211 Casals', Pablo, f. 1876, spansk världsberömd cellist och dirigent. Ca'sa Miran'da, de. Se Nilsson, Kristina. Casano'va, G. G. G., 1725—98, italiensk äventyrare, som under ett kringirrande liv ägnade sig åt politik, alkemi m.m. C. är främst känd för sina memoarer, vilka mer eller mindre sanningsenligt skildrar hans många kärleksäventyr och även ger bilder från dåtidens samhällsliv. Ca'sas gran'des, sp., namn på indianska ruinstäder i n. Mexiko och sv. Förenta staterna. Cas'cara sagra'da, amerikansk frangulabark, erhålls av Rhamnus purshiana. Av C. bereds milt verkande avföringsmedel. Case law [kejs lå], eng., den del av den engelska och amerikanska rätten som vilar på rättsfall. Casement [kej'sment], sir R., 1864—1916, irländsk revolutionär. Tjänstgjorde 1898—1905 som brittisk konsul i Kongo, där han kraftigt inskred mot en del bolags hänsynslösa behandling av infödingarna. Under kriget sökte han åstadkomma en resning på Irland, häktades, dömdes till döden och avrättades för högförräderi. Caséz, flygstation vid Casablanca. Cash-and-carry [kæsj'-æn-kærr'i], eng., köpevill-kor, då köparen betalar kontant och själv ombesörjer transport. Casimir-Périer [kasimi'r perje'], J. P. P., 1847— 1907, valdes efter mordet på den franske presidenten Carnot 1894 till dennes efterträdare men avgick redan följande år på grund av konflikt med ministären. Casino, it., spellokal. Casiquiare [-kia're], flodarm i n. Sydamerika, som leder en del av Orinocos vatten över Rio Negro till Amasonfloden. På grund av terrängens lutning kommer sannolikt övre Orinoco att förvandlas till en biflod till Amasonfloden. Casparsson, Ragnar, f. 1893, journalist och fackföreningsmän, 1952 landshövding i Västmanlands län. 1929—33 var C. facklig redaktör i Social-De-mokraten, därefter pressombudsman i Landsorganisationen. 1951—52 chefredaktör för Aftontidningen. Cassadd, Gaspar, f. 1897, spansk violoncellist, en av samtidens främsta. C. har företagit vidsträckta turnéer och även gästat Sverige. Cassel [kæssl], sir E., 1852—1921, engelsk finansman av tysk-judisk härstamning, en av Englands rikaste män, ägde en tid aktiemajoriteten i de lappländska malmfälten (Grängesbergsbolaget) och medverkade vidare vid finansierandet av dammbyggnaden vid Assuan i övre Egypten. Cassel, Gustav, 1866—1945, nationalekonom, professor vid Stockholms högskola. C:s mest kända arbete torde vara det på engelska utgivna ”The na-ture and necessity of interest” (Kapitalräntans natur och nödvändighet). C. medarbetade många år i Svenska Dagbladet. Han utgav vidare den självbiografiska ”1 förnuftets tjänst”. Cassia, växtsläkte tillhörande Leguminosae med talrika arter i tropikerna, vilka har parbladiga blad och gula blommor. Till C. hör C. angustifolia, som ger sennablad, och C. f i s t u 1 a, som ger tissla-tassla, vilka bägge används som avföringsmedel. Cassiopefa, en stjärnbild på norra stjärnhimmeln på motsatt sida om Polstjärnan till Karlavagnen. De fem ljusaste stjärnorna i C. bildar ett brett W. Jfr Stjärnhimmeln. CassiopeFum, sällsynt jordartsmetall. Atomnummer 71. Atomvikt 175. Kemiskt tecken Cp. Detsamma som lutetium. Cassi'rer, Ernst, 1874—1945, professor i Hamburg 1919—34, personlig professur vid Göteborgs högskola 1935—41, därefter gästföreläsare vid olika Cat universitet i USA. C. representerar närmast ny-kantianismen. Bland hans senare arbeten märks A n essay on man (1944) och The myth of the State (1946; sv. översättn. 1948). Cass'ius, gammal romersk patriciersläkt. C. C. LongFnus, d. 42 f.Kr., deltog med utmärkelse i Cras-sus’ fälttåg mot parterna. Tillsammans med Brutus ledde han sammansvärjningen mot Caesar, efter vars mord båda besegrades av Antonius vid Filippi 42. Casso'ne, italiensk kista, vilken även användes som sittplats. C. förekom särskilt under renässansen. Castagno [kastan'jå], Andrea del, omkr. 1410— 57, italiensk målare, skildrade i en hårt skulptural stil fältherrar, diktare och sibyllor. Castberg, Johan, 1862—1926, norsk politiker, ledare av radikala vänstern. Justitieminister 1908—10, social- och handelsminister 1913—14. Castella'ni, A., f. 1877, italiensk bakteriolog professor i Rom, som utfört viktiga undersökningar över afrikanska sömnsjukan. C. organiserade sani-tetsväsendet under abessinska fälttåget. Castelnau [kastelnå'], N. M. J. E. de, 1851—1944, general, anförde som befälhavare för 7:e armén anfallet i Champagne sept. 1915, var sedan chef för Joffres generalstab och bidrog på denna post verksamt till Verduns försvar febr. 1916. C. var sedan verksam som konservativ politiker. Castilien, se Kastilien. Castlereagh [ka'slrej], se Stewart. CasTor, ljusstark fixstjärna, hörande till Tvillingarnas stjärnbild. Jfr Stjärnkartan och Dioskurerna. Casfra, lat., befäst läger. Castrén. — 1. Gunnar C., f. 1878, finländsk litteraturhistoriker, professor vid Helsingfors universitet. — 2. Urho C., f. 1886, finländsk jurist, president i högsta förvaltningsdomstolen sedan 1929, justitieminister 1925—26, statsminister efter Hackzell sept. —nov. 1944. Castro, se Venezuela. Casus, lat., fall; tilldragelse; belägenhet; rättsfall. Jfr Kasus. Catalo'nien (lat. ”Gotalania” = goternas land), landskap i nö. Spanien, ytvidd 31 000 km2. Viktigaste stad Barcelona: 1,3 milj. inv. 1952. — C. är ett bördigt bergland. Odling av ris, dadelpalmer och sydfrukter bedrivs i stor omfattning. I fråga om industri är C. det förnämsta landskapet i Spanien (bomullsspinnerier, pappers-, tobaksfabriker m.m.). Cata'nia, stad på Sicilien vid foten av Etna, huvudstad i provinsen C. 300 298 inv. 1951. Livlig handelsstad, sidenindustri, universitet. Catch-as-catch-can [kætsj-æs-kætsj-kæn], amerikansk benämning på fribrottning, vilken numera även bedrivs i Sverige. Caterpillar [kej'tö-], eng., larv. — Beteckning på bandtraktor. — C.-club, internationell förening av personer, som räddat livet genom fallskärmshopp. Klubbens märke är en silkesfjärillarv (eng.: Caterpillar) i guld. Catgut [kæt'göt], eng., trådar, tillverkade av får-och gettarmar. C. används vid operationer, när man skall sy i djupet av sår. Trådarna uppsugs så småningom av kroppens vävnader och försvinner. Ca'thedra, lat., stol. Se Ex cathedra. Cather [kæ'thö], Willa, 1876—1947, nordamerikansk författarinna, som skrivit psykologiskt väl genomarbetade romaner (Professorns he m). CatiWna, L. S., 108—62 f.Kr., romersk upprors-stiftare av gammal patricierätt, som, då han fallit igenom vid ett konsulsval, samlade missnöjda omkring sig och satte i gång en folkresning. Cicero, som var konsul för år 63, lyckades dock nedslå sammansvärjningen, vars medlemmar förklarades i akt. C. föll sedan i ett slag vid Pistoria. Ca'to. — 1. Marcus Porcius C. d.ä., 234—149