277 kommer i många främmande språk, i rikssvenskt språk i en del ord av främmande ursprung, t.ex. paus, samt i dialekter såsom skånska och gotländska. Digamma, i forngrekiskan förekommende bokstav, som betecknade ett läppljud = eng. w. D. försvann relativt snart ur såväl tal- som skriftspråk men kvarstod som siffertecken för sex. Digelpress, se Tryckpress. Digerdöden eller svarta döden, en pestsjukdom, som härjade i Europa under 1300-t. Från Kina spred sig sjukdomen längs handelsvägarna och nådde Sverige 1349. Hela socknar lades öde, och man har beräknat, att ca 25 milj, människor dog i D. i Europa. Digere'ra, ur ett fast ämne utdra lösliga beståndsdelar, smälta (om föda). — Digestion, matsmältning. Digitalis purpurea. Digita'lis, växtsläkte, fam. Scrophulariaceae, med två- eller fleråriga örter. I Sverige finns finger-borgsblomman (D. purpurea), som har röda eller vita, klockformiga blommor i ensidig klase. Bladen innehåller digitoxin, ett ämne, som verkar stärkande på hjärtats arbetsförmåga. Av bladen beredda preparat har därför stor användning vid hjärtsjukdomar. DigniteT. -- 1. Värdighet. — 2. Mat. Produkten av ett antal lika faktorer. Tredje digniteten av a, som betecknas a3, är detsamma som a X a X a. Dignitä'r, överhetsperson, högt uppsatt person. Digression, avvikelse (från ämnet). Di'i majo'res, lat., ”högre gudar”, betecknade hos romarna de äldre och mera ansedda gudarna, i motsats till dii mino'res, ”lägre gudar”. Dijon [disjåg'], stad i departementet Cöte-d’Or, ö. Frankrike. 113 000 inv. 1954. I D., som var huvudstad i det gamla Burgund, finns många ålderdomliga och intressanta byggnader. Universitet, grundlagt 1722 med 2 000 stud. 1953. Dikaträd förekommer i tropiska Afrika och Östasien. D. har läderartade blad och små gula blommor. Av dess frön bakas bröd och fröna används även på grund av fetthalten vid tvål- och ljusframställning. Di'ke, enligt den grekiska gudaläran rättvisans gudinna och dotter till Zeus. DiklTna växter har enkönade blommor. Dikogami' kallas det förhållandet hos vissa växter, att ståndare och pistiller når könsmognad på Dil olika tider i samma blomma. D. omöjliggör självbefruktning. Dikotomi', gaffelgrening, föreligger då en växt fördelar sig i två lika grenar, vilket förekommer hos en del alger. Hos högre växter förekommer falsk D., då exempelvis huvudstammens knopp dör bort och två likvärdiga sidogrenar utvecklas. Dikroism. Vissa metaller har den egenskapen, att ljus, som passerat kristallerna längs kristallaxeln, framträder färgat på annat sätt än ljus, som passerat kristallerna i en mot kristallaxeln vinkelrät riktning. Denna egenskap kallas D. Jfr Pleokroism. Diktafon [-få'n], grammofonliknande apparat, som på särskilt preparerad cylinder (numera oftare band, skiva el. tråd) upptar vad som dikteras och återger detta vid behov t.ex. för renskrivning. Man har även konstruerat D. som arbetar med järntråd som magnetiseras. Dikta'men, förstavning, föresägning. Dikt an, tätt intill. — Dikta, täta. DiktaTor, innehavare av makten i en diktatur. — Diktatur: ordet användes i den gamla romerska republiken såsom beteckning för en ordning, enligt vilken en särskild förordnad ämbetsman provisoriskt ägde oinskränkt makt. D. upprättades under krig eller uppror för att möjliggöra statens och det normala statsskickets bevarande på lång sikt. Sedan den kris, som lett till D:s upprättande, avvecklats och i varje fall efter högst sex månader upphörde D. Under senare tid har ordet D. använts som beteckning på de stater, i vilka demokratin efterträtts av ett statsskick, där makten samlas hos en person eller ett parti, som upphäver eller suspenderar den bestående rättsordningen och undertrycker oppositionella riktningar för att trygga sin maktställning. Den moderna D. utgår sålunda ur demokratin och bevarar vissa av demokratins former, såsom den allmänna rösträtten. D. framträder emellertid samtidigt som demokratins motpol i samtiden, ty i D. säkras den segrande riktningens välde genom en oerhörd maktkoncentration och genom avskaffande av de medborgerliga friheter som är grundläggande för demokratin. Att från demokratin hämtade institutioner, såsom en med allmän rösträtt vald representation, bevaras, är under dessa förhållanden utan betydelse för de härskandes oinskränkta välde. Diktion, uttal. Diktonius, Elmer, f. 1896, finländsk författare, särskilt bekant för sina lyriska dikter i expressionistisk stil. Dilatation. — 1. Utvidgning, förorsakad av uppvärmning. Praktiskt taget alla kroppar utvidgas dvs undergår en volymökning vid uppvärmning. Det mest anmärkningsvärda undantaget bildar vatten, som har sin största täthet vid 4° och som alltså sammandrar sig vid uppvärmning från 0 till 4°, en egenskap, som i naturen är av den största betydelse; den förhindrar t. ex. att någorlunda djupa sjöar bottenfryser. De fasta kropparna utvidgar sig vid uppvärmning i regel avsevärt mycket mindre än vätskorna och vätskorna mindre än gaserna. De fasta kropparnas utvidgning är inom vissa gränser proportionell mot temperaturförhöjningen. Ett mått på utvidgningen ger de s. k. längd-, yt- och volymut-vidgningskoefficienterna. Med ett ämnes längdut-vidgningskoefficient förstås längdenhetens utvidgning vid en temperaturförhöjning av en grad. Yt-och volymutvidgningskoefficienterna definieras på liknande sätt. För fasta kroppar kan ytutvidgnings-koefficienten sägas vara ungefär dubbelt så stor som längdutvidgningskoefficienten och volymutvidgnings-koefficienten ungefär tre gånger denna. Vätskornas volymutvidgningskoefficienter varierar ofta rätt avsevärt med temperaturen. Alla gaser utvidgar sig praktiskt taget lika mycket, och deras volymutvidg-