219 lika med enheten för acceleration. Likaså hänför sig de elektriska enheterna (se Elektriska måttsenheter) till cgs-systemet. Särskilt i fråga om elektrotekniken har systemets införande bringat reda och konsekvens i beteckningssättet och underlättat beräkningarna. Systemet antogs på en internationell elektri-kerkongress i Paris 1881. CGT, se Confédération générale du travail. Chabarovsk' (Habarovsk eller Khabarovsk), rysk stad vid Amurfloden. 200 000 inv. 1939. Knutpunkt för järnvägs- och flodtrafik. Chablis [sjabli'], stad i dep. Yonne, mell. Frankrike. 2 000 inv. 1946. Bekant för sitt goda vita bour-gognevin. Chaco [tjak'å]. — 1. El Gran Chaco. Område i Sydamerika, vars till omkr. 500 000 km2 uppskattade areal är fördelad mellan Argentina, Bolivia och Paraguay. El Gran Chaco sträcker sig ung. mellan 19:e och 29:e breddgraderna i n.—s. och gränsar i v. mot Anderna, i ö. mot Paranåfloden. Landet är delvis öken och saltstäpp, delvis gräsbärande slätt; inom flodernas översvämningsområde har det en yppig vegetation men är ännu endast till ringa del koloniserat. Områdets urinnevånare som f.n. uppskattas till några tiotusental, är indianer, tillhörande skilda stammar, av vilka flera är tämligen oberörda av civilisationen. — 2. Territorium i n. Argentina, 99 800 km2, 543 000 inv. 1953. Huvudstad: Resistencia. Chaco-kriget [tja'kå-], en tvist mellan Bolivia och Paraguay angående gränsen i Gran Chaco. Denna ledde 1928 till öppna fientligheter, som flera gånger avbröts av stillestånd och medlingsförsök. Först 1935 antogs ett förslag till lösning, som framlagts av Nationernas förbund. Dåvarande utrikesministern i Argentina, Lamas, erhöll sedermera Nobels fredspris 1936 för sina förtjänster som medlare. Fred slöts dock först 1938, varvid konflikten hän-sköts till skiljedom. Enligt denna erhöll Paraguay större delen av de omstridda områdena, men Bolivia fick förbindelse med havet via Paraguayfloden. Chaconne [sjakånn'], fr., spansk eller italiensk dans i % takt. Chadwick [tjædd'oick]. — 1. Sir E. Ch., 1800— 90, engelsk socialpolitiker. C. var en av dem, som verksammast bidrog till tillkomsten av 1834 års fattigvårdslag. Han utförde också ett betydande arbete för arbetarskyddslagstiftningens utveckling. — 2. James Ch., f. 1891, professor i fysik i Liverpool, erhöll 1935 nobelpriset i fysik för sin upptäckt av neutronen. Chagall [sjagall'], Marc, f. 1887, rysk-fransk målare. Efter att ha studerat vid en konstskola i S:t Petersburg kom C. första gången till Paris 1910 och vistades där till 1914, då han återvände till Ryssland. Han grundade en konstskola i Vitebsk och blev senare konstnärlig ledare för en judisk teater i Moskva. Efter konflikter med sovjetmyndigheterna återvände han till Paris 1925. C:s måleri har ett naivt drag, han blandar verklighet och fantasi och står surrealismen nära. — Under 2:a världskriget vistades C. i USA. Chagos-öama [tjej'gös-], en av flera små korallöar bestående brittisk ögrupp, belägen i Indiska oceanen, nö. om Mauritius. Ca 200 km2, omkr. 1 000 inv. Kolstation. Chagrin, se Chagräng. Chagräng el. schagräng, läder från åsna, häst el. get med pressad översida, används bl.a. till bokband. Chahar, en av de nordligaste av de 4 provinserna i Inre Mongoliet. Huvudstad Wanchuan (Kalgan). C. och prov. Pingynan är sedan nov. 1952 uppdelade på andra provinser. Chain [tjej'n], Ernst Boris, f. 1906 i Tyskland, kemist. C. måste på grund av judeförföljelserna emi Cha grera till England 1933. C. var verksam först i Cambridge och sedan i Oxford som biokemist. Han samarbetade med Florey vid framställningen av penicillinet och fick jämte denne och Fleming nobelpriset i fysiologi och medicin 1945. Flyttade senare till Palestina och därefter till Rom. Chaine [sjä'n], fr., kedja. Används som namn på en danstur. Chaise [sjä's], fr., stol; tvåhjulig vagn (se Schäs). — C h a i s e-1 o n g u e, se Schäslong. Chakasska autonoma området kring övre Jenisej i Sibirien är ett berglandskap med rika mineralfyn-digheter. 270 000 inv. 1939. Huvudstad Abakan. Chaldaea, Kaldéen*. Chalgrin [sjalgräg'], J. F., 1739—1811, fransk arkitekt. Hans mest kända verk är triumfbågen på Place de 1’Étoile i Paris. C. är en av empirestilens främsta företrädare. Chalkidike, se Kalkidike. Challenger [tjæPindjö], namn på en engelsk korvett, som utrustad av engelska regeringen år 1872—76 utförde en jordomsegling för undersökning av världshaven. Resultatet av den s.k. Chal-lenger-expeditionens undersökningar blev av stor betydelse för kännedomen om världshavens växt-och djurliv, ström- och temperaturförhållanden osv. Challengerryggen [tjæPindjö-], en långsträckt upphöjning på botten av Atlanten i dess s. del på ett djup av 2 000—3 000 m. Chalmers tekniska högskola, Göteborg, sedan 1937 högre avdelningen av förutvarande Chalmers tekniska institut, vars lägre avdelning samtidigt om-bildats till tekniskt gymnasium. C., som sedan år 1835 åtnjutit statsunderstöd, grundades under namn av Chalmerska slöjdskolan år 1829 genom en donation av en affärsman i Göteborg, som hette W. Chalmers. Vid C. finns även en materialprovnings-anstalt. C. är numera jämställd med Tekniska högskolan i Stockholm. Chalons-sur-Marne [sjalåg'-syr-mar'n], gammal biskops- och militärstad i Champagne, nö. Frankrike. 36 000 inv. 1946. De historiskt bekanta Katalau-niska fälten ligger s. om staden; jfr Attila. Chalons-sur-Saöne [sjalåq'-syr-så'n], handels- och industristad i Bourgogne, ö. Frankrike. 33 000 inv. 1946. Chalottenlök, se Schalottenlök. Chamade [sjamad'], fr., parlamenteringssignal från fästning. Chamberlain [tjej'mbölin]. — 1. Joseph C., 1836 —1914, brittisk statsman, borgmästare 1873—76 i Birmingham, vars representant han 1876 blev i underhuset, där han ledde det liberala partiets vänstra flygel. I Gladstones andra ministär var C. handelsminister 1880—85 och i hans tredje inrikesminister 1886, men han avgick, då han ej gillade förslaget om irländsk självstyrelse, utträdde ur det liberala partiet och blev en av ledarna för de liberala unionisterna. 1895—1903 var han kolonialminister i ministärerna Salisbury och Balfour. Som sådan utvidgade C. Englands besittningar i Afrika, särskilt genom boerkriget, och verkade vidare för kolonialrikets omvandling till med varandra likställda brittiska stater. 1903 framlade C. ett förslag, att genom preferenstullar befrämja moderlandets handel med kolonierna. Planen gick dock om intet och 1906 utträdde C. ur parlamentet, där han 1910 åter invaldes. — 2. Austen C., 1863—1937, den förres son, brittisk statsman, medlem av underhuset 1892, ingick 1895 i samma ministär som fadern och var finansminister 1903—05, under vilken tid han förde en frihandelsvänlig politik. Senare blev han emellertid ledare för de tullskyddsvänliga unionisterna. 1915—17 var han minister för Indien och blev 1918 finansminister under Lloyd George. 1921 blev C.