Che Chevrå', fr. chevreau, vitgarvat läder, ursprungligen framställt av get- eller killingskinn. Numera framställs C. även av hästhudar. C. används huvudsakligen till ovanläder på lättare skodon. Cheyenne [sjijenn'], huvudstad i Wyoming, USA. 35 500 inv. 1955. Cheyennerna [sjijenn'-], nordamerikansk indianstam, som ursprungligen levde vid Cheyennefloden och nu är stadd i snabbt utdöende. Chiana [kia'na], flod i mell. Italien, till stor del kanaliserad, förenar Arnos med Tiberns övre lopp. Chianadalen är en av Italiens bördigaste trakter. Chiang Kai-shek, f. 1886. Kinas president 1943— 49, kinesisk general, vilken 1923 blev stabschef hos Sun Yat-sen. Han gjorde sedermera en studieresa till Ryssland och samarbetade därefter i Kanton med kommunistiska organisationer. Han tog sedermera avstånd från dessa och blev 1927 ledare för nationalregeringen i Nanking. Som ordf, i det nationella militärrådet spelade han en avgörande roll i Kina. Sedermera slöt han sig till Kuo-min-tang-partiet, och 1928 besegrade han Chang Tso-lin, varefter han blev härskare över hela Kina. Det oaktat fortsatte inbördes stridigheter bland hans anhängare. Han avgick därför 1931 men återkallades 1932. Vid japanernas erövring av Manchuriet sökte han uppnå en kompromiss. Sedan japanerna 1937 anfallit Kina blev han överbefälhavare för armén och ledare för motståndet, som han ledde från Chung-king. Han ledde efter krigets slut motståndet mot kommunistpartiet och representerade därvid en i viss mån reaktionär och diktatorisk riktning. På grund av kommunisternas allt större framgångar måste C. 1949 utrymma det kinesiska fastlandet och med sina trupper dra sig tillbaka till Formosa. Hans hustru (född Soong, 1898) är syster till Sun Yat-sens maka. Hon har erhållit en västerländsk uppfostran och har spelat en viktig roll i arbetet på den nationella enigheten. Chianti [kian'ti], ett med vidsträckta vingårdar planterat område på Apenninerna, i mell. Toscana, Italien, varifrån erhålls ett slags rödvin, Chiantivin. Chiappe [kiap'], J., 1878—1940, fransk politiker, polischef i Paris 1927—34. C. uppträdde hårdhänt mot de radikala elementen och visade sympati för de fascistiska organisationerna. Hans avskedande föranledde ett upplopp i Paris, som leddes av dessa senare. C. blev guvernör i Paris 1940 och utnämndes till guvernör över Syrien och Libanon s.å. Han omkom på vägen dit. Chic el. chick [sjick], fr., stilfull, elegant. Chicago [sjika'go], stad vid s. änden av Mi-chigansjön, Illinois, USA. 3,6 milj, inv.; Stor-Chi-cago hade 5,5 milj. inv. 1950, därav ca 180 000 födda i Sverige. Näst New York Förenta staternas största stad. C. har världsberömda kreatursstallar och i samband därmed slakterier och fabriker för konservering av kött. Handeln med kreatur, spannmål och virke är den största i världen. Fabriker för tillverkning av järn- och stålvaror, maskiner, särskilt lantbruksmaskiner och järnvägsvagnar. C. har universitet och stora bibliotek. Chicago Daily Tribiine [-trib'jon], daglig republ. tidning, grundad 1847. C. har en upplaga på över 1 milj. ex. Till C. hör en särskild söndagstidning. Chiffer, hemlig skrift. — Chiffrera, skriva med chiffer. Chiffong', tunt och mjukt sidentyg, som används till garneringar o.d. Chiffonjé, klaffbyrå. Chigi [ki'dsji]. Palazzo C. i Rom inrymmer italienska utrikesministeriet. Chignon, fr., se Chinjong. Chihuahua [tjioa'oa], Mexicos största stat. 245 000 224 km2.846 000 inv. 1950. Stora malmtillgångar (silver, guld, bly och zink). Huvudstad: Chihuahua, 111 000 inv. 1950. Silvergruvor. Chika'n, förolämpning, skymf, vanheder, skam. — Chikane'ra, förolämpa, genera. Chile [tji'-], sydamerikansk republik. 742 000 km2. 5 932 300 inv. 1952. Huvudstad Santiago, 1,3 milj, inv. 1952. C. upptar en 4 300 km lång kuststräcka längs Stilla havet; dess bredd är till det mesta blott 110—140 km. I n. gränsar C. till Peru, i nv. till Bolivia, i ö. till Argentina. Längst i s. omfattar C. hela Magelians sund och större delen av Eldslandet, för övrigt går gränsen mot Argentina i stort sett längs Andernas vattendelare mellan Stilla och Atlantiska oceanerna. Öarna Juan-Fernåndez och Påskön i den förra hör också till C. Norra hälften av landets kuststräcka förlöper jämnt utan större bukter och lider brist på goda hamnar, södra hälften är genomskuren av sund och fjordar och kransas av en arkipelag, vars större öar är Chiloé och Eldslandet. C. genomdras av Anderna med toppar av ända till 6 000 m höjd; mellan dem och kusten löper i n. delen en lägre bergskedja, kustkordiljeran, som skils från Anderna genom en ökenartad högslätt, Ataca-maöknen. C:s klimat företer skarpa kontraster, i n. torrt kustklimat med omkr. 17 och 22° C för kallaste och varmaste månaden, i s. rik nederbörd och ett i förhållande till breddgraden rått klimat, som på Eldslandet har omkr. + 2° och + 8° såsom lägsta och högsta månadstemperaturer (juli—december). Snögränsen ligger i Eldslandet vid omkr. 950 m, på Andernas toppar i n. vid 4 000—5 000 m. Väldiga glaciärer utgår från Anderna och når i de sydliga fjordarna ändå ned mot havet. Floderna är korta och djupt nedskurna och ofta endast genom korta pass Skilda från de till Atlanten gående argentinska floderna. Växtvärlden är i s. till följd av det fuktiga klimatet yppig; så är den stora ön Chiloé täckt av nästan ogenomträngliga skogar och i det sydpatagoniska fjordlandskapet växer täta bokskogar ända invid glaciärernas nedre ändar. Jordbruk och trädgårdsbruk (vete, majs, vin, syd-frukter) samt boskapsskötsel och skogsbruk är huvudnäringar; bergsbruket ger en rik avkastning, särskilt av chilesalpeter, som är en viktig världsartikel och C:s främsta exportvara. Som kopparproducent kommer C. näst efter USA. övriga mineralprodukter är silver, guld, borax, jod m.m. C:s andliga kultur står relativt högt. Befolkningen är övervägande av spansk härkomst och spansktalande. Religionen är romersk-katolsk. Av urbefolkningen befinner sig eldsländarna ännu på ett primitivt stadium. Indianstammarna längre n. ut i Anderna är för det mesta lönearbetare. I spetsen för C. står en president, vald för 6 år, som har relativt stor maktbefogenhet. Han kan ej omedelbart återväljas. Folkrepresentationen utgörs av en kongress på 2 kamrar, senaten med 45 medlemmar, valda för 8 år, och deputeradekammaren med 147 medlemmar valda för 4 år. Presidenten har viss vetorätt gentemot av kongressen fattade beslut. Han kan dock ej upplösa kongressen. — Administrativt är C. indelat i 23 provinser och 2 territorier. C. erövrades på 1540-t. av spanjorerna under Pedro de Valdivia och förblev under spanskt välde till 1818, då det efter ett befrielsekrig förklarade sig självständigt. Republiken C. är nu uppdelad i 26 provinser. Under l:a världskriget var C. neutralt. Det ingick 1920 i NF. Den ekonomiska krisen 1929—32 hade svåra verkningar i C. Salpeterexporten upphörde fullständigt. Detta medförde inre oroligheter och en socialistisk regering 1932, vilken dock störtades efter några månader. Senare förbättrades de ekonomiska