Cor Cortez på sitt erövringståg i Mexico enligt en senare indiansk framställning. upptäcktsfärder och erövringståg i angränsande delar av Amerika. Cor'ti, Alfonso, 1822—76, markis, italiensk ana-tom. C. studerade speciellt ögats och örats mikroskopiska anatomi. Han var den som först upptäckte den i innerörats snäcka belägna delen av hörselapparaten, som efter honom fått namnet cortiska* organet. Cortfn, ett hormon, som avsöndras av barken i binjurarna. Corti'nes, Adolfo Ruiz, f. 1890, Mexicos president sedan juli 1952. Cortiska organet, av sinnesceller uppbyggt organ i örats snäcka, uppkallat efter upptäckaren, A. Corti*. Cortiso'n el. Compound E, ett binjurebarkhor-mon, som isolerades första gången 1936 av E. C. Kendall och hans medhjälpare. 1949 lyckades man framställa det syntetiskt och C. började användas mot reumatiska sjukdomar. C. och det effektivare hydrocortisonet har sedan dess fått allt större användning och är verksamt mot flera sjukdomar, framför allt av allergisk natur. C. kan ges som in-jektion, tabletter och salvor. — 1950 erhöll E. C. Kendall, P. Hench och T. Reichstein nobelpriset i fysiologi och medicin för sina upptäckter och undersökningar rörande C. Cortot [kårtå'], Alfred, f. 1877, fransk pianist och dirigent, särskilt känd som Chopintolkare. Coruna [kåron'ja], stad i nv. Spanien i provinsen C. 136 000 inv. 1952. Betydande handelsstad med befäst hamn, skeppsvarv, tobaksfabriker. Staden anses vara anlagd av fenicierna. Corvi'nus, se Mattias C. Cos., mat., förkortning för cosinus*. Cosen'za, stad i landskapet Calabrien, sv. Italien, 60 000 inv. 1948. Säte för ärkebiskop. Tillverkning av järn- och stålvaror. Handel med vin, olja och silke. Cosgrave [kås'grejv], W. T., f. 1880, irländsk politiker. För deltagande i det irländska påskupproret 1916 dömdes han till livstids straffarbete. Efter amnestin 1917 invaldes han i engelska parlamentet och blev senare den första Dail Eireanns ”Minister for Local Government”. Efter Griffiths död blev C. ledare för de fördragstrogna irländarna och president 1922—1932 då han efterträddes av De Valera. Cosi' fan tufte, it., så gör alla (kvinnor), titel på en av Mozarts operor, ofta använt som bevingat ord. Co'sinus, mat. I en rätvinklig triangel är cosinus 244 för en av de båda icke räta vinklarna den närliggande katetens längd dividerad med hypotenusans längd. Se Trigonometri. Costa Ri'ca, centralamerikansk republik mellan Karibiska och Stilla haven, n. om Panama. 51 000 km2. 915 000 inv. 1954. Huvudstad San José. 118 300 inv. 1952. C. genomdras av Cordillererna och har vulkanberg, som når upp emot 4 000 m höjd. Mellan bergen utbreder sig högslätter på 1 000—1 400 m höjd, vilka har ett sunt, måttligt varmt klimat med medeltemperatur för året 16—20° och nästan ingen skillnad mellan årstiderna (omkring 1 ° mellan kallaste och varmaste månaden); de låga delvis av sumpmarker upptagna kuststräckorna har ungefär 26° året om. Nederbörden är riklig på ostsidan (4 000 mm), som ligger inom passadvindarnas region, mindre på västsidan (2 000 mm) och i det inre. Landets ekonomiskt viktigaste produkter är kaffe, kakao, sockerrör, bananer, sy dfrukter, majs, ris, potatis, tobak, kautschuk, gummi och ädla träslag. Befolkningen består övervägande av vita, vid kusterna nv negrer, och i det inre lever ännu några tusen indianer utanför civilisationen. Religionen är romerskkatolsk. Språk: spanska. — I spetsen för C. står en president, som väljs för 4 år. Den lagstiftande folkförsamlingen består av en kammare, vars 45 medlemmar väljs för 4 år. — C., som upptäcktes av Columbus 1502, tillhörde Spanien till 1821, då det ingick i ”de Förenta staternas i Centralamerika republik”, varifrån det skilde sig 1840. C. förklarade Tyskland krig 1918. Ingick 1940 i förbundet med USA för försvar av amerikanska kontinenten. President sed. 1953 José Figueres, vald på 4 år. Coster-Iegenden. L. J. Coster, holländsk köpman från 1400-talet, av holländarna ansedd som boktryckarkonstens uppfinnare. Hans typer skulle ha stulits av en medhjälpare, vilken sedan förde dem till Mainz. Cosy corner [kå'si kå'næ], eng., trevlig vrå. Cot, mat., förkortning för cotangens*. Cot [kå], Pierre, f. 1895, fransk politiker, en av folkfrontens ledare, flygminister i flera perioder. Efter sammanbrottet 1940 flydde C. till USA, varefter han berövades sitt franska medborgarskap. C. föreläste vid Yale-universitetet i USA. 1944 blev han medlem av franska konsultativa församlingen i Alger. Valdes till deputerad 1945 och 1946. CoTangens eller kotangent, mat. I en rätvinklig triangel betecknar cotangens för en av de båda icke räta vinklarna den närliggande katetens längd dividerad med den motstående katetens längd. Se Trigonometri. Cöte d’Azur [kåt dasy'r], fr., Azurkusten, benämning på franska Rivieran. Cöte d’Ivoire [kåt divoa'r], fr., Elfenbenskusten*. Cöte-d’Or [kåt-då'r] (fr. ”guldsluttningen” på grund av den rika vinodlingen). — 1. Bergssträckning i ö. Frankrike (intill 600 m hög), i tvenne pass genomskuren av kanaler, som förbinder Seines och Loires vattensystem med Rhönes. — 2. Departement i samma trakt med huvudstaden Dijon. 9 000 km2. 357 000 inv. 1954. Cötes-du-Nord [kåt-dy-nå'r], departement i Bretagne, Frankrike, vid Engelska kanalen. 7 218 km2. 503 200 inv. 1954. Huvudstad är S:t Brieuc. Cotopax'i, jordens högsta verksamma vulkan, belägen på Quitos högslätt, Ecuador. Nära 6 000 m hög. Snögränsen ligger på 4 700 m höjd; nära toppen är emellertid bergytan så varm, att snön smälter. Cotswoldfåret [kåtts'oåld-], engelsk fårras som karakteriseras av storvuxenhet, grovt kött och lång glänsande ull. C. saknar horn och är helvitt. Cottage [kåtVidsj], eng. hydda; litet landsställe; arbetarbostad. — Cottagesystem, ett avlö