IÖ7 Vanligen är det fråga om utträngande av bukorgan (i synnerhet tarmslyngor) i ljumsktrakten eller i naveln. B. syns då som en utbuktning av huden, vilken oftast försvinner i ryggläge. Vid inklämning av B., som kan uppstå t.ex. vid en kraftig kroppsansträngning, uppstår svåra smärtor och B. går ej längre att skjuta tillbaka. Operation kan, om den företas i tid, häva inklämningen, vilken, om den får fortbestå, för till döden. Genom att hålla bråcket intryckt med ett bråckband* kan man minska besvären av bråcket. Bråckband består av en överklädd stålfjäder med en puta (pelott) i spetsen, som fastspänns, så att fjädern, omfattande kroppen, trycker putan mot bråckporten. B. kan endast användas på inskjutbara bråck och måste vara avpassat så, att putan fullständigt och utan att glida täcker över bråckporten. Bråk betecknar i motsats till hela tal sådana tal, vilka består av delar av enheter (eller hela tal plus delar av enheter). 11 är ett helt tal, W? (= 1 V?) är ett bråk. Det tal, som anger delarnas antal, kallas t ä 1 j a r e (står ovanför bråkstrecket); det tal, som anger delarnas slag, kallas nämnare (står under bråkstrecket). Egentligt B. är sådant B. som är mindre än ett. Är nämnaren 10, 100 eller 1 000 osv kallas B. för decimalbråk. Sådana B. brukar anges med tillhjälp av decimalkomma: 1 127 °’01=v3’121=3-^>^- Hela tal och bråk kallas gemensamt rationella tal i motsats till irrationella tal. Brålanda, municipalsamhälle i Älvsborgs län. 812 inv. 1955. Bråspel, inrättning, som används för uppvindning av ankare på fartyg. Bråvalla hed låg troligen i närheten av Bråviken. Där stod enligt fornnordiska sagor ett slag mellan Harald Hildetand och Sigurd Ring. Bråviken, 45 km lång östersjövik, i n. begränsad av Kolmårdens förkastningsbrant. I B. utmynnar Motala ström. Bräckage [-a'sj], beteckning för skador, uppkomna genom bräckning. Bräcke, municipalsamhälle i sö. Jämtland. 1 283 inv. 1955. Järnvägsknut. Bräckvatten, svagt salthaltigt vatten, företrädesvis förekommande vid flodmynningar och i instängda havsvikar med rikligt tillflöde av sötvatten. Brädgång, skeppsidan mellan reling och däck. Brädspel, gammalt spel med brickor och tärningar på ett fält, markerat med 24 ”tungor”. Varje spelare har 15 brickor, som flyttas över tungorna lika många steg, som tärningskasten utvisar. Om motspelarens brickor ligger i vägen, får de efter vissa regler utslås. Den, som snabbast får brickorna fram till målet, där de för övrigt kan ordnas på olika sätt, har vunnit. Brä, norsk benämning på jökel eller glaciär*. Bräken används som namn på flera ormbunks-sorter. Jfr Pteris. Bräkne-Hoby, stationssamhälle i s. Blekinge, 15 km från Ronneby. Folkhögskola, lantmanna- och lanthushållsskola. Bräkne-Hoby folkhögskola, Blekinge läns folkhögskola, öppnad 1869, har såväl vinter- som sommarkurser. Brändström. — 1. Edvard B., 1850—1921, general, minister i Petersburg 1906—20. — 2. Elsa B., 1888—1948, dotter till B. 1, från 1929 gift med den tyske professorn Ulich. Under l:a världskriget utförde B. ett storartat arbete för att hjälpa fångar i Ryssland och Sibirien. Med. hedersdoktor i Uppsala 1927. Sedermera stiftade B. delvis på egen bekostnad ett hem för krigsfångar i Tyskland samt insamlade medd till ett barnhem. Efter tredje ri Brä kets genomförande lämnade B. och hennes man 1933 Tyskland och bosatte sig i Amerika. Brännförgyllning, förgyllning på porslin utförd med guldamalgam före bränningen. Brännglas, konvex lins, som sammanbryter solstrålarna till en punkt (brännpunkten) och därvid åstadkommer stark upphettning. Bränningar. Där vågor hämmas av friktion mot botten, stjälper vågkammarna över i rörelsens riktning och slår mot stränder eller andra mötande hinder. B. verkar därvid omgestaltande på stränderna, uppkastar strandvallar eller utmodellerar abrasions-plan. Brännkyrka, numera församling i Stockholms stad. År 1518 segrade svenskarna här, anförda av Sten Sture d. y., över Kristian II. Brännmärkning, ett straff, varvid ett märke inbrändes på brottslingens kropp. B. förekom redan under romartiden och användes mycket under medeltiden. Brännpunkt, se Lins. Brännskador behandlas i lättare fall, då huden endast är rodnad, med kalkliniment, pudring med talk e.d. I svårare fall med sårbildning fordras läkarbehandling. Renlighet (rena förbandsartiklar, såret får ej beröras med fingrarna etc.) är som alltid vid sårbehandling av vikt. Förbränning av mer än en tredjedel av kroppsytan är livsfarlig. De ärr, som uppstår efter B., kan bli besvärande särskilt på grund av deras benägenhet att skrumpna. Operation kan därför bli nödvändig. Brännspegel, en spegel med inåtbuktad yta. Jfr Spegel. Brännstål, även kallat cementstål. B. framställs av mjukt järn, vars kolhalt ökas genom glödgning tillsammans med kolpulver. Bränntorv, se Torvbriketter. Bränn vidd, se Lins. Brännvin, blandningar av etylalkohol och vatten, eventuellt med tillsats av särskilda smakämnen. Se vidare Alkohol, Rusdrycksförsäljning och Brännvinstillverkning. Brännvinsförsäljning, se Rusdrycksförsäljning. Brännvinskontroliör, av staten anställd person, vars uppgift är att vid ett bränneri övervaka brännvinstillverkningen. En överordnad ställning intar överkontrollörerna vid brännvinstillverkningen, vilkas tjänstgöringsområden omfattar ett flertal brän-nerier. Jfr Brännvinstillverkning. Brännvinstillverkning. Den i Sverige tillverkade kvantiteten brännvin uppgick under tillverkningsåret 1952—53 till 155 milj, liter av normalstyrka eller 50 % alkoholhalt vid 15° C. Av denna kvantitet kom 32 milj, liter på lantbruksbrännerierna och 123 milj, liter på sulfitbrännerierna. Sammanlagt fanns i Sverige 111 brännerier, som bedrev tillverkning. För framställningen i lantbruks- och jästbrännerierna användes 8 158 ton spannmål och 135 104 ton potatis. B. utan tillstånd är i Sverige belagt med strängt straff. Även innehav av olovligen tillverkat brännvin kan medföra ansvar. Allt inom landet tillverkat brännvin skall så vida det ej utförs ur riket eller försäljs till partihandlare med skattefri sprit försäljas till AB Vin- och spritcentralen (jfr Rusdrycksförsäljning). Kontrollen över B. utövas av Kontrollstyrelsen genom styrelsen underställda överkontrollörer och kontrollörer. Kontrollens uppgift är delvis av social art — tillsyn över att brännvinet icke kommer i obehörigas händer — delvis av fiskalisk art. B. är nämligen belagd med skatt, som dock allenast utgår å brännvin, som försäljs till AB Vin- och spritcentralen. Brännässla, se Nässlor. Bränsle. Man skiljer på fasta, flytande och gasfor