221 Chang Tso-lin, 1876—1928, manchurisk rövarhövding, vilken anställdes i den reguljära kinesiska armén och gjorde en snabb karriär. Han blev så småningom härskare i Manchuriet och visade sig vara en god administratör. C. skaffade sig även stort inflytande i n. Kina. 1928 drevs han tillbaka till Manchuriet av Chiang Kai-shek. Han dog samma år efter att ha utsatts för ett bombattentat. Channing [tjæn'ing], W. E., 1780—1842, amerikansk präst, ”unitarismens apostel”. Chans [sjangs el. tjangs], fr. chance, möjlighet, lycklig slump. Chanson [sjagsåg'], fr., visa, kort dikt. Visdiktningen i Frankrike är mycket gammal och synnerligen rikhaltig, innefattande bl.a. dansvisor, kärleks-och dryckesvisor, satiriska och politiska visor. Även Chanson de geste, den historiska hjältedikten, var särskilt rikt utvecklad under medeltiden. Chansonette [sjagsånätt'], fr., liten visa; varieté-sångerska. Chantilly [sjagtiji'], stad i franska dep. Oise, bekant för sitt renässansslott och för sin spetstillverkning och ostfabrikation. 6 000 inv. Chaoan (Chao Chow), stad i Kwangtung, sö. Kina. Omkring 850 000 inv. Handelsstad. Chaos, se Kaos. Chapeau [sjapå'], fr., hatt. — C. c 1 a q u e [klack], cylinderhatt, som går att trycka ihop. Chaperon [sjapråg'], fr., hätta, hjälmtäcke; duen-na, ”förkläde”; byggnk., sluttning av ett murkrön. Chaperonlindning, en lindning av ledningen i en spole, så att olika lager lindas åt motsatt håll, varigenom motståndet blir induktionsfritt. Chaplin [tjæppTin], Charles S., f. 1889, amerikansk filmskådespelare och regissör av engelsk härkomst. C. har vunnit en enastående publikgunst genom sin originella, ofta fint psykologiska komik. 1918 bildade C. eget bolag. C. är sedan 1953 bosatt i Europa. Chapman [tj-], F. H. af, 1721—1808. C., vars fader från England inflyttat till Sverige, ägnade sig tidigt åt skeppsbyggeri. Efter studier i utlandet anställdes C. i den svenska örlogsflottans tjänst och avancerade där så småningom till viceamiral. Han är mest känd som konstruktör av örlogsfartyg och genom sitt författarskap. Chaptal [sjaptall'], J. A., 1756—1832, fransk kemist, politiker. Som inrikesminister 1800—04 arbetade han särskilt för höjande av vinodlingen. C. uppfann en metod att förbättra sura viner genom användande av marmor och socker, vilket dels minskar surheten och dels ökar alkoholhalten. Metoden, som kallas chatalisering, används ännu för en del vinsorter. Char [sja'r], praktvagn, särskilt hos greker och romare. — Charabang, öppen vagn med sido-säten. Chara'd [sja-], stavelsegåta (först åskådliggörs ordets olika stavelser, slutligen hela ordet). Char'bin, se Harbin. Charcot [sjarkå']. — 1. J. M. C., 1825—93, fransk läkare, som utförde betydelsefulla forskningar rörande nervsjukdomar. Hans arbeten över hysterin är särskilt kända. — 2. Jean C., 1867—1936, son till C. 1, fransk polarforskare, som bl.a. upptäckte det efter honom uppkallade Charcots land. Chardin [sjardäg'], J. B. S., 1699—1779, fransk målare. C. byggde upp sina vardagsinteriörer, porträtt och stilleben med rent måleriska medel, skapade levande, djupt skimrande färgytor. Hans små dtikar anses tillhöra det bästa i franskt måleri. Charente [sjarag't], 360 km lång, vattenrik flod i v. Frankrike, utfaller i Atlanten mitt emot ön Oléron. Cha Charga, el C. (Wah el Khargeh), den största av Egyptens oaser, belägen i Libyska öknen, n. Egypten. 3 000 km2. Omkr. 8 000 inv., därav i huvudorten Ch. 5 000 inv. Dadelpalmer, bomull, ris, vete och korn. Oasen är genom järnväg förbunden med Nilen. Charge [sjarsj'], fr., tjänst, syssla. Chargé-d'affaires [sjarsje' dafä'r], fr. Se Beskickning. Charge'ra [sjarsj-] (av fr. charger), belasta, överdriva. Charing Cross [stjä'ring krå'ss], öppen plats med järnvägsstation sö. om Trafalgar Square i London. Charité, fr., barmhärtighet; även namn på sjukhus i Paris. Charfter el. kariter, i den grekiska gudaläran namn på gudinnor, representerande allt i naturen, som skapar glädje: rik växtlighet, skönhet, behag (charis), poesi och konst. Vårens blommor tillhör dem. De hade helgedomar i bl.a. Aten och Orcho-menos och framställdes i konsten ofta som tre systrar (”de tre gracerna”). Charivari' [sj-], fr., oväsen, kattmusik. Benämningen stammar från medeltiden, då man bl.a. i Frankrike och England ställde till oväsen för att uttrycka ogillande exempelvis när änkor gifte om sig. — C. var även namn på en fransk skämttidning som utgavs på 1800-t. Char'kov (Kharkov), stad i sovjetrepubliken Ukraina, s. Ryssland (huvudstad till 1934), belägen vid en biflod till Donets. 833 000 inv. 1939. Universitet. Handel med spannmål och boskap. Medelpunkt för den ryska ullmarknaden. Årligen hålls fyra stora marknader. Tillverkning av bl.a. linne-och yllevaror, tvål, läder och tobak. Staden intogs av tyskarna 1941. Återtogs definitivt av ryssarna aug. 1943. Charlata'n [sj-], bedragare, pratmakare. Charlemagne [sjarlmanj'], fr., Karl den store. Charleroi [sjarlroa'], stad s. om Bryssel, s. Belgien, belägen i provinsen Hainaut, vid floden Sambre. 26 000 inv. 1953. Betydande järn- och glasindustri. Charles [sjar'1], f. 1903, prins av Belgien, broder till konung Leopold. C. blev t.f. regent under konung Leopolds fångenskap sept. 1944. Efter kriget valdes han till regent 28/2 1946. Avgick 1951, då Leopolds son Baudouin blev konung. Charles [tja'ls], f. 1948, Englands kronprins, hertig av Cornwall, son till drottning Elisabet II och prins Philip. Charles [sjar'1], J. A. C., 1746—1823, fransk fysiker. Uppfinnare av den vätgasfyllda ballongen. Charleston [tja'lstn]. — 1. Stad i South Carolina (USA). 70 174 inv. 1950, därav hälften vita. South Carolinas viktigaste handelsstad med bomullsexport. — 2. Huvudstad i West Virginia (USA). 73 500 inv. 1950. Charleston [tjaTstn], amerikansk dans i Vt takt, som kom på modet i Europa 1926. Charleville [sjarlvill'], stad i nö. Frankrike vid Meuse. 23 000 inv. C. var under l:a världskriget till 1916 tyska generalstabens högkvarter. Charlotta, Hedvig Elisabet, 1759—1818, svensk drottning, Karl XIILs gemål, var känd för sin kvickhet och sitt älskvärda lynne. Efter 1809 års revolution var hon en ivrig anhängare av det gustavianska partiet. Charlotte. — 1. C., 1840—1927, belgisk prinsessa, gift med Maximilian av Österrike och som sådan mexikansk kejsarinna. — 2. C., f. 1896, regerande storhertiginna av Luxemburg 1919, gift med prins Fredrik av Bourbon-Parma, flydde vid tyskarnas intåg 1940 och vistades sedan jämte regeringen i London till 2:a världskrigets slut.