allmänhet för resp, kommuners räkning även sjuktransporter och transporter av personer, som träffats av olycksfall. I städer, som är så små, att särskild kasernerad yrkesbrandkår ej finns, i köpingar och andra tätt bebyggda orter, finns oftast fast anställda brandmän, som i händelse av eldsvåda kallas genom i deras hem eller å arbetsplatserna uppsatta signalanordningar. Vid eldsvådor av större omfattning och vid skogsbrand finns en på allmän medborgarplikt grundad organisation att tillgå. — Eldsläck-ningsredskapen har undergått en enorm utveckling från äldre tiders små pytssprutor eller andra handkraftsprutor fram till de flyttbara, maskindrivna sprutor (huvudsakligen bensinmotorsprutor), som i större brandkårer numera praktiskt taget uteslutande förekommer. Än större vattenmassor än dessa sprutor, som i regel levererar från några hundra till ett par tusen liter i minuten, kan de ångdrivna flodsprutor eller motorsprutbåtar leverera, som finns i de stora hamnstäderna. Även kemiska eldsläck-ningsapparater har under senare tid vunnit utbredning (skumsläckning). Förutom eldsläckningsred-skap hör till en brandkårs utrustning stegar av olika slag, livräddningsredskap samt rök- och gasskydds-apparater för brandmännens skydd. I gällande brandstadga och brandordningar finns även regler om de eldsläcknings- och livräddningsapparater, som skall finnas i varje fastighet. Brandy [bræn'di], eng., konjak. I Amerika innefattar B. allt slags brännvin. Brangwyn [bræng'öin], sir Frank, f. 1867, engelsk målare och etsare, född i Belgien. Den moderna industrin har B. i sina etsningar skildrat med en kraftfullt monumental stämning. I sina målningar hämtar B. ofta motiv från österlandet. B. hör till det nutida Englands mera kända konstnärer. Branly [bragli'], E., 1846—1940, fransk fysiker, uppfinnare av kohären. Bränner, Per-Axel, f. 1899, regissör, teaterchef. Under hans ledning var Nya teatern under 1940-t. en av Stockholms mest kända teatrar. Bränner, Hans Christian, f. 1903, dansk författare, en av Danmarks främsta moderna prosaister. Bransch, gren, fack, specialitet. Branting. — 1. L. G. B., 1799—1881, professor vid Gymnastiska centralinstitutet, var lärjunge till Ling och bidrog till utvecklandet av den svenska sjukgymnastiken. — 2. Karl Hjalmar B., 1860— 1925, politiker, den föregåendes son, är den, som egentligen grundlagt och utvecklat det svenska socialdemokratiska partiet. Ären 1887—1917 var B. redaktör för Social-Demokraten, 1917—18 finansminister, statsminister mars—okt. 1920, stats- och utrikesminister 1921—23, statsminister 1924—25 och konsult, statsråd i Sandlers ministär en kort tid 1925. Under l:a världskriget visade B. sympatier för ententen. Han ledde under kriget den s.k. Stock-