Dec årligen statsrådsprotokollen och framlägger resultatet av denna granskning för riksdagen i det s.k. de-chargebetänkandet. Framställer konstitutionsutskottet därvid ingen anmärkning eller föranleder framställd anmärkning intet beslut från riksdagens sida, skall enligt regeringsformen § 107 D. anses ha vunnits. Dechargebetänkande, se Decharge. Dechargedebatt [desjarsj'-], en debatt som försiggår i riksdagen vid behandlingen av konstitutionsutskottets betänkande angående statsrådets ansvarighet. I allmänhet: debatt om ansvarsfrihet. DechiffreTa, uttyda, tolka en chiffer. Deci-, i sammansättningar tiondels, t.ex. deci-gram = Vio gram, deciliter = Vio liter, decimeter = Vio meter. DecibeT, mått på intensitetsförhållande, t.ex. inom akustiken. Intensitetsförhållandet i D. är lika med log för förhållandet mellan intensiteterna multiplicerat med 10. Decidera, avgöra, besluta. De'cima, lat., tionde, det tionde tonsteget i den diatoniska skalan. Decimalbråk, bråk, där nämnaren är 10, 100, 1 000 osv. D. skrivs med tillhjälp av decimalkomma (eller med en punkt 5,2 eller 5.2). Siffrorna till vänster om kommat anger antalet hela, första siffran till höger antalet tiondelar, den därpå följande siffran antalet hundradelar osv. Decimalklassifikation, klassificeringssystem på basis av siffersymboler ordnade som decimalbråk. D., som uppfunnits av den amerikanske biblioteks-mannen M. Dewey 1876 för att förenkla klassificeringen av speciellt vetenskapligt bibliografiskt material, har alltjämt sin största användning härvidlag men används också vid folkbokföring och inom större industrier (exempelvis för klassificering av lagerartiklar). Decimalvåg, se Våg. . Decime'ra betyder egentligen förminska med en tiondel men används i dagligt tal ofta som liktydigt med förminska i allmänhet. Decision, besked, avgörande. — Deciderad, bestämd. Decisi'v, avgörande. Deciton, ett tiondels ton eller 100 kg. Dec'ius, Cajus M. Q. T., d. 251, romersk kejsare 249—251. D:s regering är bekant för häftiga förföljelser mot de kristna. Declaration of mdependence [deklörej'sjön åv [-in-dipen'dens],-] {+in- dipen'dens],+} Nordamerikas Förenta staters oav-hängighetsförklaring den 4 juli 1776. Declaration of rights [deklörej'sjön åv ra'jts], en engelsk rättighetsförklaring, som antogs av parlamentet 1689 och utgör ett av grunddragen i den engelska författningen. DécoIIeté, fr., dekolleterad*. Decorated style [dekk'örejtid sta'jl], eng., ”utsmyckad stil”, stilriktning inom gotiken i England. Deco'rum eller dekorum, det passande, särskilt om offentligt uppträdande. Decre'pitus, lat., utlevad, på gravens brädd. Decrescendo [dekresjän'då], it., mus., minskande i styrka, förkortas decresc. Dedikation, tillägnan. — Dedicera, tillägna. Deduktion, bevisföring. — Deducera, härleda, bevisa. DEFA, förkortn. för Deutsche Fi 1 m akti en ge s e 1 1 sch af t, filmbolag i Östberlin, Berlin, bildat 1945. D. har i Östtyskland övertagit Ufas tidigare ateljéer. De fac'to, lat., i själva verket, faktiskt. Defaitism [defätis'm], av fr. défaite, nederlag, hånfull benämning på en rörelse under l:a världskriget i Frankrike, vilken sökte verka för fred; ter 266 men har sedermera använts även i andra länder och betecknar nu allmänt böjelse för underkastelse eller brist på segertro. Defekt', bristfällighet, felaktighet. De femhundrades råd, den ena av representationens kamrar under direktorialförfattningen i Frankrike (1795—99). Av denna kammare valdes de gamles råd, som utgjorde den andra kammaren och hade 250 medlemmar. Defensi'v, försvar, jfr Offensiv. Defensi'vkommissionen, den del av rådet som hade hand om det egentliga Sveriges försvar under Karl XII:s frånvaro. D. upplöstes 1714. Defen'sor, lat., försvarare. De'ficit, lat., brist, vad som fattas i inkomsterna för att täcka utgifterna. Defile'ra, marschera förbi. Defini't, bestämd. Definition, begreppsbestämning, en sats, som avgränsar och bestämmer ett begrepp. Definitfv, bestämd, avgörande. Motsats: provisorisk. Deflation. — 1. Geol., egentligen bortblåsning, beteckning för den avnötande inverkan, som vinden utövar. — 2. Som nationalekonomisk term beteckning för penningvärdets höjning. Jfr Inflation. Defloration, lat., avplockande av blomman, betecknar pubertetens avslutning för kvinnor genom könsumgänge. D. kan också åvägabringas på operativ väg. Defoe [difå'], D., omkr. 1661—1731, eng. förf, och journalist, verksam som satirisk pamflettskrivare och politisk agitator. D. har vunnit världsrykte genom prosaskildringen Robinson Crusoe, vilken hade en avgörande betydelse för utvecklingen av den realistiska romanen. Deformation, formändring, vanställande. Defosfore'ring, fosfors avlägsnande ur järn. Utan färskning av tackjärnet kan detta ske därigenom, att det smälta tackjärnet blandas med basisk järnoxidrik slagg i basiskt infodrade ugnar. Om temperaturen hålls tämligen låg, oxideras största delen av fosforn, innan kolet angrips. Även vid basisk bessemer-och martinfärskning binds fosforn till fosfat. Temperaturen är dock i dessa fall så hög, att fosforn oxideras först efter det att kolet syrsatts. De Förenade, livförsäkrings-ab., grundat 1901 av Skandia, Svea, Thule, Victoria och Skåne för drivande av folkförsäkring. De gamles råd, se De femhundrades råd. Degas [döga'], E., 1834—1917, fransk målare och skulptör, främst bekant för sina framställningar av dansöser och kapplöpningar. D. var en skarp iakttagare och utomordentligt skicklig tecknare. de Gasperi, se Gasperi. de Gaulle, se Gaulle. De Geer. —• 1. Louis D., 1587—1652, till Sverige år 1627 inflyttad holländsk affärsman och industri-idkare. D., som omedelbart efter flyttningen till Sverige blev svensk medborgare, användes av den svenska regeringen i många allmänna uppdrag. På industrins område gjorde han betydande insatser. Hans namn är i detta avseende främst knutet till Finspång i Östergötland, som han genom anläggningar av masugnar, stångjärnssmedjor m.m. gjorde till ett centrum för svensk industri, samt till Dan-nemoraverken i Uppland. —■ 2. Louis Gerhard D., 1818—96, friherre, statsman, skapare av vår nuvarande tvåkammarriksdag. Efter studier i Uppsala och tjänstgöring i hovrätt och ämbetsverk blev D. 1858 justitiestatsminister. 1865—66 lagfästes det nuvarande tvåkammarsystemet. 1870 lämnade D. sin minsterpost men blev ånyo regeringens ledare år 1875 och kvarstod såsom sådan till 1880. Förutom åt frågan om representationssättet ägnade D. ett liv