Cha 220 underhusets ledare och unionspartiets chef efter Bonar Law. Han var anhängare av Lloyd Georges koa-litionspolitik och drog sig därför tillbaka 1922, då unionisterna omintetgjorde koalitionen. I Baldwins andra ministär, 1924—29, var C. utrikesminister och gjorde sig som sådan bl.a. känd för sitt bestämda avståndstagande från det s.k. Genèveproto-kollet. Han erhöll som en av upphovsmännen till Locarnokonferensen Nobels fredspris för år 1925 tillsammans med Dawes. 1931 var C. en kort tid marinminister i MacDonalds ministär. Ehuru han ej var medlem av regeringen hade han under senare år stort politiskt inflytande. — 3. Neville C., 1869—1940, brittisk politiker, halvbroder till C. 2. C. tillhörde de konservativa och var postminister 1922—23 samt först post- och sedan finansminister 1923—24. Han var hälsovårdsminister 1924 —29 och blev ånyo hälsovårdsminister 1931 men övergick efter ett par månader till finansministerposten, som han behöll till 1937. Han var premiärminister 1937—40 och hade ett avgörande inflytande på den politik, som utmynnade i 2:a världskriget. C. sökte föra en samförståndspolitik med eftergifter åt Tyskland, vilket delvis bottnade i hans fruktan för bolsjevismen. I avsikt att bilägga den tjeckoslovakiska konflikten sammanträffade han med Hitler i Berchtesgaden och Godesberg 15 och 22 sept. 1938. Detta ledde till Münchenöverenskommelsen, som C. ansåg innebära ”fred i vår livstid”. Efter Tysklands annexion av Tjeckoslovakien insåg C., att Münchenpolitiken ej var s.k. praktisk politik och företrädde därefter en mera bestämd linje. — 4. Houston Stewart C., 1855—1927, tysk författare av engelskt ursprung, bekant för sitt arbete D i e Grundlagen des neunzehnten Jahr-h u n d e r t s, där han framställer germanerna som skapare av den moderna kulturen och bl.a. gör gällande, att Kristus ej var av semitisk ras. Hans läror hade stor betydelse för utformningen av den nazistiska ideologin. Chamberlen [tjej'mbölön], engelsk läkarfamilj, inom vilken man uppfann förlossningstången och sedan hemlighöll den under flera generationer för att kunna utnyttja upptäckten med god förtjänst. Chambers [tjej'mbös], William, 1800—83, skotsk bokförläggare som tillsammans med sin bror Robert C., 1802—71, utgav den bekanta C:s encyklopedi. Robert C. utgav också anonymt en skrift om utvecklingsläran och var därför föregångare till Charles Darwin. Chambertin [sjagbertäg'], berömt franskt vindistrikt s. om Dijon. Från C. kommer bourgogne-viner. Chambéry [sjagberi'], stad i dep. Savoie, ö. Frankrike. 30 000 inv. i946. Var fordom huvudstad i her-tigdömet Savojen. Viktig industristad och kulturellt centrum. Chambord [sjanbåT], ett franskt slott beläget nära Blois och byggt på 1520-t. av Frans I. C. är uppfört i renässansstil och anses vara ett av Frankrikes vackraste slott. — Henri, greve av Ch., 1820—83, erhöll slottet genom en insamling bland hans anhängare, legitimisterna. Då han tillhörde den Bourbonska ätten, gjorde han efter julirevolutionen anspråk på Frankrikes krona. På 1870-t. var hans parti ganska starkt men hans halsstarriga konservatism berövade honom mångas sympatier och bidrog till att förhindra monarkins återupprättande. Med honom utslocknade huset Bourbons äldre linje. Chambre [sjag'br], fr., rum; riksdagskammare, ämbetslokal. — C. des députés [de depyte'], fr., 1875—1940 deputeradekammaren i Frankrike, motsvarade vår andra kammare. C. s é p ar é e, fr., enskilt rum. Chambre [sjag'br], Guy la, f. 1898, fransk advo kat och politiker, tillhörande radikalsocialisterna. C. blev luftfartsminister 1938 i Chautemps’ regering samt bibehöll denna befattning även efter krigsutbrottet. Efter nederlaget flydde han till Amerika. Då han anklagades under Vichyregimen inställde han sig frivilligt till Riomprocessen. C. hölls sedan internerad i Bourrasol 1941—43. Chamisso [sjamiss'å], A. v., 1781—1838, tysk skald och naturforskare av fransk börd, mest bekant för romanen Peter Schlemihl om mannen, som förlorat sin skugga, där han bl.a. ger uttryck åt sin sorg över 1813 års krig mellan Frankrike och Tyskland. Cha'moa, get- eller fårskinn, som sämskats; sämskskinnsfärgad, blekgul, rödgul. Chamois [sjamoa'], fr., se Chamoa. Chamonix [sjamåni'], turistort vid foten av Mont Blanc i dep. Haute-Savoie, ö. Frankrike. Stor vinter-sportplats. Chamotte [sjamåt'], bränd eldfast lera. Champagne [sjagpanj'] (lat. ”campus” = slätt). — 1. Gammal provins i n. Frankrike, numera huvudsakligen omfattande departementen Ardennes, Marne, Haute-Marne och Aube. De ö. delarna upptas till det mesta av en ofruktbar kalkstensplatå, v. delen är bördig. Vinodling. — Under l:a världskriget var C. skådeplatsen för häftiga strider, varvid tyskarna gjorde flera fruktlösa försök att storma staden Reims. — 2. Vitt musserande vin från landskapet Champagne i Frankrike. Champaigne [sjagpänj'], Philippe de, 1602—74, flamländsk målare, verksam i Paris, bekant för sina i sober stil hållna porträttmålningar. Champinjon, svamparter av släktet Agaricus. C. har hatt med fria skivor, som mörknar med åldern, samt ring endast upptill kring foten, vilket senare skiljer den från vit flugsvamp, som är giftig. I Sverige finns allmän C. och äkta C., vilka bägge räknas till våra läckraste, ätliga svamparter. Champion. — 1. Eng. [tjæm'pjön], segrare i idrottstävling. — C. of the w o r 1 d [åv the oö'ld], världsmästare. — 2. Fr. [sjaqpiåg'], medeltida kämpe, som i en tvekamp stred i den ena av parternas ställe; försvarare, särskilt de värnlösas. Champollion [sjagpålljåg'], J. F., 1790—1832, fransk språkforskare, egyptologins grundläggare. C. företog ingående studier av Rosettestenen* och var den förste, som kunde tyda hieroglyfskriften, delvis med ledning av svensken Åkerblads undersökningar. Champs-ÉIysées [sjagselise'], bred gata i centrum av Paris mellan Tuileriträdgården och Triumfbågen. Chance, se Chans. Chancellor of the Exchequer [tja'nsölör åv thi ikstjeVö], eng., ”skattkammarkansler”, brittisk finansminister. Chandala, se Tchandala. Chandernagor [sjagdörnagå'r], stad i Indiska unionen, 40 km n. om Calcutta. 45 000 inv. 1948. Fransk koloni 1688—1951. Changaibergen, bergstrakt i n. Mongoliet med toppar, som når upp till 3 500 m. Chang-chou. — 1. Stad i provinsen Fukien vid Formosasundet, Kina. Omkr. 500 000 inv. Hamnstad Amoy. — 2. Stad i provinsen Kiangsu i ö. Kina. Omkr. 200 000 inv. Change [sjagsj], fr., (eng. uttal: tjejndj), byte; växel, växelbank. — Change'ra, förändra, byta, förlora (färg). Changsha [tjangsja], huvudstad i provinsen Hu-nan, Kina. 700 000 inv. Livlig handels- och industristad. Changchun (1932—46 hette staden Sinking), stad i Manchuriet vid järnvägen Dairen—Harbin. 722 000 inv. 1946. 1933—45 huvudstad i Manchu-kuo. Handel med soja, oljekakor och vete.