193 Bungalow [bung'alå], ostindisk beteckning på primitivt lanthus. <| Bunge, ort s. om Fårösund på n. Gotland. Bekant bl.a. för ett museum, kallat ”Gotlands Skansen”. Bu'nin, Ivar Alexejevitj, 1870—1953, rysk författare, som skrivit om de ryska böndernas förtvivlade ställning (B y n) under tsartiden, samt en längre självbiografisk roman (A r s e n j e f s liv). B. var en kultiverad författare utan större originalitet. Han erhöll nobelpriset i litteratur 1933. Efter revolutionen bosatt i Frankrike. Bunker, under 2:a världskriget använd beteckning för liten befästning, som föga höjer sig över markytan. Bunkerkol, kol för en ångares eget behov. Bunk'ra, påfylla ett fartygs drivmedelsförråd. Bunsen [bon'-], R. W., 1811—99, tysk fysiker och kemist. Upptäckte tillsammans med Kirchhoff spek-tralanalysen. Den s.k. bunsenbrännaren och bunsen-elementet jämte andra fysikaliska apparater har uppfunnits av B. Bun'senbrännaren används för att på laboratorier erhålla en ej sotande, het gaslåga. En sådan åstadkoms i B. därigenom, att gasen uppblandas med lämplig kvantitet luft, som insläpps genom hål i sidorna på ett rör, innan gasen antänds vid dettas mynning. Likartad anordning finns på gasspisar och i gaslampor med glödstrumpor. Buntmakare, äldre beteckning på hantverkare, som arbetar i pälsverk (körsnär). Bunyan [ban'jön], John, 1628—88, engelsk författare. Han tillhörde en nonkonformistisk församling och framträdde under Cromwells tid som folkpredikant. Under religionsförföljelserna efter restaurationen 1660 sattes B. i fängelse, där han tiilbragte nära tolv år. Under denna tid påbörjade han sin berömda allegori Kristens resa, vilken senare översattes till de flesta språk. BuonarroTi, se Michelangelo. Bura'ner, i Sibirien beteckning för vinterstormar med stark snödrift. Burbank [bö'bænk], Luther, 1849—1926, amerikansk växtförädlare. B. var ursprungligen trädgårdsmästare i Kalifornien men ägnade sig sedan uteslutande åt växtförädling. Han framställde en mängd nya former speciellt av fruktträd och bärbuskar, av vilka en del visat sig ha bestående värde. Burckhardt [bor'kkart], Jacob, 1818—97, schweizisk konst- och kulturhistoriker, som bl.a. utgav ett bekant arbete om den italienska renässansen. Burdu's, utan krus, brådstörtad. Bu're, enligt nordiska sagor asarnas stamfader; skapades ur rimfroststenar, som slickades av kon Audhumbla. Bureau International permanent de la paix [byrå' ärjternasiånaP pärmanat]' dö la pä'] grundades 1891 och var först förlagd till Bern men flyttades senare till Genève. Den erhöll Nobels fredspris 1910. B. har till uppgift att sammanhålla olika fredsorganisa-tionsr. Jfr Fredsrörelsen. Bureau Veritas [byrå' ve'ritas] i Paris registrerar och klassificerar fartyg. Dess årligen utgivna register har stor betydelse för försäkringsväsendet. Buren [bjo'rin], Martin van, 1782—1862, president i USA 1837—41. Bureus (el. Bure), Andreas, 1571—1646, framstående kartograf och det svenska lantmäteriets grundare och förste chef. Bureå, municipalsamhälle i Västerbottens län. 1 886 inv. 1955. Burfåglar. Nordiska B. tillhör i allmänhet fink-släktet, såsom hämpling, steglitsa och ibland grön-siska. Bland de tropiska B. märks främst kanariefåglar samt praktfinkar, vilka hålls för utseendet. Sångare är afrikanska grå ädelsångaren, solfågeln Bur (kinesisk näktergal), den scharlakansröda kardinalen och den indiska schamatrasten. En stor grupp utgör papegojor* av olika arter. Bur'gas, hamnstad vid Svarta havet, Bulgarien. 44 000 inv. 1947. Burgenland [bor'-], ett område vid gränsen mellan Österrike och Ungern, som förut tillhörde Ungern, men som genom freden i Trianon (1920) tillerkändes Österrike. Efter verkställd folkomröstning återställdes den inom B. liggande staden Ödenburg jämte område 1921 till Ungern. Den österrikiska provinsen B. omfattar 4 000 km2 med 276 000 inv. 1951. Jordbruk, brunkol. Burgkmair [bo'rkmajr], H., 1473—1531, tysk målare och träsnittstecknare från Augsburg, en av renässansens första representanter i Tyskland. Bland B:s arbeten märks altartavlor, porträtt samt träsnitt. Bur'gos, huvudstad i provinsen Burgos, n. Spanien. 74 000 inv. 1952. Berömd katedral, starkt befäst. Under inbördeskriget 1936—39 rebellernas högkvarter. Burgsvik, badort och lotsplats på s. Gotland. Exporthamn för stenindustrin. Burgtheater [bor-] i Wien grundades 1741 av drottning Maria Teresia. Den nuvarande byggnaden uppfördes på 1800-t. B. har varit den förnämsta bäraren av tysk teatertradition. Byggnaden förstördes 1944 genom flyganfall. Burgund'. Det första burgundiska riket bildades 413 av de germanska burgunderna på v. Rhenstranden. Det intogs dock av hunnerna 437. — Resten av burgunderna drog då till Savojen, där de grundade det andra burgundiska riket. 532 kom detta under det frankiska väldet. — Omkring 880 bildades ett hertigdöme B. samt två konungariken B., Övre B. (delar av Savojen och Schweiz) och N e d r e B. (Provence och Dauphiné). De båda senare bildade 933 ett rike. Detta B. splittrades dock åter i mindre furstendömen. — Hertigdömet B. grundades 884 i Frankrike. 1002 ärvdes det av kapetingerna. Efter att ha lytt under den äldre burgundiska grenen av kapetingiska ätten kom B. 1363 under Filip av Valois, som förenade det med Frigrevskapet B. Under Filip II (den gode) utvidgades B. betydligt liksom under hans son Karl den djärve. Efter Karls död föll det burgundiska väldet samman. Vissa delar återtogs av Frankrike, däribland det egentliga hertigdömet B., som var en fransk provins till 1789. Resten, ”det burgundiska arvet”, kom under Maximilians av Österrike välde och förenades 1512 till den burgundiska kretsen av Tyska riket. Denna upplöstes 1801. Burgunder, östgermanskt folk, som från Weich-sels mynning vandrade åt väster och grundade riket Burgund. Burgundiska porten, dalsänka mellan Vogeserna och Jurabergen, ö. Frankrike. Genom B. går Rhen —Rhönekanalen och järnvägarna Paris och Lyon —Basel. Denna sänka har alltid varit en viktig förbindelseled mellan Medelhavet och mell. Europa. Burgundiskt kors består av snedställda, taggiga grenar. Bu'rian von Rafecz, Stephan, 1851—1922, österrikisk-ungersk statsman. Utrikesminister 1915—16 och en kort tid 1918. Hans motvilja för eftergifter åt Italien har kritiserats som medverkande till detta lands inträde i l:a världskriget. Buridan [byridag'], Jean, 1300—58, fransk sko-lastiker, bekant för problemet om åsnan, som svalt ihjäl mellan två likstora hötappar, eftersom intet motiv fanns att föredra den ena framför den andra. BurjaTer, mongolisk folkstam, boende n. om Baj-kalsjön i Sibirien. B. lever av boskapsskötsel och är till religionen buddister, en mindre del schamanister. Burjat-mongoliska republiken, autonom sovjetre 7