239 dighet och var regeringschef 1934 och 1936—38. C. blev avrättad efter Francos seger. Compen'dium, se Kompendium. Compiègne [kågpjänj'], stad i n. Frankrike. 19 000 inv. 1946. Under 1 :a världskriget var franska högkvarteret tidvis förlagt till C. Vapenstilleståndet undertecknades den 11 november 1918 i C. Sedan Frankrike besegrats under 2:a världskrigets första skede, undertecknades 22 juli 1940 vapenstilleståndet mellan Tyskland och Frankrike i C. i den järnvägsvagn, som användes för samma ändamål 1918, och vilken fått stå kvar som minnesmärke. Den fördes sedan till Berlin. Complet [kåqplä'], fr., fullständig. — 1. Damdräkt bestående av kappa med klänning eller kjol av samma eller harmonierande tyg. — 2. Liten måltid som i allmänhet består av te, rostat bröd, smör och marmelad (thé complet). På restaurang med dans eller annan underhållning betecknar C. inträdesavgift med viss inbegripen förtäring. Com'po-board [-bå'd], ett byggnadsmaterial, som används till tunna mellanväggar, till en del inredningsarbeten m.m. och består av ett inre skikt av parallella träribbor och tvenne yttre skikt av pressad papp, som preparerats mot eldfara. På senare tid har C. i viss mån undanträngts av kryssfaner och träfiberplattor. Compo'sitae (korgblommiga), växtfamilj, den största av fanerogamernas, med ca 1 300 arter. Blommorna sitter i korg, dvs oskaftade på skivlikt blomfäste, som omges av tätt sittande holkfjäll. Ståndarna är fem och har kanterna av knapparna hopfäs-tade till ett rör. Blommorna kan alla vara av samma slag. De yttre blommorna, strålblommorna, kan vara tunglika, enkönade eller sterila — de inre kallas då diskblommor. Compound E [kåm'paond i], se Cortisone. Compound-maskin [kåmpa'ond-], ångmaskin, där ångan får utvidga sig upprepade gånger i efter varandra följande cylindrar. Comprado'r, sp. el. port, person, som i Östasien förmedlar förbindelser mellan utländska firmor och inhemska köpmän. Compte [kårjt], fr., räkning, räkenskap. — C. r e n d u, redogörelse. Compton [kåmt'ön], Arthur, f. 1892, amerikansk fysiker. C. har upptäckt den efter honom uppkallade C.-effekten, för vilken han 1927 belönades med halva nobelpriset. Denna effekt erhålls om röntgenljus av viss våglängd får infalla mot en substans; i det sekundära ljuset erhålls då en förskjutning av ljuset mot längre vågor. C. har också visat att röntgenljus kan totalreflekteras. Comte [kårjt], fr., greve. — Comtesse, grevinna. Comte [kårjt], A., 1798—1857, fransk filosof. C. betonade skarpt, att våra kunskaper är begränsade till vad vi kan veta med hjälp av erfarenheten. I människoandens utveckling särskiljer han tre stadier. På det lägsta, det teologiska, söker människan förklara företeelserna som verkningar av människoliknande väsen, vilka är verksamma efter ändamålssynpunkter. På det andra, metafysiska, stadiet söker man efter abstrakta principer och krafter, ”väsenheter”. På det tredje stadiet nöjer man sig att ur erfarenhetsfakta utforska företeelsernas sammanhang. Detta stadium kallar C. det positiva. C. intresserade sig vidare särskilt för samhällsfenomenens utforskande, för sociologin. Han kom bl. a. till den slutsatsen, att religion dock är nödvändig för människan, och mot slutet av sitt liv sökte han stifta en positivistisk religion med mänskligheten dyrkad som högsta väsen. C:s filosofi har utövat ett djupgående inflytande. Hans re-ligionssträvanden har däremot vunnit föga anklang. Con Con, it., med. Con amo're, it., ”med kärlek”, med liv och lust, med fart, brio. Conbin [kåqbäg'] eller Grand C., en av de högsta topparna i Alperna, 4 317 m, belägen nö. om Stora S:t Bernhard. Concen'tus, lat., samklang, beteckning på den katolska kyrkosången. Concepcion [-thepthjå'n]. — 1. Huvudstad i en provins med samma namn, Chile. 120 000 inv. 1952. I stadens närhet stenkolsgruvor. — 2. Namn på flera mindre städer i det spansktalande Amerika. Concepcion del Uruguay' [-thepthjå'n], stad i Argentina vid Rio Uruguay. Ca 28 000 inv. 1947. C. har stor spannmålsexport. ConcepTio immacula'ta, lat., den obefläckade avlelsen. Concierge [kårjsiär'sj], fr., portvakt; fordom fångvaktare. Conciergerie [kårjsiärsjri'], La C., fr., ett ryktbart på ön La Cité i Paris befintligt fängelse, sammanbyggt med justitiepalatset. C. var bostad åt slottsfogden (le concierge), då den franska kungaborgen låg där (omkr. 1000—1360). Under franska revolutionen inhystes där politiska fångar, bl.a. Marie Antoinette. Conci'lium, se Konsilium. Concord [kån'kåd], huvudstad i New Hampshire (USA), 27 988 inv. 1950. Concor'dia, lat., endräkt; endräktens gudinna i den romerska gudasagan. Concours [kårjko'r], fr., tävlan. — Hors [år] de C., utanför tävlan. Conde, spanska, greve. — Condesa, grevinna. Condé [kågde'], en yngre gren av den franska furstesläkten Bourbon. C. utslocknade 1830. — 1. Louis I, prins av C., 1530—69, hugenotternas anförare i religionsstriderna på 1560-t. och motståndare till den katolska ätten Guise. — 2. Henri I, prins av C., 1552—88, den förres son, efter Barto-lomeinatten hugenotternas anförare jämte Henrik av Navarra. — 3. Louis II, prins av C., ”den store C.”, 1621—86, den förres sonson, fransk härförare, besegrade spanjorerna 1643 vid Rocroi, kämpade sedan jämte Turenne i 30-åriga kriget på svenskarnas sida och vann flera lysande segrar både i Tyskland och Flandern. C. deltog sedan i de inbördes strider, som blivit bekanta under namnet ”fronden”. Under dessa närmade han sig först hovet och Maza-rin, men efter 1651 slöt han sig till oppositionen. Emellertid förläts han av Ludvig XIV, som han sedan troget tjänade. Han erövrade Franche-Comté och vann glänsande segrar under nederländska fälttågen 1672—75. Condftio, lat., villkor. — C. si'ne qua non, ett oeftergivligt villkor. Condorcet [kårjdårsä'], markis de C., 1743—94, fransk matematiker och revolutionär. C. tillhörde under revolutionen girondisterna. Efter detta partis fall blev han fängslad och berövade sig livet med gift för att undgå giljotinen. Condottie're, it., se Kondottiär. Coney Island [kå'ni ajTönd], en liten ö sv. om Long Island, vid inloppet till New Yorks hamn. Mycket besökta havsbad och tivolianläggningar. Confédération générale du travail [kåqfederasiåq' sjenerall' dy travaj'], CGT, fr., allmänna arbetarförbundet, bildades 1895 och var den franska fackföreningens centralorganisation. C. hade från början mera syndikalistisk och revolutionär karaktär. Efter en misslyckad storstrejk 1920 förklarades C. med stöd av föreningslagen av år 1884 upplöst. Detta skedde i början av 1921. Domstolsutslaget fick emellertid ingen reell verkan utan C. fortsatte obehindrat sin verksamhet. Sedan kommunisterna