Con förgäves försökt erövra ledningen inom C., bildade de jämte en del revolutionär-syndikalistiska element 1922 Confédération générale du travail unitaire (CGTU). C:s medlemsantal uppgick 1924 till 16 milj. År 1934 ägde sammanslagning rum av CGT och CGTU. Bildandet av folkfronten 1936 och de återverkningar, som denna händelse fick såväl i po-litiskt-parlamentariskt som socialpolitiskt och ar-betsrättsligt hänseende, hade till följd att fackföreningarnas medlemsantal starkt ökades. År 1937 ägde CGT i runt tal 4 16 milj, medlemmar. Sekreterare i C. var då L. Jouhaux. Efter det franska nederlaget blev C. upplöst. C. återuppstod efter krigets slut. Det blev därefter svåra slitningar mellan kommunister och socialister. Dec. 1947 lämnade de so-cialistledda fackförbunden CGT och bildade under L. Jouhaux’ ledning en ny centralorganisation, Force ouvrière. CGT hade 1947 6 milj, medlemmar men 1948 endast ca 3 milj. Conférencier, se Konferencier. Confess'io, lat., bekännelse. Confess'or, lat., bekännare, beteckning på de första kristna, som vågade bekänna sin tro under förföljelserna. Numera beteckning på biktfader i kloster. Confetfi, it., se Konfetti. Confiture [kågfity'r], fr., sylt, syltsaker, konfekt. Confra'ter, nylat. (fr. confrère), medbroder, ämbetsbroder. Confu'cius, se Kon-fu-tse. Congé [kågsje'], fr., avsked. — Pour prendre C. förkortat p.p.c. betyder för att taga avsked, och skrevs särskilt förr ofta på visitkort. Congo, se Kongo och Kongostaten. Congonhas [kångånn'jas], flygstation vid Säo Paulo i Brasilien. Congrega'tio, lat., samfund. Congress of Industrial Organizations [kån'gres åv indas'triöl ågönajsej'sjns], förk. CIO, en amerikansk fackföreningsrörelse, grundad av John Lewis 1935. C. har uppstått och utvecklats genom att i stark motsättning till Amerikanska Arbetarförbundet (AFL) tillämpa industriförbundsprincipen. C. lyckades även erhålla kollektivavtal bl.a. med stål- och automobilindustrierna. Lewis motarbetade Roose-velts omval 1940 och måste till följd därav avgå. Han efterträddes av P. Murray. C. överenskom om samarbete med Amerikanska Arbetarförbundet så länge 2:a världskriget varade och skillnaden mellan de två landsorganisationerna blev allt mindre, varför de bägge organisationerna också sammanslogs 1955. Congreve [kån'griv], W., 1670—1729, engelsk dramatiker, vilkens lustspel på sin tid oerhört uppskattades. C. räknas till Englands mera betydande teaterförfattare. Coniferae, växtfamilj, barrträd*. Conjeeveram [kåndjivera'm], stad i s. delen av Indiska unionen, staten Madras. 74 600 inv. 1941. C. räknas som en av Indiens sju heliga städer. Det är en mycket gammal stad med många tempel och gravar. ConjunctivFt, bindehinnekatarr*. Conn., offic. förk. för staten Connecticut, USA. Connacht, se Connaught. Connaissance [konäsags'], fr., bekantskap. — C. å faire [a fä'r], bekantskap värd att göra. Connaught [kån'åt], provins i nv. Irland. Dess irländska namn är Connacht. 17 100 km2. 472 000 inv. 1951. Connaught [kån'åt], hertigtitel, som tilldelades drottning Victorias av England tredje son Arthur, 1850—1942, vilken var fader till kronprinsessan Margareta av Sverige. Han var generalguvernör i Kanada 1911—16. 240 Connecticut [könetViköt], förk. Conn., stat i USA vid Atlanten, ytvidd 13 000 km2. 2 milj. inv. 1950. Huvudstad Hartford, 178 000 inv. Övr. större städer: New Haven, 164 000 inv. Bridgeport, 159 000 inv. 1950. C. är en av de tätast befolkade staterna och en viktig industristat. Industrin omfattar bl.a. bomull-, siden-, metall- och maskinindustri. Vid kusten bedrivs fiske. Connelly [kån'elli], Marcus (Marc), f. 1890, amerikansk författare, känd för skådespelet Guds gröna ängar. Connoissement [kånnoassmarf], fr., se Konosse-ment. Connu'bium, lat., äktenskap. Conquistadores [kånkistadå'res], sp., ”erövrare”, beteckning för de oförskräckta och hänsynslösa erövrare, som i Columbus’ spår upptäckte och erövrade det ”spanska” Amerika under 1500-t. Conrad [kån'röd], J., 1857—1924, engelsk författare av polsk härkomst; hette ursprungligen Conrad Korzeniowski. Som tjuguåring mönstrade C. som sjöman på ett engelskt fartyg och ägnade sig sedan åt sjömansyrket i närmare tjugu år. Som författare framträdde han först på 1890-talet. Hans romaner och noveller handlar ofta om ämnen, hämtade ur sjömanslivet. Särskilt Söderhavsöarnas egendomliga vrakspillror av vita människor och deras liv bland infödingarna har han skildrat mästerligt. Till hans mera kända arbeten hör Almayer’s Folly, Lord Jim och Typhoon. Hans rena språk, hans utomordentliga karakteriseringsförmåga och den dramatiska spänning, som kännetecknar hans böcker, har gjort honom till en bland Englands mest uppskattade författare. Conrad von Höfzendorf, Franz, 1852—1925, greve, österrikisk officer och författare. C. blev general 1908 och fältmarskalk 1916. Under l:a världskrigets tre första år var C. den egentlige ledaren av öster-rike-Ungerns stridskrafter. Conseil [kågsäj'], fr., rådsförsamling, används som benämning på olika myndigheter. Conseil de la république [kåijsäj' dö la repyblik'], fr., republikens råd, den franska folkrepresentationens senat; 320 medlemmar. Conseil d’etat [kågsäj' deta'], fr., fransk motsvarighet till regeringsrätten och lagrådet. C. prövar lagförslag och är i administrativa ärenden högsta domstol. Consen'sus, lat., överenskommelse, överensstämmelse. Consi'lium, lat., rådsförsamling, rådslag. Consisto'rium, lat., ursprungligen det av kejsar Konstantin pa 300-talet inrättade kejserliga rådet, C.° sacrum, så kallat, emedan medlemmarna måste stå (consistere) i kejsarens närvaro; ämbetsmyndig-het i undervisnings- eller kyrkofrågor, se Konsistorium. Consols [-såls'], hävdvunnen benämning på vissa engelska statsobligationer. Consommé [kågsåmme'], fr., ej avredd buljong med eller utan grönsaker e. d. Con sordfno, it., mus., dämpat. Constable [kan'stöbl], J., 1776—1837, engelsk målare, återgav i en fri, skissartad teknik med ljusa, friska färger landskapets finaste atmosfäriska skiftningar. C. är en förnyare av den europeiska land-skapskonsten och en av den franska impressionismens föregångare. Constanta, se Constantza. Constant de Rebecque [kåqstag' dö röbäck'], H. B., 1767—1830, fransk författare och statsman, tillhörde under revolutionen de moderata republikanerna. C. var intim vän med M:me de Staèl och åtföljde henne till Tyskland 1803. 1815 var han Napoleons minister, blev efter dennes fall en av