Cyr vudstad Benghazi, 62 300 inv. Bland övriga städer har Derna 15 600 inv. och Tobruk 2 500 inv. Cyre'ne eller Kyrene, forntida grekisk koloni i Cyrenaica med märkliga rester av grekisk kultur. CyrilFos eller Kyrillos, d. 869, egentligen Konstantin, var jämte brodern Methodius, d. 885, slaver-nas apostel. Cy'rus, se Kyros. Cysta, egentligen blåsa, kallas sjukliga, blåsfor-miga bildningar av olika slag. Ofta är det fråga om svulster med flytande eller halvfast innehåll. CystiT, biåskatarr*. Cythe'ra eller Kythera, den sydligaste av de jo-niska öarna, var enligt grekerna Afrodites födelseort. Cytologi', cellära. Cytoplas'ma eller protoplasma, se Cell. Czar [tsjar], även car, den polska formen för det ryska tsar. Czartorys'ki [tsjar-], A. J., furst C., 1770—1861, deltog 1794 i Kosciuszkos frihetskamp men skickades till Ryssland som gisslan. Han vann emellertid Alexander I:s förtroende och var rysk utrikesminister 1804—07. Under upproret i Polen 1830 var C. president i nationalregeringen men måste gå i landsflykt följande år. Czechoslovakiet, se Tjeckoslovakien. Czer'nin, O., 1872—1932, österrikisk politiker, utrikesminister 1916—18. Czerny [tsjä'rni], K., 1791—1857, österrikisk pianist, elev av Beethoven och Clementi. Hans etyder används allmänt vid pianoundervisning. Czestocho'wa [tsjägståhå'va], stad i sv. Polen, vid floden Warthe, 119 000 inv. 1950. I C. finns ett berömt kloster med den ”svarta madonnan”, som årligen besöks av omkr. 200 000 pilgrimer. C. är en betydande fabriksstad. Cöster, Fredrik Bernhard, 1796—1878, officer, postmästare, journalist och skald, vilken skrivit ”Hell dig du höga nord”, som tonsatts av Crusell. D D, den fjärde bokstaven i vårt alfabet. — Den diatoniska skalans andra ton. — Som gammalromerskt taltecken = 500. — Kem. tecken för en atom av den tunga väteisotopen deuterium. — d. förk. för eng. penny, pence. Da capo, se Dakapo. Dacca [dak'ka], huvudstad i ett distrikt med samma namn, ö. Bengalen, Pakistan. 411 000 inv. 1951. D. var på 1500- och 1600-talen Gangesdeltats huvudhamn. Dach'au, bekant tyskt koncentrationsläger under nazistregimen, beläget nära München. Nu läger för flyktingar. Dach'stein, en intill 3 000 m hög bergsgrupp i Salzburgeralperna, Österrike, n. om Ennsdalen. Da'cia. — 1. = Dacien. — 2. Medeltida namn på Danmark (jfr även Dania). Da'cien, romersk provins under kejsartiden, ungefär motsvarande nuvarande Rumänien, som beboddes av dacer och goter. År 107 e.Kr. gjordes D. till en romersk provins, men intogs 270—275 av goterna. Dacke, Nils, d. 1543, en bonde, som 1542 satte sig i spetsen för en resning i s. Småland mot Gustav Vasa. Upproret, som fått namnet dackefejden, hotade allvarligt Gustav Vasas hela maktställning i Götaland. Sedan upproret kuvats, dödades D. efter att ha flytt in i Blekinge. Dackefejden, se Dacke. 252 Dacksbracka, en korthårig, lågbent hund, som påminner om en hög tax. Den kan vara dels enfärgat röd till gul, dels svart med rödbruna fläckar. Daco, De anställdas centralorganisation, bildades 1931 av privatanställda tjänstemän. D. samman-slogs 1944 med dåvarande Tjänstemännens centralorganisation (TCO), en sammanslutning av stats-och kommunaltjänstemän, till en organisation, vilken övertog den senares namn. Dac'tylis, se Hundäxing. Dadaismen, ”Dada”, nihilistisk, satirisk rörelse i konsten och litteraturen, uppkom i Schweiz 1916 och flyttade sedermera över till Paris, där den 1922 upplöstes som organisation. Dadelpalm. Dadelpalm (Phoenix dactylifera), en i Asien, Medelhavsländerna och numera även i Nordamerika odlad palmart. Den har fjäderflikade blad och kan nå en höjd av ca 30 m. D. är skildkönad med blommor i kolvar. Frukterna (dadlar) består av en kärna med omgivande sockerrikt fruktkött. I tropiska länder, särskilt ökentrakter, är de ett viktigt näringsmedel. Av fruktsaften framställs dadelvin. Dae'dalus, se Daidalos. DaFne, i den grekiska gudasagan namn på en nymf, som förföljdes av Apollon och blev förvandlad till ett lagerträd för att undslippa gudens omfamning. Daf'nis, grekisk halvgud, vilken levde som herde. Namnet D. påträffas ofta i senare tiders herdedikter efter Longos’ herderoman Daphnis och Chloè. Dagbefäl förordnas vid militära förband för att svara för den inre tjänsten och ordningen. Dagbok. — 1. Bok innehållande privata dagliga anteckningar. — 2. I lag stadgad handelsbok, i vilken ekonomiska poster införs. — 3. Bok för anteckningar om vissa rättshandlingar, t.ex. konkurser, ägodelningsmål, ackordsförhandlingar, utmätning m.m. — 4. Enligt sjölagen förs å fartyg skeppsdagbok, vanl. kallad loggbok. Dagbrytning kallas den malmbrytning, som sker från markytan och nedåt i öppna rum. Dagen, daglig morgontidning i Stockholm, grundad 1945 av L. Pethrus, som sedan dess varit chefredaktör. D. företräder pingströrelsen.