Bro Brontè [brån'ti]. — 1. Charlotte, 1816—55, gift Nicholls 1854, engelsk författarinna under pseudonymen Currer Bell. Hennes förnämsta roman är Jane Eyre, en fängslande och livfull kvinnoskildring. — 2. Emily B., 1818—48, syster till B. 1, författarinna, bekant för sin roman W u t h e r i n g h e i g h t s. Brontosau'rus, växtätande jätteödla, som levde under äldre kritperioden. B. nådde intill 18 m längd och var ett av de största lantdjur, som funnits. Bronx, stadsdel i New York n. om Manhattan, USA. I B. ligger New Yorks botaniska och zoologiska trädgård samt staden New Yorks universitet. 1,5 milj. inv. 1950. Brooke [brok'], Rupert, 1887—1915, engelsk skald, som är känd för sina patriotiska dikter. B. stupade under l:a världskriget. Brooke, sir Alan F., f. 1883, engelsk militär, chef för en arméfördelning i Frankrike 1939 och i juli 1940 överbefälhavare för Storbritanniens stridskrafter i England. B. var generalstabschef 1941—46. Fältmarskalk 1944. B. upphöjdes till viscount Alan-brooke 1946. Brooklyn [brok'lin] (uppkallad efter den holländska staden Breukelen, varifrån nybyggarna kom), stadsdel i New York på v. änden av Long Island, omkr. 2,74 milj. inv. 1950. Se New York. Bro'sböll, J. C. C., 1816—1900, dansk författare under pseudonymen Carit Etlar. Han var mycket populär särskilt som historisk äventyrsförfattare. Brosche'ra, häfta, dvs förse böcker o.d. med omslag samt rygg av papp. — I ”broscherade vävnader” bildas hela mönstret eller delar av det av in-slagstrådar, vilka ser ut att vara broderade. Broschy'r, mindre häfte, ströskrift, flygskrift. Brosk, se Bindesubstansvävnad. Broskfiskar, en underavdelning fiskar, som har skelett huvudsakligen uppbyggt av brosk, sned stjärtfena och munnen på huvudets undersida. Huden är sträv, ibland med benplattor och taggar. Gälarna sitter i fack, som utåt mynnar var för sig. Underkäken har flera rader av tänder. Simblåsa saknas. Till B. hör hajfiskar och rundmunnar. Broskganofder, en ordning fiskar med skelett, som i stor utsträckning är av brosk. Huden är naken eller försedd med benplåtar. Hit hör störar och skedstörar. Broskvävnad, se Bindesubstansvävnad. Brosme, se Lubb. Brosse [bråss'], Salomon de, 1562—1626, fransk arkitekt, representant för högrenässansen i Frankrike. Hans mest kända verk är Palais du Luxem-bourg i Paris och fasaden på kyrkan Saint Gervais, också i Paris. Broström. — 1. Daniel B., 1870—1925, skeppsredare, politiker, medlem av andra kammaren 1906— 11 (liberal). B. var 1914—17 sjöminister. — 2. Gunnel B., f. 1921, skådespelerska. 1943—50 vid Dramatiska teatern, från 1955 vid Göteborgs stadsteater. Brottning, envig i sportslig form, varvid de tävlande genom grepp och kast söker pressa motståndarens skuldror till brottningsmattan. Huvudformerna är grekisk-romersk B., vari grepp endast får tas med händer och armar över motståndarens höfter, samt fri brottning (”catch-as-catch-can”), vari grepp även får tas med och mot benen. Matchtiden i amatörbrottning är 15 min., om ”fall” ej dessförinnan inträffar: den ena brottaren berör med båda skuldrorna mattan. Viktsklasserna är: flugvikt intill 52 kg, bantamv. 57, fjädervikt 62, lättv. 67, wel-terv. 73, mellanv. 79, lätt tungv. 87, tungvikt över 87 kg. Brougham [brå'öm], fyrsitsig, täckt vagn eller automobil. BrouilleTad [broj-], osams. 184 Brouwer [bra'oer], A., 1605(1606?)—1638, flamländsk målare, elev av Frans Hals och Rubens. B. var en framstående folklivs- och landskapsmålare, särskilt känd för sina med djärv komik framställda interiörer från kroglivet. Browallius, Irja, f. 1901, svensk småskolelärarinna och författarinna. Bland hennes arbeten märks romanerna Tvåslår dentredje och Någon gång skall det ljusna. Brown [bra'on]. — 1. R. B., 1773—1858, skotsk botanist och fysiker. B. är den, som upptäckt cellkärnan. Han har vidare upptäckt de efter honom uppkallade Brownska molekylarrörelserna, dvs de ständiga rörelserna hos små, i en vätska uppslammade partiklar. — 2. John B., 1800—59, nordamerikansk abolitionist (motståndare till slaveriet). B. var puritan och en fanatisk rättfärdighetsivrare. Han ledde häftiga slavuppror i Kansas men blev slutligen tillfångatagen och hängd. Beväringsvisan ”John Brown’s baby” handlar om B. — 3. Ford Madox B., 1821—93, engelsk målare, utförde starkt realistiska historiemålningar. B. var delvis påverkad av prerafaeliterna, men tillhörde ej deras grupp. — 4. Ernest B., f. 1881, brittisk politiker, liberal medlem av parlamentet från 1923, arbetsminister i Baldwins och Chamberlains regeringar 1935 —40, minister för Skottland 1940 och hälsovårds-minister 1941—43 i Churchills regering. Browning [bra'oning]. — 1. Elizabeth Barrett-B., 1806—61, engelsk skaldinna. B. var tidigt under långa perioder hänvisad till sjukrummet men uppehöll ständigt sin litterära verksamhet. 1844 blev hon ryktbar genom sina Poems, vilka särskilt beundrades av Robert B. och gav upphov till den inom brevlitteraturen berömda korrespondens, som fördes mellan dem. De gifte sig 1846 och bosatte sig sedan i Florens. I Sonnets from the Portuguese skildrar B. på samma gång lidelsefullt och kvinnligt vekt sin egen kärlek. Aurora Leigh är en versroman, där B. framlägger sina tankar om livet och konsten. — 2. Robert B., 1812—89, den förras make, engelsk skald. Under sin tidigare period skrev B. huvudsakligen romantiska dramer, varibland märks Paracelsus och Pippa Passes, en dikt fylld av intensiv lyrik. Det är dock i den dramatiska monologen, som B. nått högst. Hans förnämsta dikter av detta slag är bl.a. Men and w o m e n och The ring and the book. B. utmärks som diktare av manlig optimism och inträngande psykologi. Många av hans längre dikter är dock ytterst svårfattliga både genom sitt innehåll och sin dunkla stil. Browningpistol [bra'oning-], en av den amerikanske ingenjören J. M. Browning konstruerad automatisk pistol med magasinet i kolven. B. används inom svenska armén. Se Handeldvapen. Brown-Séquard [bro'n-seka'r], Charles Édouard, 1817—94, fransk läkare, mest känd för sina experiment rörande könskörtlarnas inre sekretion. Brownska rörelsen, se Brown 1. Bruce [bro's], Robert L, 1274—1329, konung av Skottland 1306, utkämpade segerrika strider med engelsmännen, vilka 1328 erkände Skottlands oberoende av England. Bruch [brosj'], Max, 1838—1920, tysk tonsättare, som skrev sånger, körverk, symfonier m.m. Bruckner [brok'-], Anton, 1824—96, österrikisk tonsättare. Hans verk har en tung, av Wagner påverkad stil. B. skrev flera symfonier. Brudbröd, se Spirea. Brudslöjan, vattenfall i Norge intill riksgränsen v. om Storlien. Brueghel [brö'gel], flamländsk målarsläkt. — 1. Peeter B. d. ä. (Bond-B.), omkr. 1525—69, Nederländernas förnämste nationelle målare på 1500-t., en ypperlig landskaps- och genremålare. B. är en