257 karna. Stad: Ämål. — D. hör i administrativt hänseende till Älvsborgs län, i kyrkligt till Karlstads stift. Dalslands kanal, en 2.5 mil lång kanal från Vänern över de stora sjöarna i n. Dalsland. Vid Håve-rud leds kanalen medelst en akvedukt* över en fors. Dalström, A. H. Katarina (Kata), f. Carlberg, 1858—1923. Var livligt verksam som socialistisk och kommunistisk agitator samt facklig organisatör. Dalton [då'ltn]. — 1. J., 1766—1844, engelsk fysiker och kemist. D. uppställde bl.a. den så kallade lagen om de multipla proportionerna, som kan uttryckas på följande sätt: Om två grundämnen med varandra kan ingå flera kemiska föreningar, står de viktsmängder av det ena ämnet, som förenar sig med en given viktsmängd av det andra, i ett förhållande till varandra, som kan uttryckas genom enkla hela tal. Jfr Atomteori. — 2. Hugh D., f. 1887, eng. socialdemokratisk politiker, jurist. D. blev krigseko-nomiminister maj 1941 och handelsminister febr. 1942, var finansminister april 1946—nov. 1947, minister för stads- och landsplanering 1950—51. D. har haft stort inflytande på arbetarpartiets politik och framstått som partiets teoretiker. Daltonplanen [då'ltn-], en efter staden Dalton i Massachusetts, USA, uppkallad undervisningsmetod, som utarbetats av Helen Parkhurst och som går ut på att eleverna får flera veckor på sig att lösa en förelagd uppgift. Undervisningen inskränks till ungefär en timme om dagen. D. avser att vänja eleverna vid målmedvetet och självständigt arbete. Daltons lag, se Dalton. Dalupproren, benämning på fyra upprorsrörelser bland befolkningen i Dalarna, de tre första mot Gustav Vasa och det fjärde mot hattarna. Första dalupproret (1524—25). Två avsatta präster, biskopen Peder Sunnanväder och domprosten mäster Knut, närmade sig Sturepartiet och Sören Norrby och manade den missnöjda dalallmogen till uppror. Gustav Vasa tvang dock dalabönderna att avlägga trohetsed på Tuna ting. Andra dalupproret (1527 —28) hade till upphovsman den s. k. Daljunkern*, som inledde förbindelser med ett mot Gustav Vasa fientligt parti i Norge. Konungen tågade emellertid i spetsen för en armé till Dalarna och kuvade resningen. Tredje dalupproret (1531), ”klockupproret”, bottnade i förbittringen över konungens bestämmelse, att varje kyrka skulle ge en av sina klockor eller lösen därför till kronan. Till rörelsen slöt sig flera av Gustavs forna vänner, men dalkarlarna fann snart för gott att erbjuda konungen lösen mot löfte om förlikning. Konungen antog detta men höll dock 1533 räfst med dalabönderna vid Kopparberget och lät avrätta flera av orosstiftarna. Fjärde dalupproret (1743) hade sin grund i förbittringen över hattarnas politik och det misslyckade krigsföretaget mot Ryssland. Dalkarlarna ville ha danske kronprinsen Fredrik vald till tronföljare och väp-ade att sända mer folk i kriget. En bondehär, anförd av en major Wrangel, intågade i Stockholm, där den dock blev slagen, varpå de förnämsta ledarna avrättades. Detta uppror kallades försmädligt den stora daldansen. Dalälven har två huvudgrenar, Östra och Västra dalälven, som förenas nedanför Siljan vid Gagnef; den är från källorna till utloppet ungefär 520 km lång; flodområdet är 28 610 km2, varav 1 100 faller inom Norge. 6 % av området upptas av sjöar. Vattenmängden växlar mellan 1 800 m3 vid högvatten och 105 m3 vid lågvatten; medelvattenmängden beräknas till 275 m3 i sek. Regleringen av Siljan och en del andra sjöar i flodområdet har medfört att lågvattenmängden är högre (omkr. 150 m3) och den användbara vattenkraften större. Av D:s många betydande fall har ett flertal utbyggts med kraftan 9 Dam läggningar, bland vilka de största är följande: Stopforsarna (i ö. Dalälven), Njupeskär (i v. Dalälven), Forshuvudforsen, Kvarnsvedsforsen, Bullerforsen, Domnarvsfallet, Avestaforsarna, Näsforsen, Untra-forsarna och Älvkarlebyfallet. Summan för hela älvområdet är beräknad till 1 200 000 hkr. Se D a-1 a r n a. Dam, Henrik, f. 1895, dansk biokemist, professor vid Tekniska högskolan i Köpenhamn. D. erhöll tillsammans med Doisy 1943 års nobelpris i fysiologi och medicin för upptäckten och renframställningen av K-vitamin. Damäo, portugisiskt område n. om Bombay, Främre Indien. 55 000 inv. Stora saltverk. Dama'ra eller Damaraland, område i sv. Afrika, förvaltas sedan 1918 av Sydafrikanska unionen. Jfr Sydväst-Afrika. Damaske'nerstål är ett genom sammanvällning av flera stålstycken av olika hårdhet framställt stål. Vid etsning av polerat D. med en svag syra framträder de olika stålskikten som mörkare eller ljusare band. D. är uppkallat efter staden Damaskus. Damaskera, se Damaskenerstål. D. används dock även ehuru oegentligt för att beteckna framställning av mönster, t.ex. genom etsning å metallytor av enhetligt material. Damaskus [arab, ”verksamhet”], huvudstad i Syrien på en fruktbar slätt vid foten av Antilibanon, 373 000 inv. 1952, varav huvuddelen muhammedaner. Sedan 7:e till 8:e århundradet e.Kr., då staden var en av det arabiska väldets mest blomstrande städer, har den varit ett av Islams viktigaste kulturcentra. Belägen vid korsningen av de stora stråkvägarna till Bagdad, Beirut, Aleppo, Mecka, har staden en livlig handel och industri. Dam'ast, ett atlastyg, oftast enfärgat men mönstrat, där mönstren framträder antingen glänsande mot matt bakgrund el. matta mot glänsande botten. Materialet är ylle, silke eller linne; i billigare D. även bomull. D. används såsom möbeltyg, duktyg m.m. Dame [dejm], eng., bl.a. titel för kvinnliga medlemmar av Order of the British Empire. Damejeanne [dammsjann'], en stor glasflaska, i allmänhet placerad i en korg av flätverk. D. används till förvaring av ammoniak, syror o.d. Damietta [damjätt'a], hamnstad i Nedre Egypten vid Nilens östligaste mynningsarm. 53 620 inv. 1947. Damm, Bertil, 1887—1942, målare, som bl.a. utförde en del freskomålningar. Damm'arharts erhålls av indiska trädarter (släktet Shorea). D. är genomskinligt och ljusgult och används till fernissa, lackarbeten m.m. Dammbindande medel. De vanligaste D. är vissa salter, som upptar och kvarhåller vatten (kalcium-och magnesiumklorid), sulfitlut samt vissa oljor. D. används för att binda damm på vägar, men har endast kortvarig verkan. Damm-mussla (Anadonta cygnea), målarmussla, en sötvattensmussla med tunt skal, som lever nedgrävd i dyn och är vanlig i hela Europa. Dammsnäckor (Limnaea), ett släkte, vars arter lever i sött vatten. D. har tvenne trevare på huvudet och ögon vid dessas rot samt bukigt, högervridet skal med kort spira. Damna'tur, lat., ”fördömes”, betyder att en skrift ej får offentliggöras. Motsats: imprimatur. DamokTes, hovman hos Dionysios d.ä. i Syracusa. Då D. en gång inför konungen prisade en härskares avundsvärda lott, lät denne kläda honom i kunglig skrud och ta plats vid ett av läckerheter dignande bord samt lät ovanför honom hänga ett skarpslipat svärd i ett tagelstrå. Från denna episod härrör uttrycket ”Damoklessvärd” om en hotande fara. Dampskibsselskab. Det forenede D. är ett av Danmarks största rederiföretag.