Dam Damspel, ett urgammalt spel, som spelas med runda brickor på ett schackbräde. Dan. — 1. Pseudonym för A. E. D. Bergman*. —■ 2. En av Israels stammar, uppkallad efter en av Jakobs söner. — 3. Se Bersaba. Danaarv kallades förr arv, till vilket laglig arvinge ej finns och som därför tillfaller staten. Numera gäller härvidlag särskilda bestämmelser. Se Allmänna arvsfonden. Da'naè, enligt den grekiska gudaläran moder till Perseus. Av fadern inspärrad i fängelse besöktes hon av Zeus förvandlad till ett guldregn. D. med guldregnet är ett av konstnärer ofta använt motiv. Dana'er, hos Homeros namn på grekerna. — Danaerskänk, ett på Trojanska hästen anspelande uttryck, som avser gåva med illvillig undermening. Danagäld, den skatt som utskrevs i England omkr. 990 för att friköpa landet från vikingarnas härjningar. Även efter vikingatågens slut utkrävdes D. tidvis av engelska folket tills den definitivt försvann på 1100-talet. DanaFderna, se Danaos. Da'naos, enligt den grekiska gudasagan son av en egyptisk konung och fader till femti döttrar, ”danai-derna”, med vilka han flydde till Argolis och grundläde staden Argos. Emellertid förföljdes D. av sin broders femtio söner, vilka krävde hans döttrar till hustrur. D. gav var dotter en dolk för att de därmed skulle döda sin make, vilket alla gjorde utom en. Till straff ålades danaiderna att i underjorden oavbrutet ösa vatten i ett kärl utan botten. Danderyd, köping i Stockholms län. 9 381 inv. 1956. Dandie-Dinmont-terrier [dän'di-din'månt-], låg och långsträckt terrier av skotskt ursprung, till färgen grå eller brunaktig. Dandy [dæn'di], eng., sprätt, överdrivet elegant herre. Danegäld, se Danagäld. Danelagen, ”danska lagen”, kallas den lagsamling, som under medeltiden gällde i n. och ö. England. D. betecknar även det område, som efter freden i Wedmore mellan Alfred den store och danskarna tillhörde de senare. Danelii donationsfond skänktes till Stockholms stad av grosshandlaren Danelius (1833—1908) och överlämnades 1909. D. uppgick 1946 till omkr. 4,5 milj, kr., och skall användas för sociala, hygieniska och estetiska ändamål. Danell, Sven, f. 1903, biskop i Skara sedan 1955. Föreståndare för Ersta sjukhus 1941—49. Hovpredikant 1943. Dancr, ett fornskandinaviskt folk, som från Skåne trängde över till de danska öarna och bl.a. omtalas i Beowulfsagan. Jfr Danmark, historia. Danevirke, se Dannevirke. Da'nia, latinska namnet på Danmark. Daniells element [dæn'jels-], ett galvaniskt element, där polskivorna utgörs av zink och koppar. Zinkskivan är nedsänkt i en utspädd lösning av zinksulfat, kopparskivan vanligen i en koncentrerad lösning av kopparsulfat. Lösningarna skils från varandra genom en porös vägg. D. är uppkallad efter en eng. naturforskare J. F. Daniell (1790—1845). Jfr Galvaniska element. Daniels bok anses vara författad omkr. 165 f.Kr. Dess apokalyptiska framtidssyner påverkade särskilt under medeltiden den religiösa fantasin i vida kretsar. Danielson, Gunnar, f. 1901, jurist, konsultativt statsråd 1944—52, därefter landshövding i Stockholms län. Danielsson. — 1. Carl D., 1845—1917, industrimän och chef för Uddeholmsverken. Förbättrade 258 Martinprocessen och utarbetade metoder att gjuta stål (till kanoner). — 2. Axel F. D., 1863—99, socialdemokratisk partiledare, journalist, bidrog verksamt till bildandet av en stark arbetarrörelse i Sydsverige genom sin 1887 grundade tidning Arbetet i Malmö. D. dömdes till fängelse för vissa tryckfri-hetsbrott 1888. Som ledare av den sydsvenska delen av partiet inriktade han sig alltmera på praktiskt uppnåeliga mål och hävdade partiets deltagande i det parlamentariska arbetet. D. var en glänsande talare och stilist. Han författade den svenska socialdemokratins första program som antogs 1897. Danism, från danskan hämtad språkform. Danmark, konungarike, bestående av det egentliga Danmark, 43 000 km2, Färöarna samt Grönland. 4,3 milj. inv. 1950. Island är numera erkänt som självständigt. Det egentliga Danmark består av den från den europeiska kontinenten utskjutande halvön Jylland (Jutland) samt de sö. om densamma, mellan Kattegatt och Östersjön belägna Danska öarna. De största bland dessa är Själland, belägen mellan Östersjön och Stora Bält, Fyn mellan Stora Bält och Lilla Bält, de s. om dessa belägna Als, Langeland, Lolland, Falster och Möen samt ö. ut i Östersjön, Bornholm. Geologiskt är D. ett jämförelsevis ungt land. Om man undantar Bornholm, som i detta hänseende hör samman med Skåne, finns i D. ej äldre bildningar än från tertiär- och kritperioden. Dessa täcks emellertid nästan fullkomligt, av jordarter och träder mera sällan till ytan, såsom vid Möens Klint, Stevns Klint (Själland), Mariager och Aalborg (Jylland). Större delen av ytan upptas av moränlera, en mindre del av ishavslera, västra Jylland av sandhedar. Jorden är till det mesta fruktbar. Upp till % av ytan upptas av åker, äng och trädgård. Endast omkr. V12 är skogbevuxen. Återstoden utgörs av ljunghedar och flygsandsfält med huvudsaklig utbredning i mellersta och v. Jylland. Dessa marker har i stor utsträckning gjorts produktiva genom skogsplantering och uppodling. Av den brukade jorden används nära hälften till spannmålsodling, på ¥3 odlas foderväxter, på drygt Vg rotfrukter. Havre odlas på omkr. ¥3 av spannmålsarealen; därnäst kommer korn, råg och blandsäd. Boskapsskötseln har på de sista 50 åren utvecklats till ett synnerligen viktigt näringsfång. Kreatursstocken är i förhållande till landets folkmängd och yta större än i något annat land. Särskilt produceras smör, fläsk och ägg till export. För att tillgodose behovet av kreatursfoder måste emellertid en betydande mängd foderämnen importeras. Fisket, huvudsakligen bedrivet som kustfiske, lämnar ett avsevärt exportöverskott. På grund av att Danmark saknar mineraltillgångar, kol och vattenkraft är industrin ej av någon större betydelse. Viktigast är metallindustri, livsmedelsindustri och textilindustri. Den är till stor del förlagd till Köpenhamn med Frederiksberg. Lolland och Falster har emellertid en betydande sockerindustri, n. Jylland cementindustri. D:s ur samfärdselsynpunkt förmånliga läge har i hög grad främjat handeln. I fråga om handelsom-sättningens storlek i förhållande till folkmängden överträffas D. knappast av något annat land. Införseln, som brukar vara större än utförseln, omfattar råämnen för industrin, foderämnen för boskapsskötseln etc. Utförseln omfattar i främsta rummet produkter av jordbruk och boskapsskötsel. Införselns värde 1954 var 8 024 milj, danska kronor och utförselns värde 6 549 milj, danska kronor. D:s karaktär av sjöland medför att sjöfarten är det viktigaste samfärdsmedlet; järnvägsnätet är däremot ej så utvecklat. Trafiken mellan D:s olika delar samt på Sverige och Tyskland sker huvudsakligen med ångfärjor. D:s handelsflotta, av vilken omkr. 6/e hör hemma i Köpenhamn, är i förhållande till folk-