Cer Cerebrospinalsystemet eller Centrala nervsystemet, sammanfattande beteckning på hjärnan, ryggmärgen och från dem utgående nerver. Jfr Nervsystem. Cerebrospinalvätska, en klar vätska som finns omkring hjärnan och ryggmärgen. Ce'rebrum, lat., hjärna. Ceremoni', vedertaget högtidligt bruk. — C e r e-m o n i ö's, överdrivet artig, formell. Ce'res. — 1. I den romerska gudaläran namn på växtlighetens gudinna. C:s största fest (Cerea'lia) firades i april. Jfr Demeter. — 2. Se Småplaneter. CeresFn, en ur jordvax framställd, vaxliknande produkt, som inom tekniken används som surrogat för vanligt vax. Cerise [söri's], körsbärsröd. Ceri't, ett vid Riddarhyttan i Västmanland förekommande mineral, som ger råmaterial för framställning av metallerna Cerium och dess legeringar. Ce'rium el. cer, kem. tecken Ce, ett grundämne tillhörande de s.k. fyrvärdiga jordmetallerna. Atomnummer 58. Atomvikt 140,2. Atomvärde 3 eller 4. Spec. vikt 6,7. Smältpunkt 640°. — C. används i legering med järn, c e r j ä r n eller auerme-tall, i de moderna elddonen. C.-oxid tillsammans med toriumoxid används i gasljusglödstrumpor. Cernauti, se Tjernovtsy. Cerne'ra, kr ig sv., innesluta. Cert, fartygsslag med hänsyn till storlek, tackling, byggnadssätt m.m. Certeparti', handling som anger villkoren för be-fraktningen av ett fartyg. CertifikaT, skriftligt intyg, vanligen innebärande garanti för viss kompetens. Cerussit, mineral, bestående av blykarbonat. Cervan'tes, M. de C. Saavedra, 1547—1616. Spaniens främste författare, framför allt bekant för sin odödliga parodi på riddarromanerna, Don Q u i j o-te de la Mancha, ”riddaren av den sorgliga skepnaden”, en figur, som på samma gång som han är ett uttryck för sin upphovsmans ofta burleska satir växer ut till en för alla tider giltig typ för den opraktiske idealisten. Don Quijotes vapendragare Sancho Panza representerar å andra sidan det enkla bondförståndet, som dock på grund av självisk vinningslystnad alltid blir bedraget av människors falska förespeglingar. Cervika'1, hörande till nacken, halsen. Ce'sium el. caesium är ett sällsynt, med kalium besläktat grundämne. Kem. tecken Cs. Atomnummer 55. Smältpunkt 26°. Spec. vikt 1,9. Atomvikt 132,91. Cesky Tesin (Teschen), tjeckisk stad mitt emot polska Teschen (Cieszyn). 11 000 inv. Textilindustri. Cess, ton, som ligger ett halvt tonsteg under C. Cession betecknar juridiskt en borgenärs överlåtande av sin fordran till annan person utan gälde-närens medverkan. De flesta fordringar kan på så sätt överlåtas. Den, som överlåter, kallas cedent, den till vilken överlåtelsen sker kallas cessionarie. Det ligger i den sistnämndes intresse att snarast underrätta gäldenären, ty om denne i god tro inbetalar den fordran, som finns på honom, till cedenten och denne tar emot detta, räknas beloppet gäldenären till godo. I dagligt tal används C. i samma betydelse som konkurs. Cestius-pyramiden, en liten pyramid vid Porta San Paulo i Rom, gravmonument över Gajus Ces-tius, en romersk riddare från kejsar Augustus’ tid. CesuT, avsiktlig taktvila i en versrad i eller efter en versfot, t.ex.: I Adams barn / som av jorden födens I ären mina / I ären dödens ... (Dödens ängel, J. O. Wallin.) Ce'teris pa'ribus, lat., under i övrigt lika omständigheter. Ce'terum cen'seo etc., se Cato. 218 Cetewayo [tjettoaj'å], d. 1884, konung över Zulu-landet 1873, hyste planer på Natals och Transvaals erövring men anfölls av engelsmännen 1878, besegrades f.å. vid Ulundi och tillfångatogs. Cetinje [tjetin'je], Titograd, stad i Jugoslavien, 16 333 inv. 1953. Var till 1921 huvudstad i fursten-dömet Montenegro. Ceuta [sev'ta], spansk stad och fästning i Marocko, belägen vid Gibraltarsund mitt emot staden Gibraltar. 60 000 inv. 1950. Cevenn'erna, bergskedja i sö. Frankrike, bildar vattendelare mellan Atlanten och Medelhavet. Högsta toppar är Mézenc (1 750 m) och Lozère (1 700 m). Ceylon, 66 000 km2, ö vid Främre Indiens sydspets, utgör en självstyrande stat inom brittiska samväldet. Öns inre är bergigt (Adams Peak 2 243 m hög), kusterna låga och omgivna av korallrev. Bergstrakterna har ett fuktigt, låglandet ett torrt klimat, delvis med artificiell bevattning. Ris, majs, tropiska frukter såsom bananer, mango, oranger, kokos och arekanötter, vidare kanel, kaffe, te, kakao, tobak, sockerrör, kardemumma, gummi, är bland växtrikets viktigaste produkter; bergsbruket lämnar grafit och ädelstenar. Av öns 8,1 milj. inv. 1953 är 5,6 milj, singaleser, ca 1 milj, tamiler; en halv milj, muhammedaner är mest biandfolk mellan araber och singaleser. Huvudstad är Colombo på västkusten, 425 000 inv. 1953. 1 det inre ligger den gamla huvudstaden Kandy* med berömda buddhatempel. — Historia. Redan under antiken var C. känt under namnet Taprobane. Portugisen Almeida landsteg på C. 1505 och strax därefter grundade portugiserna faktorier utmed kusten. Dessa erövrade holländarna i mitten av 1600-t., och 1795 intogs ön av engelsmännen. 1801 blev C. en engelsk kronkoloni och 1815 fördrevs den siste infödde konungen. 1947 fick C. full självstyrelse i inrikes-frågor. Proklamerades februari 1948 som dominion. Vänstergrupperna på C. har senare under ledning av Bandaranaike framställt krav på att C. utropas till republik och att de utländska tillgångarna på ön förstatligas samt de utländska militära baserna på C. evakueras. Häremot har premiärministern Kote-lawala framträtt som representant för dem som önskar bibehålla C:s ställning inom samväldet. Vid allmänna val på C. april 1956 segrade vänstergrupperna. Cézanne [sesann'1, Paul, 1839—1906, fransk målare. C. tillhörde länge impressionisternas krets men sedan han 1879 bosatt sig i Aix-en-Provence utvecklade han alltmera ett konstruktivt måleri som i grund och botten innebar en reaktion mot impressionisternas lösa metod och som kom att bilda utgångspunkten för kubismen och därmed för vår tids abstrakta riktningar. C., som var svårt misskänd under sin livstid, har efter sin död kommit att framstå som den moderna konstens imposanta portalfigur. C. f. eller c. & f., eng., cost and freight [kåst æn frejt], utan kostnader och fraktavgifter. Jfr Cif. Cf. eller cfr., förkortning av lat. conTer, jämför!, eller confera'tur, man jämföre. cgs-systemet eller det absoluta måttsystemet. Allt eftersom fysiken och tekniken utvecklat sig, har behovet av ett konsekvent och allomfattande system av måttsenheter gjort sig gällande. Såväl inom vetenskapen som i stor utsträckning i det praktiska livet brukas numera måttsenheter, vilka återförs till de för längd, massa och tid gällande enheterna centimeter, gram och sekund. I detta system är enheten för hastighet en hastighet av 1 cm i sekunden, enheten för acceleration är en hastighetsökning av 1 cm i sekunden per sekund (cm per sek2), enheten för kraft, som benämns dyn, är den kraft, vilken ger massan 1 g en acceleration, som är