271 Demo'tisk skrift, en sen fornegyptisk, kursiv skrifttyp utvecklad ur den hieratiska skriften. Dena'r. — 1. Romerskt silvermynt, ursprungligen med en silverhalt motsvarande omkr. 80 öre, vilket värde under kejsartiden mycket förminskades. — 2. Romerskt guldmynt, vars värde ungefär motsvarade 25 silverdenarer och som senare kallades s o 1 i d u s. — Namnet D. har senare använts som benämning på andra folks mynt och finns kvar i engelska förkortningen för penny = d. Denaturera, göra sprit odrickbar genom tillsats av illasmakande ämnen t.ex. pyridinbaser. Den'dera, by i Egypten på Nilens v. strand n. om Tebe. I D. finns imponerande ruiner från den tid då D. var medelpunkt för kulten av kärleksgudinnan Hathor och en betydande stad. Hathor-templet är fortfarande väl bibehållet. Dendra, by i landskapet Argolis i Grekland, där en kupolgrav utgrävdes av professor A. W. Persson 1926. Denna grav är ett bland de viktigaste fynden från den mykenska tiden. Dendrologi', vetenskapen om träd och buskar. De'neb, en fixstjärna, tillhörande stjärnbilden Svanen inom Vintergatan. Jfr Stjärnhimmeln. Denguefeber [däng'e-], en smittosam, tropisk sjukdom, som sprids genom myggor och kännetecknas av två feberanfall och mässlingsliknande utslag. Dödligheten är liten. Den Helder, se Helder. Denier [denje'], måttsenhet inom textiltekniken. 1 D. = vikten i gram av en tråd av 9 000 m längd. Deni'kin, A. S., 1872—1947, rysk general. D. var befälhavare över de vita arméerna i s. och ö. Ryssland, med vilka han 1919 gick till anfall mot bolsje-vikerna. Till en början hade D. en del framgångar men tvangs snart till återtåg och måste fly in på turkiskt område 1920. De nio, se Samfundet De nio. Denitrifikation, förstöring av nitraten i jorden, vilket sker genom bakterier vid inträdande syrebrist. Den nya sakligheten, en rörelse i konsten, som uppstod efter det första världskriget och utmärktes av skärpt föremålsobservation, ett betonat detaljintresse. Dent du Midi [dag' dy midi'], alptopp s. om Ge-nèvesjön, Schweiz. 3 260 m hög. DentFn, tandben. Dentition, se Tänder. Denudation betecknar den avnötning av uppskjutande partier, som så småningom äger rum på jordytan. Jfr Peneplan. Den'ver, huvudstad i Colorado, USA. 416 000 inv. 1951. På grund av sitt läge i Colorados mineralrikaste trakt har D. omfattande bergindustri samt dessutom kvarnindustri. Universitet. Den vilseförda, ital. La Traviata, opera av Verdi. Departement. Genom 1840 års departementalre-form avskaffades de gamla kansliexpeditionerna och ersattes med statsdepartement, sju till antalet, vars chefer skulle vara ledamöter av statsrådet. Numera finns i Sverige elva departement: justitie-, utrikes-, försvars-, social-, inrikes-, kommunikations-, finans-, ecklesiastik-, jordbruks-, handels- och civildepartementen. Departementschefens närmaste män inom de olika departementen är statssekreteraren, som handhar de speciellt politiska ärendenas beredning, och expeditionschefen för de löpande göromålen. I utrikesdepartementet finns kabinettssekreterare i st.f. statssekreterare. Inom vissa departement finns rättsavdelningar, vilkas chefer har samma tjänsteställning som expeditionschef. Inrikesdepartementet har en särskild landsstatsavdelning, vars chef har en sådan tjänsteställning. Under beteckningen Kungl. Maj:ts kansli sammanfattas departementen, justitie-kanslersämbetet och nedre justitierevisionen. Der Departementa'Ireformen, den reform genom vilken statsdepartementen tillkom vid 1840—41 års riksdag. Departementsstadgan är en stadga av 29/6 1950 angående statsdepartementen. D. reglerar departementens verksamhetsområden. Departu'r, avståndet mellan två orters meridianer, mätt på deras medelparallell. Depende'ra, vara beroende. Depens', utgift, kostnad. Depesch', ilbrev, viktig (ämbets-)skrivelse. Deplacement' [-plasm-], egentl. bortträngning, den vätskemängd, som en flytande kropp undantränger, eller volymen av den del av en flytande kropp, som befinner sig under vätskeytan. Ett fartygs D. anges i ton, vanligen i engelska 1 o n g tons om 1 016 kg. Deplora'bel, beklaglig, ömklig. Depo'nens, verb med passiv form men med aktiv betydelse, t.ex. färdas. Depone'ra, lämna i förvar, insätta. Depopulatioii, avfolkning, folkminskning. Deportation, förvisning (av brottsling till bestämd plats). Deposition, överlämnande till förvaring, insättande av penningar o.d. Depositionsräkning, se Bankväsen. Depot, se Depå. Depravation, sedefördärv. — Depravera, fördärva, skämma. Depreciation, värdeminskning (av mynt). Depression, nedtryckning, fördjupning; nedslagenhet, modlöshet; tryckt läge i näringslivet. Deprez [döpre'], M., 1843—1918, fransk ingenjör, som uppfann en galvanometer, vilken sedermera förbättrades av d’Arsonval. Deprime'ra, nedtrycka. — Deprimerad, nedstämd. De profun'dis, lat., ”utur djupen”, inledning till Psaltarens 130:e psalm. Deptford [det'föd], förstad till London. 113 000 inv. Deputation, beskickning, ombud, utsedda av en korporation eller enskilda personer för fullgörandet av ett uppdrag, vanligen framförandet av önskemål. Depute'rad, ombud, fullmäktig; i vissa länder folkrepresentant (motsv. riksdagsman i Sverige). Depå, fr. dépöt, upplag av varor, förvaring av värdeföremål. Jfr Deposition. De Quincey [dökoin'si], T., 1785—1859, engelsk författare, främst verksam som essayist och medarbetare i tidningar och tidskrifter, bekant för en utomordentlig självbiografi, En opiumätares bekännelser. Derain [döräg'], A., 1880—1954, fransk målare, blev efter perioder som fauvist och kubist ledare för den eklektiska och nysakliga konstriktningen i Paris. Derangera [-rangsje'-], försätta i oordning; störa, vara olägligt. — Derangemang, oordning, förvirring. Derby [da'bi], stad i mell. England. 140 000 inv. 1954. Industristad. Stora sidenväverier och maskin-verkstäder. Derby [da'bi], E. Stanley, earl of D., 1865—1948, engelsk politiker, krigsminister 1916—18 och 1922 —24. D. arbetade särskilt på genomförandet av allmän värnplikt. Derbylöpningen [da'bi-], slätlöpning för 3-åriga hingstar och ston, en av de största hästkapplöpningarna i England, som hålls strax före pingst vid Ep som. D. instiftades 1780 av Lord Derby. Derbyshire [da'bisjö], grevskap i mell. England. Omkr. 2 700 km2. 826 000 inv. 1951. Der er et yndigt Land, dansk nationalsång, författad av Oehlenschläger med musik av H. E. Kröyer.