Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Brandes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bra
Preussen; i Westfaliska freden 1648 fick B:s
härskare, ”den store kurfursten” (se Fredrik),
Hinter-Pommern samt flera biskopsstift och 1657 erhöll
han överhöghet över Preussen. Sonen Fredrik
Vilhelm I förklarade sig för konung av Preussen 1701.
Se vidare Preussen. — 2. Stad i provinsen B. vid
Havel v. om Postdam. 71 000 inv. Industristad.
Brändes. — 1. Georg M. C. B., 1842—1927, dansk
författare och litteraturhistoriker. Efter studier i
filosofi och estetik vid Köpenhamns universitet
utgav han sin doktorsavhandling, Den franske
Æstetik i vore Dage, vilken skarpt stred
mot dåtida reaktionära strömningar i den danska
litteraturen. 1873—75 höll B. i Köpenhamn sin
uppseendeväckande föreläsningsserie
Hovedström-ninger i det 19:e Aarhundredes
Litteratur, där han skarpt gick till rätta med den
danska litterära världens konservatism, fördomar
och trångsynthet. 1877 förbigicks han därför vid
tillsättandet av en ledig professur. B. bosatte sig nu
i Berlin. 1883 återvände han hem för att finna, att
hans radikala program vunnit flera anhängare,
liksom även att Danmarks politik börjat föras in på
en mera demokratisk väg. B. blev professor 1902.
Hans förnämsta verk är kanske en monografi över
Shakespeare, där hans överlägsna språkbehandling
och genomträngande psykologi når mycket högt.
De sista åren skrev B. dels biografier över flera av
mänsklighetens stormän såsom Caesar, Goethe,
Vol-taire och Lassalle, dels över världskrigets problem.
— 2. Edvard B., 1847—1931, broder till B. 1, dansk
författare och politiker, redaktör för Politiken 1884
—1904, finansminister 1909—10 och 1913—20.
Brandförsäkring, se Försäkring.
Brandklipparen, enligt traditionen namn på
ridhästar, som användes av Karl XI och Karl XII.
Brandlagen med bestämmelser om
brandförsvaret i Sverige är av år 1944.
Brandlilja, se Liljor.
Brandlyra eller ”ljud” kallas en skada på
trädstammar, som orsakas av skogseld. Barken på ena
sidan av trädet (läsidan) dödas och avfaller.
Brandmur. För att förekomma att elden vid
eldsvåda sprider sig från en byggnad till en annan eller
till olika delar av samma hus uppförs brandsäkra
väggar, brandmurar. I byggnadsstadgan för rikets
städer finns angivna de fall, i vilka brandmurar
skall finnas.
Brando [bræn'dö], Marion, f. 1924, amerikansk
filmaktör. Under 50-talet har B. framträtt som en
av de mest begåvade yngre skådespelarna i den
amerikanska filmen. Linje Lusta (1952), Viva
Z a p a t a (1952), Storstadshamn (1954).
Brandordning, de föreskrifter som av
stadsfullmäktige antagits som komplettering till
Brandstadgan.
Brandpost, utomhus anbragt vattenledningsventil
för eldsläckning och spolning.
Brandrör, se Tändrör.
Brandskatt, lösepenning, som under medeltiden
erlades av städer för att undgå plundring och
bränning sedan de erövrats. Jfr Brandväsen.
Brandskola, Statens, i Stockholm inrättades 1941
och avser utbildning av skorstensf ej armästare och
brandbefäl.
Brandstadga, förordning med föreskrifter rörande
brandväsen m.m. Den nu gällande svenska
brandstadgan är av år 1944.
Brandstod, ersättning för brandskada. Jfr
Försäkring.
Brandsvampar el. sotsvampar (Ustilagineae),
parasitsvampar, som lever på växter, i synnerhet på
gräsarter. Sporerna bildar på värdplantan ett svart
pulver. Flera arter angriper sädesslag.
Stinkbrand (Tilletia tritici) angriper vete och alstrar
på kornen en illaluktande spormassa. Strå b rand
176
(Urocystis occulta) angriper råg; plantorna blir
förkrympta.
Brandsyn, besiktning, som varje år hålls av därtill
förordnade personer för att utröna, att
byggnadernas skick står i överensstämmelse med gällande
förordningar angående eldfara. B:s beslut kan inom
14 dagar överklagas hos länsstyrelsen.
Brandväsen. B. har i Sverige ända sedan
medeltiden varit föremål för reglerande föreskrifter från
de offentliga myndigheternas sida. På 1600-t. var
borgerskapet i städerna förpliktat att organisera
särskild brandvakt, en skyldighet, som senare utbyttes
mot skyldigheten att erlägga en brandskatt, som
användes till underhållande av dylik vakt. Den
organisation, som B. numera i allmänhet har i alla
städer av någon betydelse, har tillkommit under
senare hälften av 1800-t. I dessa städer finns i
kaserner förlagda yrkesbrandkårer. Vid sidan av
eldsläckningsarbetet handhar brandkårerna i allmänhet
för resp, kommuners räkning även sjuktransporter
och transporter av personer, som träffats av
olycksfall. I städer, som är så små, att särskild kasernerad
yrkesbrandkår ej finns, i köpingar och andra tätt
bebyggda orter, finns oftast fast anställda
brandmän, som i händelse av eldsvåda kallas genom i
deras hem eller å arbetsplatserna uppsatta
signalanordningar. Vid eldsvådor av större omfattning
och vid skogsbrand finns en på allmän
medborgarplikt grundad organisation att tillgå. —
Eldsläck-ningsredskapen har undergått en enorm utveckling
från äldre tiders små pytssprutor eller andra
handkraftsprutor fram till de flyttbara, maskindrivna
sprutor (huvudsakligen bensinmotorsprutor), som i
större brandkårer numera praktiskt taget
uteslutande förekommer. Än större vattenmassor än dessa
sprutor, som i regel levererar från några hundra till
ett par tusen liter i minuten, kan de ångdrivna
flodsprutor eller motorsprutbåtar leverera, som finns i
de stora hamnstäderna. Även kemiska
eldsläck-ningsapparater har under senare tid vunnit
utbredning (skumsläckning). Förutom
eldsläckningsred-skap hör till en brandkårs utrustning stegar av olika
slag, livräddningsredskap samt rök- och
gasskydds-apparater för brandmännens skydd. I gällande
brandstadga och brandordningar finns även regler
om de eldsläcknings- och livräddningsapparater, som
skall finnas i varje fastighet.
Brandy [bræn'di], eng., konjak. I Amerika
innefattar B. allt slags brännvin.
Brangwyn [bræng'öin], sir Frank, f. 1867, engelsk
målare och etsare, född i Belgien. Den moderna
industrin har B. i sina etsningar skildrat med en
kraftfullt monumental stämning. I sina målningar
hämtar B. ofta motiv från österlandet. B. hör till det
nutida Englands mera kända konstnärer.
Branly [bragli'], E., 1846—1940, fransk fysiker,
uppfinnare av kohären.
Bränner, Per-Axel, f. 1899, regissör, teaterchef.
Under hans ledning var Nya teatern under 1940-t.
en av Stockholms mest kända teatrar.
Bränner, Hans Christian, f. 1903, dansk
författare, en av Danmarks främsta moderna prosaister.
Bransch, gren, fack, specialitet.
Branting. — 1. L. G. B., 1799—1881, professor
vid Gymnastiska centralinstitutet, var lärjunge till
Ling och bidrog till utvecklandet av den svenska
sjukgymnastiken. — 2. Karl Hjalmar B., 1860—
1925, politiker, den föregåendes son, är den, som
egentligen grundlagt och utvecklat det svenska
socialdemokratiska partiet. Ären 1887—1917 var B.
redaktör för Social-Demokraten, 1917—18
finansminister, statsminister mars—okt. 1920, stats- och
utrikesminister 1921—23, statsminister 1924—25
och konsult, statsråd i Sandlers ministär en kort tid
1925. Under l:a världskriget visade B. sympatier för
ententen. Han ledde under kriget den s.k. Stock-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0178.html