Bur publik kring s. Bajkalsjön. 389 100 km2. Omkr. 550 000 inv. 1939, huvudsaki. burjater och ryssar. Burke [börk], Edmund, 1729—97, en av Englands främsta politiska skriftställare, även verksam som parlamentariker. 1765—94 var B. medlem av underhuset, vaivid han tillhörde whigpartiet. 1782 var han en kort tid minister, dock utan att någonsin stå i främsta ledet som parlamentarisk ledare. Såsom skriftställare framträdde han bl.a. med Thoughts on the present discontents (1770), en djupt konservativ men på samma gång långt ifrån reformfientlig undersökning av det rådande politiska systemet. Burleigh [bö'li], även Burghley, William Cecil, baron B., 1520—98, engelsk politiker, bidrog i egenskap av Elisabets förnämste minister mycket till Englands uppblomstring under denna tid. Burlesk', uppsluppen, komiskt fantastisk. Burlington house [bölingtn ha'os], palats i London vid Piccadilly, säte för engelska konstakademin. I B. finns även Linnés samlingar. Bur'ma el. Birma i Bortre Indiens nv. och västligaste del utgör numera en självst. förbundsrepublik. 677 000 km2. 19 milj. inv. 1953. Huvudstad Rangoon, 500 800 inv. B., som genomflyts av floderna Irawadi, Sittang och Salween, är ett utpräglat bergland, till övervägande del täckt av skogar. Åkerbruk med odling förnämligast av ris, även av bomull, tobak etc. B. har mycket stor export av ris. Boskapsskötseln obetydlig. Stora petroleumtillgångar. Burmanerna tillhör de mongoliska folken; de är buddis-ter. Sedan B. under mitten av 1800-t. så småningom helt annekterades av England, har en stark invandring av arbetare från Främre Indien och även från Kina ägt rum. — Enligt 1948 års författning är B. en federativ republik med en för fem år vald president i spetsen och en folkrepresentation på två kamrar. — Man har uppgifter om ett bur-manskt rike från 2:a årh. e.Kr. På 1200-t. kom det under mongoliska inkräktare men återvann sedan sin självständighet. 1886 blev B. en provins i Brittiska Indien och 1923 fick det en mera självständig författning. 1937 blev B. en relativt självständig stat inom Brittiska imperiet. — Efter intagandet av Singapore febr. 1942 erövrade japanerna B. 1945 måste de japanska trupperna i B. kapitulera. Efter kriget uppstod en stark självständighets-rörelse i B., som syftade till frigörelse från England. 1948 blev B:s självständighet erkänd av England. Samma år blev B. medlem av FN. Landet har senare varit utsatt för upprepade inre stridigheter. Från 1950 har B. erhållit finansiell hjälp av Brittiska samväldet. Burmavägen, en trafikled genom Burma till Kina, byggd 1937—39, ursprungligen en karavanväg. Genom B. kunde vapentillförseln till Kina från England under 2:a världskriget tidvis upprätthållas. Burmeister och Wains mekaniska verkstäder, Danmarks största skeppsvarv i Köpenhamn, grundat 1843. B. bombades 1943 av engelsmännen och utsattes för flera sabotage under tyska ockupationen. Bume-Jones [bön-djå'ns], sir Edward, 1833—98, engelsk målare. Bidrog till konsthantverkets uppblomstring genom dekorativa arbeten. Han var en av den prerafaelitiska riktningens betydelsefullaste förkämpar. Bumett [bö'nit], Francis E., f. Hodgson, 1849— 1924, engelsk-amerikansk författarinna. Hennes mest kända arbete är Little Lord Faunt-1 e r o y. Burns [böns]. — 1. Robert B., 1759—96, Skottlands förnämste skald, utgick ur ett fattigt lanthem och förde en oregelbunden tillvaro som lantbruks-arbetare, bonde och litteratör. B. anknöt i sin diktning till folkvisan och tidigare skotska folkskalder. 194 Han skrev på skotsk dialekt, som avviker mycket från högengelskan. Hans friska mänsklighet och lätta form har påverkat såväl Scott och Byron som Fröding, vilken senare översatte en del av hans dikter och utgav en biografi över B. (Verdandis småskrifter 44). — 2. John B., 1858—1943, engelsk politiker och socialist. 1892—1918 medlem av underhuset. B. blev 1905 medlem av Campbell-Bannermans liberala ministär (den förste arbetaren i England som blev minister). 1914 blev B. handelsminister men avgick samma år, emedan han icke ville medverka till Englands inträde i världskriget. Han deltog ej sedan i det politiska livet. Bur'nus [även -u's], rymlig mantel med kapuschong, vanlig bland araberna. Bur'ows lösning, en lösning av basiskt aluminiumacetat, som spädd med vatten används till omslag. Burr [bör'], A., 1756—1836, nordamerikansk statsman. B. var senator 1791—97 och vicepresident 1801—05. Han gjorde den från början filantropiska ”Tammany Society” till en inflytelserik politisk sammanslutning. Burroughs [barr'ås], E. R., 1875—1950, amerikansk författare, som blev populär på grund av sina Tarzan-böcker. Hjälten är en yngling, som vuxit upp bland apor, och som är en utomordentlig sportsman. Bursa, se Brussa. Burschenschaft [bor'sj-], namn på studentföreningar, som stiftades i Tyskland efter befrielsekriget 1815, den första i Jena. 1818 förenades de till All-gemeine Deutsche B. I början av 1800-t. hade B. en patriotisk-politisk betoning men övergick senare till att vara vanliga studentföreningar, de flesta dock med en viss patriotisk tendens. Burschikos [borsjikå's], självsvåldigt, bullrande glad, studentikos. Burskap, före näringsfrihetens utvidgande 1864 tillstånd att utöva yrke (handel eller hantverk) i stad samt för övrigt delaktighet i en borgares rättigheter. B. används numera i överförd bemärkelse för att beteckna att något godtagits (i synnerhet av allmänna meningen). Burspråk. — 1. Under 1400- och 1500-t. betecknade B. ett sammanträde av en stads borgare för kommunala frågors behandling. — 2. Ett utsprång på en byggnad, närmast motsvarande en kringbyggd balkong. Burt [bört], Thomas, 1837—1922, engelsk politiker, ursprungligen gruvarbetare, en av den engelska arbetarrörelsens banbrytare, medlem av underhuset 1879—1918. Burton [bö'tn], sir Richard, 1821—90, engelsk upptäcktsresande, bekant för ett äventyrligt besök i Mecka 1853. Burträsk, municipalsamhälle i Västerbottens län. 1 220 inv. 1955. Bur'tsev, V. L., 1862—1940, rysk revolutionär och författare. Avslöjade den hemliga ryska polisens arbetsmetoder, bl.a. Azev. B. var sedan motståndare till bolsjevismen. Busch. — 1. Wilhelm B., 1832—1908, berömd tysk karikatyrtecknare. — 2. Adolf B., 1891—1952, tysk violinist och kompositör, ledare av B.-kvartetten. — 3. Ernst B., 1883—1945, tysk militär som deltog i l:a världskriget och i 2:a världskriget blev överbefälhavare på västfronten. Han utnämndes till fältmarskalk 1943. — 4. Fritz B., 1890—1951, tysk dirigent, operachef i Dresden 1922—33, sedan landsflyktig och argentisk medborgare. Buschmän, i s. Afrika boende folkslag med gulbrun hudfärg, bruna ögon och svart, krusigt hår. B. är mycket småväxta (under 150 cm kroppslängd) och sannolikt släkt med dvärgfolken i det inre Afrika. De lever ett torftigt liv i ökenartade trakter,