229 Cinn'a, romarfamilj av ätten Cornelius. — 1. L. Cornelius C., d. 84 f.Kr., var 87 konsul men fördrevs från Rom, varefter han jämte Marius d.ä. samlade en här och åter valdes till konsul 86. C. mördades vid ett myteri. — 2. Gnaeus Cornelius C. Magnus, den förres sonson, omfattades med välvilja av Augustus, som senare förlät C:s deltagande i en mot honom riktad sammansvärjning. Denna omständighet utgör uppslaget till tragedin C i n n a av Corneille. CinnamoTnum, ett växtsläkte tillhörande fam. Lauraceae, omfattar ett hundratal arter som förekommer i ö. Asien och Australien. Har läderartade, ständigt gröna blad och gulvita blommor. Till C. hör kamferträdet (jfr Kamfer) och kanelträdet (jfr Kanel). Cinno'ber, svavelkvicksilver [HgS], rödbrunt, som pulveriserat cinnoberrött mineral. C. är den viktigaste kvicksilvermalmen. Erhålls huvudsakligen från Spanien och Californien. Som målarfärg används huvudsakligen kemiskt framställd C., vilken ofta går under namn av vermillon. Cinq-Mars [säg ma'r], H. C. de Ruzé d’Effiat, markis de C., 1620—42, fransk hovman, som intrigerade mot Richelieu, men avslöjades och avrättades. C. är huvudfiguren i romanen C i n q-M ars av A. de Vigny. Cinquecento [tjingkoetjän'to], it., beteckning på 1500-t. och dess kulturströmningar i Italien. Cinque ports [sink' på'ts], benämning på sju, ur-sprungl. fem, hamnar i England, som åtnjöt särskilda privilegier och som övervakades av en överdomare. Detta ämbete finns ännu. Cin'tra (Sintra), stad v. om Lissabon, Portugal. 8 000 inv. Nära staden ligger det ryktbara Santa Cruz. Cinzano [tjintsa'nå], it., en sorts vermut. CIO, förkortning för Congress of industrial orga-nizations*. CiFce, se Kirke. Circen'siska spel, de föreställningar, som under antiken ägde rum på cirkus. Circondario, benämning på förvaltningsområde i Italien, närmaste underavdelning av provincia. Ci/culus vitio'sus, lat., felaktig cirkel, betecknar processer, som går s.a.s. i krets t.ex. då fabrikanter under en kris ej får sälja, avskedar de arbetare, varigenom konsumenternas köpkraft minskar ytterligare. De får då sälja ännu mindre och avskedar ännu fler arbetare etc. Circus, lat., rännarbana. Se Cirkus. Cire-perdue-metoden [sirperdy'-], en metod att gjuta konstföremål efter vaxmodell. Föregjutningen bortsmälts vaxet ur formen. Cirkel. Cirkel, en sluten kroklinje, som är så beskaffad, att avstånden från vilken punkt som helst på den Cir samma till medelpunkten är lika stora. Den räta linje, som går från en punkt på cirkeln till medelpunkten, kallas radie. Ibland betecknar man med cirkel även ytan innanför cirkellinjen (cirkeln), vilken senare då till åtskillnad benämns periferin. Cirkelns diameter är en rät linje, som från en punkt på periferin går genom medelpunkten till en annan punkt på periferin; diameterns längd är således dubbelt så stor som radiens. Periferin är 3.14159 ... gånger så lång som diametern. Detta tal, 3.14159..., vilket är ett irrationellt tal, brukar betecknas med den grekiska bokstaven 77 (uttalas pi). Cirkelns yta är tt gånger större än ytan av en kvadrat, vars sida är lika stor som cirkelradien. Om radiens längd kallas för r, är för en cirkel periferins längd = 2*777-; ytans storlek = 77r2. Cirkelbevis. Vid C. använder man det, som skall bevisas, som grund till en slutledning och bevisar följaktligen ingenting. Cirkelhop. Förr upplades ofta vid gruvor, där malmen ej omedelbart borttransporterades, denna i cylinderformade högar, benämnda cirkelhopar, för att möjliggöra en bekväm beräkning av malmmängderna. Cirkelns kvadratur, mat., kallas problemet att konstruera en kvadrat, vars yta är lika stor som en angiven cirkels. Problemet sammanhänger med den exakta bestämningen av 77 (se Cirkel). 77 kan bevisligen uttryckas endast som ett bråk med oändligt många decimaler; ett exakt matematiskt angivande av denna storhet är således omöjligt. Likaså är det omöjligt att med användande av geometrins vanliga hjälpmedel, passare och linjal, konstruera en kvadrat, vars yta är lika stor som en given cirkels. Omöjligheten att matematiskt exakt utföra cirkelns kvadratur har blivit klarlagd först på senare tid. Dessförinnan beskrivs i matematikens historia talrika försök, som gjorts att nå problemets lösning. Cirkelsegment kallas den yta, som begränsas av en cirkelbåge och dess korda. Se fig. till Cirkel. Cirkelsektor kallas den yta, som begränsas av en cirkelbåge och två radier. Se fig. till Cirkel. Cirklad, tillgjord, ceremoniös. Cirkulation, kretslopp, omlopp. Cirkulationspump, en av John Ericsson uppfunnen pump, som åstadkommer omsättning av det av-kylningsvatten, med vars tillhjälp avloppsångan från en ångmaskin i en ytkondensor avkyls och överförs till vatten. Cirkulera, vara i omlopp, i cirkulation. Cirkulä'r, rundskrivelse. Cirkumflex', ett tecken (i), som i vissa språk, särskilt franska, sätts över vokalerna, stundom för att utmärka en skiftning i uttalet. Cirkumpola'rstjärnor. Från jorden sett syns stjärnorna under ett dygn kretsa i cirklar runt den vid Polstjärnan belägna himmelspolen. De, vilkas skenbara banor ligger helt ovanför horisonten, kallas C.; de syns således aldrig gå upp eller ned genom horisonten så som de längre från himmelspolen liggande stjärnorna gör. Cirkus, romersk och bysantinsk rännar- och kapp-löpningsbana, där de circensiska spelen, vilka mest bestod i kappkörningar, ägde rum. Dessa från början religiösa spel bekostades ursprungligen av staten men sedan av enskilda, som ville vinna folkets gunst. Den första C. var Circus Maximus i Rom. C. var en avlång jättebyggnad med rännarbana och amfiteatraliskt anbragta bänkar. Den användes även vid boxningar och gladiatorsspel. Cirrhos, en förändring i ett organ, som består i att bindväven tillväxer på bekostnad av annan vävnad. Detta medför en förhårdnad, och oftast även en skrumpning av organet. C. kan träffa bland an