223 dynastin (omkr. 2650 f.Kr.). C. var andre efterträdare till Cheops och lät uppföra den näst största pyramiden vid Gize. Chekiang, provins vid kusten i mell. Kina. Silkesodling och åkerbruk. 22,9 milj. inv. 1955. Huvudstad Hangchow. Cheliuskin-expeditionen. Sommaren 1933 företogs en rysk expedition med ångaren Cheliuskin för att utröna möjligheterna av en handelsväg n. om Asien. Ängaren blev utsatt för isskruvning och sjönk. De 101 medlemmarna räddades med flygmaskin. — Nordligaste udden på sibiriska fastlandet har fått namnet Cap Cheliuskin (el. Mys Tjel-juskin*). Chelsea [tjel'si]. — 1. Stadsdel i London med botanisk trädgård. — 2. Stad invid Boston, Massachusetts, USA. 46 000 inv. 1945. Cheitenham [tsjelt'nöm], stad i England, nö. om floden Severns mynning i Bristolkanalen. 67 500 inv. 1954. C. är badort med mineralkällor. Chelwood, se Cecil. Chemin des Dames [isjmärf de dam'], fr., väg mellan Aisne och Ailette, ursprungligen anlagd för Ludvig XV:s döttrar. Under l:a världskriget ägde heta strider rum vid C. Cheminée [sjömine'], fr., kamin, öppen spis. Chemise [sjömi's], fr., linne, skjorta. C h e m i-s e 11 [-ätt'], linning, besparing. ChemTiitz [kem-], stad i delstaten Sachsen, Östtyskland. 298 500 inv. 1953. En av Tysklands största industristäder. Metallfabriker, mekaniska verkstäder, bomulls- och yllefabriker. Chemotax'is kallas den företeelsen, att fritt rörliga, enkla organismer dras till eller bortstöts av vissa kemiska ämnen. Om man dryper litet äppelsyra i vatten, som innehåller sporer av ormbunke, vandrar dessa mot den punkt, där äppelsyran tillrinner. En del bakterier dras till av syre. De vita blodkropparnas vandring mot i kroppen inträngda bakterier anser man bero på C., dvs orsakas av från bakterierna avsöndrade ämnen. ChemuFpo [tj-], se Inchon. Cheng-tu [tjöng-to], huvudstad i provinsen Szech-wan i Kina. 800 000 inv. 2 universitet. Cheng-teh (Cheng-tö, f. d. Jehol), huvudstad i provinsen Jehol, Kina. 510 000 inv. Handel med Tibet. Chen-hai [tjen-] (Chinhai), stad i Kina i provinsen Chekiang. 120 000 inv. C. är hamnstad till Ning-po. Chénier [sjenje'], A. M. de, 1762—94, fransk skald, född i Konstantinopel, påverkad av antikens diktning och samtidigt föregångare till nyromantiken genom sin starkt känslobetonade lyrik. C. angrep i några dikter jakobinernas skräckvälde, varför han avrättades. Chenopodia'ceae, mollväxter, till vilka hör bl.a. svinmolla*. Cheops [ke'ops], den andre egyptiske konungen av 4:e dynastin. Som gravkammare lät han åt sig bygga den 138 m (ursprungligen 147 m) höga jättepyramiden vid Gize. Chequers Court [tjek'ös kå't], weekend-bostad för den engelske premiärministern i grevskapet Buc-kingham. Cher [sjär], biflod från vänster till floden Loire, Frankrike. Längd 350 km. Cherbourg [sjärbo'r], befäst örlogshamn i nv. Frankrike vid Engelska kanalen. 40 000 inv. 1946. Ligger på 12 mils avstånd från den engelska krigs-hamnen Portsmouth. Cherchez la femme [sjersje' la famn'], fr., ”sök kvinnan”, uttryck, som oftast syftar på ett kvinnligt inflytande som den hemliga drivkraften till något. Cherokeser [tjeråke'ser], nordamerikansk indian Che stam som ursprungligen bodde i s. Alleghanybergen men numera överförts till indianreservat. Cherra Punji [tjer'ö pan'dji], en liten by i Indien vid Brahmaputra, bekant som den plats på jorden där det regnar mest. Årlig nederbörd 11 630 mm, dvs ungefär tjugu gånger så mycket som i Sverige. Cherso'n (Herson), stad i sovjetrepubliken Ukraina, s. Ryssland, belägen vid floden Dnepr, nära dess mynning. 100 000 inv. Trävaru- och spannmålshandel. C., som anlades 1778 av Potemkin, var en tid station för Svartahavsflottan. Cheru'b, se Kerub. CherubPni [ke-], L., 1760—1842, italiensk kompositör, mestadels verksam i Paris. C. komponerade flera operor, som röjer inflytande från Gluck, samt sedermera huvudsakligen kyrko- och kammarmusik, vilken senare mera röjer påverkan av Haydn och Beethoven. Cherus'ker, forngermansk folkstam från trakten av Harz. Är 9 e.Kr. gjorde C. under Arminius* uppror mot romarna. Senare uppgick de i den saxiska stammen. Cherwell [tjö'oöl], lord Frederick Alexander (förut Lindemann), f. 1886, engelsk fysiker och uppfinnare. Churchills förtrogne och av denne ofta anlitad. C. organiserade ballongspärren över London under 2:a världskriget och blev 1942 generalkrigskommissarie. Paymaster General i Churchills ministär 1951—54. Chesapeake-viken [tjes'öpik], en ca 300 km lång 10—60 km bred havsvik på USA:s ö. kust. I C. bedrivs ett omfattande ostronfiske. Från viken utgår den 300 km långa Chesapeake—Ohio-kanalen. Cheshire, se Chester. Chesney [tjes'ni], Francis Rawdon, 1789—1872, engelsk officer och upptäcktsresande. Företog resor i Mindre Asien i syfte att utforska en snabbare förbindelseled mellan England och Indien. Chester [tjes'tö] eller Cheshire [tjes'sjö], stad i grevskapet C., v. England. 58 100 inv. 1954. Bomulls- och sidenfabriker. Osttillverkning (Chesterost). Chesterfield [tjest'öfild], stad i England. 67 800 inv. 1954. C. har textilindustri. Chesterfield [tjest'öfild], earlvärdighet inom eng. släkten Stanhope. Chesterfieldmöbler, ett slags bekväma möbler (fåtöljer, soffor), vanligen helt stoppade, klädda med läder, och utan synligt trä. Chesterton [tjes'tötön], G. K., 1874—1936, engelsk författare och tidningsman. Till sin åskådning konservativ och katolskt religiös framförde han på ett uppsluppet skämtsamt sätt och ofta i överraskande form sina åsikter. C. har skrivit talrika essä- och novellsamlingar. Den menlöse Fader Brown och Det flygande värdshuset hör till hans mer lästa arbeten. Che'tafolket, se Hettiter. Cheval [sjövall'], fr., häst. — Chevaleri', rid-derskap, ridderlighet. — C h e v a 1 e r e s k', ridderlig. — Chevalier [-jé], kavaljer, riddare. ”Chevalier sans peur et sans reproche” [saq pö'r e sai] röpråsj'], riddare utan fruktan och tadel, jfr Bayard. Chevaleresk', se Cheval. Chevalier [sjövalje'], Maurice, f. 1889, fransk filmskådespelare i revyartad charmör-genre. Chevely'r [sj-], håruppsättning, hårväxt. Che'viot, ursprungligen ett ylletyg, framställt av ull från cheviotfår. Numera benämning på ett slags kyprade, medelgrova ylletyger, som används både för herr- och damkläder. Cheviot Hills [tjevlöt], bergstrakt i n. England på gränsen till Skottland. I C. bedrevs i stor utsträckning fåravel (cheviotfår, jfr Fårsläktet). Chevrotera [sje-], sjunga med osäker röst (bockdrill).