Clo Cloisonné [kloasåne'], fr., se Emalj. Closed shop [klå'sd sjåpp'], eng., ”stängt arbete”. Termen innebär att de arbetare, som anställs i ett företag, måste vara anslutna till fackförening. Jfr Open shop. Cldture [klåty'r], fr., el. closure, eng., egentligen stängning; betecknar i en del utländska parlament en debatts avslutande, innan alla de anmälda talarna fått ordet, en åtgärd, som ofta vidtas för att hindra obstruktion. Clou [klo], fr., el. klo, ”spik”, det mest intresseväckande numret i ett program, något som särskilt rycker publiken med sig. Cloudmaster [klaod'ma'stö], benämning på flygplan av typen DC—6. Clouet [kloä'], franska målare. — 1. J. C., d. 1540, Frans I:s hovmålare. Man tillskriver C. bl.a. en samling porträtteckningar i Chantillymuseet samt en del porträtt i olja, ex. två av Frans I. — 2. F. C., 1522 —72, son till C. 1, vid vars död han blev hovmålare. Som sådan målade han huvudsakligen porträtt. Clouzot [kloså'], Henri-Georges, f. 1907, fransk filmregissör, känd genom sina raffinerade men brutala äventyrs- och kriminalfilmer. Fruktans lön (1954), De djävulska (1955). Clown [klaon], eng., lustig figur i cirkussällskap, pajas. Cluj [klosj], rumänska namnet på Kolozsvar*. Cluny [klyni'], kloster i Burgund (nuv. Bour-gogne i Frankrike), som grundades 910 och blev bekant genom den härifrån utgående reformationsrörelse, som riktade sig mot det sedliga och religiösa torfallet i katolska kyrkan. Rörelsen arbetade på införandet av celibat, på erkännande av påvens överhöghet och på kyrkans frihet gentemot den världsliga makten. Hildebrand (som påve Gregorius VII) gjorde dessa principer ledande för kyrkans egen politik. Rörelsen organiserade sig i cluniacenskongre-gationen, vilken enväldigt styrdes av Clunyklostrets abbot. Kongregationen vann stor utbredning men urartade så småningom och blev vid reformationen begränsad till Frankrike, där den 1790 upphävdes. Clunymuseet [klyni'-], vid boulevard S:t Michel i Paris. C. är inrymt i ett 1400-talspalats som är uppfört på ruinerna av ett romerskt palats. I C. finns textilier, möbler, porslin m.m., huvudsakligen från fransk medeltid och renässans. Clyde [klajd], C. C., 1792—1863, engelsk fältherre, deltog i krigen mot Napoleon och i Krimkri-get och blev särskilt bekant genom det skickliga sätt, på vilket han senare undertryckte seapoysupproret i Indien 1857. Clyde [klajd], flod i Skottland, som från s. delen flyter först mot n. sedan mot nv. och mynnar i Cly-debukten. C. är ca 170 km lång och segelbar till Glasgow. Clydesdale [klajds'dejl], dalgång omkring floden Clyde, som rymmer nära ¥3 av Skottlands befolkning. Clydesdalehästen [klajdsdeil-] har från floden Clyde i Skottland fått vidsträckt utbredning. I vårt land förekommer C. endast i Skåne och något i Västergötland. Den räknas till de kallblodiga hästraserna, är tungt byggd och har brun färg, vit bläs och vita fotter med hovskägg. Se bilderna till Hästar. cm, cm2, cm3, förkortningar för centimeter, kvadratcentimeter och kubikcentimeter. C moll, molltonart med c till grundton och förtecknet b för h, e, a samt med parallelltonarten ess dur. CN, kem., tecken för atomgruppen cyan. c/o, förkort, för eng. care of — under adress av. Co, kem., tecken för en atom kobolt. Coast Range [kå'st rejndj], benämning på den 234 bergskedja, som löper utmed kusten av Stilla havet, genom staterna Californien och Oregon, USA. C. övergår norrut i Kaskadbergen. Coates [kå'ts], Eric, f. 1886, engelsk tonsättare, känd för sina populära orkester verk (Knightsbridge). Coa'ti, ö i sjön Titicacas ö. del, Bolivia, med minnen från inkafolkets tid. Coating [kåo'ting], eng., kyprat eller slätt, tjockt ylletyg, som mest används till överrockar. Cobbler [kåbb'-], engelsk-amerikansk dryck, som bereds av vin (i allmänhet sherry), socker, citronskivor och sönderstött is. Cobden [kåb'dn], R., 1804—65, engelsk politiker, ivrig anhängare av frihandel. C. grundade Anticorn-law league, som hade till uppgift att verka för spannmålstullarnas upphävande. Han vann sitt mål 1846. Sedan arbetade C. för minskade rustningar och för fredliga överenskommelser mellan länderna. Cobolt, se Kobolt. Co'bra, se Glasögonormsläktet. Coca-cola [kå'kö-kå'lö], varumärke för läskedryck, tillverk, av The Coca-cola Comp. i USA; innehåller bl.a. socker, vanilj, fosforsyra och extrakt av kolanötter. Cocain, se Kokain. Coccidios [kåksidiå's], sjukdom som förekommer hos hönsfåglar, kaniner, lamm m.fl. och orsakas av de till spor djuren hörande encelliga coccidierna. Vid C. angrips vanligast matsmältningskanalen. C. behandlas med sulfapreparat, men dödligheten i sjukdomen är mycket stor. Cochabamba [kåtjabam'bal. — 1. Berggrupp i Sydamerikas Ander, mell. Bolivia, med toppar upp till 5 000 m. — 2. Huvudstad i ett departement av samma namn, Bolivia, 80 795 inv. 1950. Biskopssäte, universitetsstad. Cochenille [kåsjnill'] eller Koschenill, rött färgämne, karmin, som erhålls från de torkade honorna av C.-sköldlusen (Coccus cacti), som lever på kaktusväxter och ursprungi. förekom i Mexico. Utom i Mexico hade man särskilt förr i Algeriet, Spanien, Indien m.fl. länder odlingar för erhållande av C. Numera framställs på kemisk väg röda färgämnen, vilka i det närmaste utträngt C. från marknaden. Cochin [kåtj'in], f. d. brittisk vasallstat i Främre Indien vid Malabarkusten. — Travancore—Cochin-unionen ingick i juli 1949 i Indiska unionen. 9,3 milj. inv. 1951. Huvudstad Trivandrum. Cochin-China, förutvarande franskt kolonialområde i Bortre Indien kring Mekongs mynning, 60 000 km3, omkr. 5,6 milj. inv. 1948, annamiter och några tusen vita. Huvudnäring risodling på de vida deltaslätterna. Ingick i Franska unionen som autonom republik 1946—49, därefter i Vietnam, varvid namnet ändrades till Sydvietnam. 1955 utropades Syd-vietnam till republik. Cochrane [kåk'ren], T., earl av Dundonald, 1775 —1860, brittisk amiral, deltog med framgång i kampen mot Napoleon. C. avskedades 1814 efter en skandalprocess. 1818 blev han överbefälhavare för republiken Chiles flotta och 1823—25 för Brasiliens. Cockcroft [kåkk'råft], sir John Douglas, f. 1897, engelsk fysiker, professor i fysik i Cambridge 1939 —46, därefter chef för atomforskningslaboratoriet i Harwell. Erhöll tillsammans med E. T. S. Walton nobelpriset i fysik 1951 för genomförandet av kärn-sprängningar medelst på artificiell väg accelererade joner. Cock'er span'iel, en särskilt i England populär jakt- och sällskapshund med mjuk långhårig päls, till färgen svart eller brun och vit. Cockney [kåck'ni], eng., egentligen tuppägg; vekling, sprätt, öknamn på den genuine Londonbon; numera betecknar C. dels en ofta humoristisk folklig typ i London, dels ett mot denna typ svarande slangspråk, vilket kännetecknas av bl.a. ett vårds