Cat f.Kr., av bondefamilj från Tusculum, deltog i krigen mot Hannibal, blev konsul 195 och därefter ståthållare i Spanien, censor 184. C:s stränghet och energi som censor gav honom tillnamnet Censorius. Han motarbetade kraftigt det grekiska kulturinflytandet och dess främste romerske förespråkare Sci-pio Africanus och sökte genom åtgärder mot lyxen införa gammaldags stränga seder hos adeln. Efter ett besök i Kartago 153 företrädde C. envist den åsikten, att Roms ställning ej var tryggad, så länge Kartago fanns till, och han skall en tid alltid ha slutat sina tal i senaten med orden: ”Ceterum censeo Carthaginem esse delendam” (för övrigt anser jag, att Kartago måste förstöras), ett uttryck som blivit bevingat. C. utgav flera skrifter, bl. a. Om lantbruk. — 2. M. P. C. d. y. (Uticensis), 95—46 f.Kr., den förres sonson, tribun år 62, anhängare av den aristokratiskt republikanska författningen och motståndare till Caesar och Pompejus. Vid brytningen mellan dessa bägge ställde sig C. på Pompejus’ sida, och efter dennes död blev han ledare för det mot Caesar fientliga partiet. Han besegrades vid Thapsus i prov. Afrika och begick därefter självmord. Särskilt under tider av republikanska strävanden har han för eftervärlden framstått som en frihetens oböjlige representant. Catroux [katro'], Georges, f. 1879, fransk militär, generalguvernör i Franska Indokina 1939—40. Anslöt sig i nov. 1940 till de Gaulle och deltog sedan i erövringen av Syrien, där han blev överkommissarie juli 1941. C. blev senare förbindelseofficer mellan de fria franska styrkorna under de Gaulle och general Giraud i Nordafrika. Han inträdde vidare i det franska befrielseutskottet. Nov. 1943 blev C. generalguvernör över Algeriet. 1945—48 var han ambassadör i Moskva, 1948—49 rådgivare i utrikesdepartementet. Catskill mountains [kæt'skil ma'ontins], bergsparti tillhörande Appalacherna, sö. staten New York, USA. C. är nationalpark och besöks under somrarna av tusentals New Yorksbor. Catfaro eller Kotor stad i Jugoslavien vid Adriatiska havet i s. Dalmatien. 6 000 inv. CatulFus, C. V., 87(84?)—54 f.Kr., romersk skald, bekant för sina lidelsefulla kärleksdikter, inspirerade av hans förhållande till en vacker och spirituell kvinna, besjungen såsom Lesbia. Cau'ca, stor biflod till Magdalenafloden i sydamerikanska Colombia. Längd 1 100 km. Även benämning på ett v. delen av samma stat omfattande förvaltningsområde. Cauchy [kåsji'], A. L., 1789—1857, fransk matematiker. C:s arbeten har varit banbrytande inom skilda områden av den högre matematiken. Särskilt är att nämna den av C. framställda teorin för imaginära tal, hans undersökningar över oändliga serier samt hans grundläggande arbeten inom differential-och integralkalkylen. Han löste också viktiga teoretiska spörsmål inom optiken och astronomin. Caucus [kå'kös], en nordamerikansk benämning på politiska partiorganisationer, som förbereder politiska eller kommunala val. Namnet härleder sig från en kommunal-politisk klubb, som fanns i Boston på 1700-t. CaudilFo, sp., ”ledare”, ersättning för Führer, sedan 1936 av Franco använd titel. Cau'sa, lat., orsak; angelägenhet. Cause célèbre [kå's selä'br], fr., dagshändelse, oftast skandal, som låter mycket tala om sig. Causses, Les [le kå's], en kalkplatå (700—1 000 m hög) i s. Frankrike, s. om Auvergne. Karstland-skap med underjordiska flodlopp och storartade grottbildningar. Cauvery [kå'vöri], flod i s. Indien, som utfaller i 212 Bengaliska viken. C. betraktås Söm helig och motsvarar för Sydindien Ganges. Cavaignac [kavanjack'], L. E., 1802—57, fransk general och politiker, medlem av nationalförsamlingen och krigsminister. Efter februarirevolutionen 1848 erhöll han en tid diktatorisk makt och krossade den socialistisk-kommunistiska rörelsen i Paris (juniupproret). Han uppställdes som kandidat vid presidentvalet men besegrades av prins Louis Napoleon. CavallerFa Rustica'na, it., ”hederskänsla bland bönder”, en opera av Mascagni, i Sverige kallad På Sicilien. Cavalle'ro, U., 1880—1943, italiensk militär, deltog i l:a världskriget mot Tyskland och representerade Italien i Versailles. Chef för italienska hären i Östafrika 1938. Efterträdde Badoglio som överbefälhavare i Libyen 1940, januari 1941 överbefälhavare i Albanien. 1943 efterträddes han av general-stabschefen Rossi, varefter han begick självmord. Cavallin, Christian, 1831—90, språkforskare, professor i grekiska i Lund 1875. C. är bekant som utgivare av latinska lexikon. Cavati'na, it., enkel aria eller kort musikstycke av sångbar karaktär. Ca've ca'nem, lat., ”akta dig för hunden”, en inskrift som ofta förekom vid ingången till fornro-merska hus. Cavell [kæv'l], Edith, 1865—1915, engelsk sjuksköterska i belgisk tjänst, som under världskriget, då hon förestod ett rödakorssjukhus i det av tyskarna då besatta Bryssel, hjälpte sårade, fångna soldater att rymma. C. upptäcktes av tyskarna, dömdes till döden och avrättades, vilket väckte våldsam indignation. Cavendish [kævn'disj], Henry, 1731—1810, engelsk fysiker och kemist, som upptäckte grundämnet väte och utförde viktiga undersökningar över gaser och visade att vatten kan bildas av syrgas och vät-gas. C. bestämde även gravitationskonstanten. Han förde ett tillbakadraget liv och gick helt och hållet upp i sin forskning. Cawnpore [kånpo'ö], Kanpur, stad vid mell. Ganges, Uttar Pradesh, n. Indien. Ca 705 400 inv. 1951. Militärstation, järnvägsknut, stor handel. C. är särskilt bekant från Sepoy-upproret 1857 och för det blodbad, som därvid anställdes på engelsmännen vid deras kapitulation. Cavour [kavo'r], C. B. di, 1810—61, skaparen av Italiens enhet, blev 1852 konung Viktor Emanuels av Sardinien konseljpresident och införde ett flertal nyttiga reformer, varigenom Sardinien hastigt uppblomstrade. C. lyckades förmå Napoleon III att ingå ett förbund med Sardinien mot Österrike, som genom C:s utmanande hållning leddes att förklara Sardinien krig 1859. Med Frankrikes hjälp besegrades Österrike, som till Sardinien tvangs avstå Lom-bardiet. C. förenade sedan Parma, Modena, Romagna och Toscana med Sardinien men måste avstå Savoyen och Nizza till Frankrike, som visserligen velat uttränga Österrike från Italien men ej ämnade låta Italien växa sig mäktigt. C. fortsatte dock enhetssträvandena, i det han lämnade frihetskämpen Garibaldi hjälp vid Siciliens erövring 1860 och med en sardinsk här besatte konungariket Neapel och ö. delen av Kyrkostaten. 1861 samlade C. i Turin ett allmänt italienskt parlament, Viktor Emanuel förklarades för Italiens konung och C. blev stats-och utrikesminister. Caxton [kæks'tön], William, omkr. 1422—91, Englands förste boktryckare. C. tryckte i Brügge omkr. 1474 den första engelska boken. Bosatte sig sedan i England, där han tryckte ett 100-tal böcker. Cayenne [kaj enn'], huvudstad i Franska Guayana, Sydamerikas n. kust. 12 000 inv. 1946. Beryktad förvisningsort 1854—1946. — Cayennepeppar.