i88 Brä miga B. Deras värmevärde framgår av följande tabell: Fasta B. värmevärde Stenkol kal. per kg Goda engelska ångkol ................. 7 000 Svenska stenkol, kval. I................... 5 500 Koks Kammarugnskoks ....................... 6 900 Torvbränsle Torr torv (35 kg pr hl)............. 3 500 Sur torv ........................... 2 300 Träbränsle Gran, prima kastved ................ 3 320 Tall ............................... 3 400 Björk .............................. 3 230 Al ................................. 2 840 Barrved ............................ 3 360 Ribbved ............................ 3 500 Sågspån, torr ...................... 3 200 „ sur ............................... 1 850 Ris, färskt, tuggat................. 1 470 „ torrt ............................ 3 270 Kottar av gran, färska.............. 2410 Flytande B. Bensin .............................. 10 500 Dieselolja .......................... 10 000 Bensol ............................... 9 600 Stenkolstjära ........................ 9 000 Träkolstjära ......................... 8 000 Sprit (etylalkohol) .................. 6 300 Gasformiga B. Vätgas ............................... 2 560 Acetylengas ......................... 13 600 Lysgas................................ 4 500 Vattengas ............................ 2 400 Generatorgas ......................... 1 100 Bränslebidrag, se Bostadspolitik. Bränslekommissionen, se Kristidskommissioner. Bräsch, skada å befästningsverk, genom beskjut-ning eller sprängning; lucka i försvarslinje. Bräss, se Thymus. Bräuer [bråj'er], K., f. 1889, tysk diplomat, 1939 minister i Oslo fram till besättandet ay Norge. Brödbagge, en rostbrun, 2—4 mm lång skalbagge, som angriper mjöl, bröd, papper, läder m.m. Dödas genom uppvärmning till 60—70 grader. Bröder. Det gemensamma livets B. stiftades i slutet av 1300-t. av en borgare i Nederländerna, Ge-rard Groote. Medlemmarna av brödraskapet avlade ej livstidslöften men levde tillsammans som i ett kloster och ägnade sig åt andaktsövningar och studier. De utförde hantverk, avskrivning av böcker o.d. Liknande anstalter upprättades även för kvinnor (systrar) och rörelsen spreds framför allt i Tyskland. Till brödraskapet hörde bl.a. Thomas a Kem-pis. Under reformationstiden utslocknade rörelsen. Brödfruktträdet (Artocarpus incisa), ett stort, högt träd med parflikiga blad och stärkelserika, knottriga, barnhuvudstora frukter. Dessa äts rostade i skivor eller mals till mjöl. B. finns i varma länder. En annan art, ostindiska brödfruktträdet (A. integrifolia), har mera avlånga frukter samt ger även kautschuk och harts. Brödnötträdet (Brosimum alicastrum), ett träd med lansettformade, ständigt gröna blad och gula blommor. B. förekommer i Mellanamerika. Dess frön utgör ett för infödingarna viktigt födoämne. Från B. erhålls vidare kautschuk. Kvist från brödfruktträdet. Bröd och skådespel, se Ludi. Brödrafolkens väl, kung Oskar II:s valspråk, eftei unionsupplösn. 1905 ändrat till ”Sveriges väl”. Brödstil, beteckning för tryckbokstäver, som används i vanlig text. Brögg'er, W. C., 1851—1940, norsk geolog, vilken var professor först vid Stockholms högskola och sedermera i Oslo. B. är särskilt känd för petro-grafiska undersökningar inom Osloområdet men har även utfört banbrytande arbeten inom andra grenar av geologin. Brömsebro, bro över Brömsebäck, numera utgörande gräns mellan Kalmar och Blekinge län. B. var fordom gräns mellan Sverige och Danmark. 1541 slöt de båda rikena ett förbund på 50 år i B. 1645 ingick samma länder fred i B., varvid Sverige fick Gotland, Jämtland, Härjedalen, ön ösel, Halland på 30 år samt tullfrihet i Öresund. Bröstarvingar, efterlevande barn eller deras av-komlingar. Bröstben, ett platt, avlångt ben, vid vilket revben fäster framtill å bröstkorgen. Det avslutas med det i maggropen nedskjutande svärdformiga utskottet. Bröstböld, varbildning, som i regel uppträder endast hos digivande kvinnor och beror på invandring av bakterier från sår å bröstvårtorna. Bröstdroppar, se Roséns bröstdroppar. Bröstgången är kroppens största lymfkärl och leder lymfan från bukinälvorna och nedre kroppshalvan in i vänstra nyckelbensvenen. Bröstkatarr, se Luftrörskatarr. Bröstkorgen består hos människan av 12 bröstkotor och från dessa utgående 12 revben, som framtill fäster vid bröstbenet medelst mjukare och böjligare ändstycken av brosk. B. omsluter och skyddar brösthålan. Bröstkörteln är hos kvinnan uppbyggd av 20—30 druvformiga lober, som tömmer sig i vårtan genom ett 10-tal mjölkgångar. Bland däggdjuren har endast apor och flädermöss mjölkkörtlar i bröstet, övriga däggdjur har dessa organ i buken. Bröstsaft, Linctus pectoralis, innehåller bl.a. Roséns bröstdroppar och kräkrotsirup. Bröstsim, se Simning. Bröstvärn, skydd i ett befästningsverk, som huvudsakligen avser att förhindra att det eldgivande manskapet utsätts för fiendens eld. Bröt-Anund, se Anund. B. Sc., Bachelor* of Science. B-skatt, se Skatt. Buber [bo'ber], Martin, f. 1878, österrikisk-ju disk religionsfilosof, professor i judisk religionshistoria i Frankfurt a. M. 1924—33, vid hebreiska universitetet i Jerusalem från 1938. B. är en av ledarna för sionismen.