Cir nat levern. Leverskrumpning betingas som bekant oftast (men ej alltid) av alkoholism. Cirr'us eller fjädermoln, se Moln. Cis, latin, betyder på denna sidan, hitom. Ordet används bl.a. i en del sammansättningar med geografisk betydelse, t.ex. cisalpinsk, på denna sidan Alperna. CisalpFnska republiken, en av Napoleon 1797 bildad stat i n. Italien med Milano som huvudstad. 1802 ändrades C. av Napoleon till Italienska republiken, vars president han blev. 1805 fick den namnet Konungariket Italien med Napoleon som konung. Cisele'ra. Genom ciselering borttas de ojämnheter, som efter gjutning av ett konstföremål finns å dettas yta. Ciselering kan också betyda drivning i metall, dvs framställning av upphöjda figurer på ett metallbleck. Vid ciselering används mejsel, puns, hammare etc. Cisleitha'nien kallades den del av det förutvarande Österrike-Ungern, som låg v. om Donaus biflod Leitha. Cispada'nska republiken bildades av Napoleon av staterna Modena, Reggio, Ferrara och Bologna. Är 1797 uppgick C. i Cisalpinska republiken. Ciss, mus., den med en halv ton höjda tonen c. C. förväxlas enharmoniskt med dess. Ciss dur, mus., den durtonart, som har ciss till grundton och 7 # för f, c, g, d, a, e, h, och vars parallelltonart är aiss moll. C. ersätts helst med för-växlingstonarten dess dur. Ciss moll, mus., molltonart med ciss till grundton och 4 # för f, c, g, d, samt med parallelltonarten e dur. Ciss'us, växtsläkte, omfattande omkring 300 arter, de flesta klättrande buskar i tropiska länder. Flera arter odlas för sina vackra blad. Cisfa, ett antikt cylindriskt kärl vanligen av brons och från Italien. Cista'ceae, växtfamilj, till vilken hör bl.a. solvända*. Cistercien'serorden, se Bernhard av Clairvaux. Cistern, behållare. Citadelf kallas en mindre fästning, som förr uppfördes inom huvudfästningen, och som hade till ändamål att bereda de angripna en sista tillflyktsort. I befästa städer uppfördes ofta ett C. skilt från övriga byggnader genom en öppen plats, esplanaden. Cita't, anfört ställe ur en skrift, ett tal etc. —-Citation, anförande av någon författares ord, anfört ställe. — C i t e 'r a, anföra. Cité [site'], fr., franskt ord för stad, används särskilt som benämning på den äldsta delen av en stad till skillnad från de delar, som senare tillkommit. C. motsvarar ”Gamla stan” i Stockholm. Citlaltepetl, se Orizaba. Citoyen [sitoajärj'], fr., medborgare, ursprungligen röst- och valberättigad person i stad (cité). Under franska revolutionen samt en kortare tid under 1848 års revolution användes C. (fem. citoyenne) som allmänt tilltalsord. Citra't, kem., salter och estrar av citronsyra. Citri'n, gul bergkristall, en slags halvädelsten. Citrine [sitri'n], sir Walter McLennan, f. 1887, engelsk fackföreningsledare, 1926—46 generalsekreterare i engelska landsorganisationen, från 1928 ordförande i fackföreningsinternationalen till dess den ombildades 1945. Chef för den statliga elektricitets-industrin 1947—50. C. adlades 1946 (baron C. of Wembley). Citroen [citroät]'], André, 1878—1935, fransk automobilfabrikant, som med tillverkning av en mindre vagn i Frankrike gjorde försök att ersätta Ford. Citro'n, se Citrus. 230 Citronfjäril (Gonepteryx rhamni) har gula vingar med en liten rödgul fläck i mitten. C. förekommer allmänt i vårt land. Citronolja eller cedroolja, en lätt flyktig ljusgul olja med angenäm lukt, som erhålls ur citroner. C. används för parfym- och läskedryckstillverkning. Citronsyra, en organisk syra, som förekommer i citroner och sura bär. Används för vissa kemiska ändamål, vid läskedryckstillverkning samt i hushållet som ersättning för citronsaft. Citrullus, se Vattenmelon. CFtrus, asiatiskt växtsläkte, fam. Rutaceae, med arter, vilka vanligen är mindre träd med ständigt gröna, läderartade blad och vita eller röda, stora, doftande blommor. För sina saftiga frukter odlas tre arter. Apelsinträdet (C. aurantium, var. sinensis) härstammar från Kina och odlas i Sydeuropa sedan 1300-t. samt numera även i Amerika, Australien m.fl. länder. Blodapelsin är en varietet med rödstrimmigt fruktkött. Pompelmus och grape-frukt är stora frukter från andra varieteter. Pome-ransträdet (varietet amara) har orangeröda frukter, vilkas skal används i likörfabrikationen, som krydda i bröd etc. Bergamottolja används i parfymer och likörer och erhålls från bergamotträdet (var. bergamia). — Citronträdet (C. medica) finns också i flera varieteter med gula, citronhaltiga frukter. Cedratträdet (var. bajaura) har stora frukter, vilkas syltade skal (suckat) används i bakverk. — Mandarinträdet (C. nobilis) odlas i Sydeuropa och har mindre, hoptryckta frukter. Cittå [tjitta'] el. Civitå [tjivita'], italienskt ord för stad, ingår i namnet på en hel del italienska städer. Cittå Leonfna [tjitta'], benämning på den del av Rom, omkring vilken påvarna Leo III och Leo IV lät uppföra murar. Ruiner av murarna finns ännu kvar. Cittavecchia [tjittaväk'ia] eller Medina, stad på brittiska ön Malta i Medelhavet, s. om Sicilien. 6 000 inv. Var förr Maltas huvudstad och starkt befäst. Katakomber, katedral och gammalt slott. Cittra, flatbottnat musikinstrument med fem melodisträngar och ett antal lösa ackompanjemangsträngar. På C:s övre sida finns ett runt ljudhål. Olika slag av C. är diskant-, konsert- och alt- eller elegicittra. En annan typ utgör stråkcittran. City [sitt'i], engelskt ord, betyder stad. Används i England särsk. om sådana städer, som varit eller är biskopssäten, och såsom benämning på den äldsta stadsdelen i London. I Nordamerika används ordet om sådana städer, som har en viss självständig styrelseform. City dress, kostym bestående av randiga byxor samt svart kavaj. Ciuda'd, spanskt ord för stad. Används företrädesvis om städer med egen jurisdiktion. Ordet ingår i namn på en hel del spanska och sydamerikanska städer. Ciuda'd BolFvar, huvudstad i staten Bolivar, Venezuela, vid Orinocofloden. 29 900 inv. 1941. Viktigt centrum för handel och sjöfart. Ciuda'd TrujilFo, före 1936 Santo Domingo, huvudstad i Dominikanska republiken på ön Haiti. 181 553 inv. 1950. Ärkebiskopssäte. Export av socker och tobak. — C. är Amerikas äldsta stad, grundlagd 1496 av Columbus. Civil, borgerlig (oftast i motsats till militär). Civilarbetare, samvetsöm värnpliktig, som i stället för värnplikt utför civilt statligt arbete. Civildepartementet. — 1. Från 1840 till dess avskaffande genom 1920 års departementalreform handhade C. ärenden rörande kommunernas förvaltning, kommunikationsväsendet, allmänna hälso- och sjukvården, försäkringsväsendet, sociala frågor i allmänhet m.m. Vid C:s avskaffande uppdelades dess