Did bland vilka märks Malm, som skildrar övre Norrlands bebyggelse. Di'dyma, säte för ett berömt orakel nära Miletos. Under Alexander den store började milesiema här bygga den hellenska världens största tempel av vilket storslagna rester ännu finns kvar. Diece's. — 1. Förvaltningsområde i det gamla romerska riket. — 2. Biskopsstift. Diégo-Suarez [diegå'soarä's], stad på n. delen av Madagaskar, fransk krigshamn. 32 000 inv. 1953, varav 5 400 européer och asiater. Die-hards [daj'hads], eng., ”svårdödade”, benämning på de mest konservativa elementen i England. Die!ektricite'tskonstant utgör ett mått på ett isolerande ämnes genomtränglighet för elektriska fältlinjer. D. är ca 8 för glimmer och 81 för vatten. Dielektriska ämnen. Sådana ämnen, vilka genomsläpper elektriska fältlinjer (men ej leder den elektriska strömmen), kallas dielektriska. Dielektriska ämnen är i själva verket blott en annan benämning på isolatorer. Jfr Elektricitet. Diels, Otto, 1876—1954, professor i kemi i Kiel, Västtyskland. Erhöll 1950 års nobelpris i kemi tillsammans med K. Ålder för upptäckten och utvecklingen av diensyntesen, vilken haft väsentlig betydelse såväl i tekniskt avseende som för den organiska kemin. Diem el. Ngo-dinh-Diem, president i Sydvietnam okt. 1955 efter Bao Dais avsättning. Dien Bien Phu, fästning i n. Indokina, v. om Hanoi. Efter hårda strider intogs D. av kommunisterna maj 1954, då fransmännen förlorade 16 000 man i stupade och sårade. Dieppe [djäpp], stad i n. Frankrike vid Engelska kanalen, 26 000 inv. D. är en livlig handelsstad med utmärkt hamn. Centrum för storfisket. Badort. Di'es, lat., dag. Dieselmotor, en av den tyske ingenjören R. Diesel (1858—1913) uppfunnen förbränningsmotor. Till bränsle används flytande ämnen såsom råpetroleum, solarolja etc. Vid fyrtaktsmotorer insugs under det första enkla kolvslaget luft, som under andra takten (andra enkla kolvslaget) komprimeras till 30 å 35 atmosfärers tryck, varvid dess temperatur stiger till 500 a 600°. Denna temperatur är mer än väl tillräcklig för att antända oljan, som inkommer vid tredje kolvslagets början i finfördelat tillstånd. D.s verkningsgrad är ungefär dubbelt så stor som ångmaskinens. Vid en ångmaskin tillgodogörs nämligen ej fullt 15 % av bränslets värmevärde som nyttigt arbete, medan motsvarande procenttal vid D. är vida högre. D. har under senare tid bland annat vunnit stor användning för drivande av fartyg, för järnvägsdrift och bilar. Jfr Hesselman. Di'es i'rae, lat., ”vredens dag”, en gripande latinsk hymn över yttersta domen skriven av franciskan-munken Tomas av Celano. Die't, särskild till mängd och beskaffenhet reglerad föda. D. föreskrivs vid behandling av en hel del sjukdomar. Dietrich, Marlene, f. 1902, tysk-amerikansk skådespelerska, som slog igenom i filmen ”Blå ängeln”, regisserad av v. Sternberg, och sedan spelat huvudrollen i en del uppskattade filmer. Dieu et mon droit [djö' e måg droa'], fr., ”Gud och min rätt”, är det engelska riksvapnets valspråk. Die Wacht am Rhein, se Wacht am Rhein. Differens' [uttal även -angs], olikhet, skillnad. DifferentiaTekvation, en ekvation, i vilken deriva-tor ingår. Differentialkalkyl kallas den viktiga del av matematiken, som omfattar räkning med derivator. Differentialkalkylen bildar grundvalen för den högre matematiska analysen. Den har, särskilt genom sin 276 mångsidiga geometriska tillämpning, spelat en oerhört stor roll för den moderna fysiken och astronomin liksom för övriga vetenskapsgrenar, vilka kräver ingående matematisk behandling. Newton och Leibniz räknas som D:s grundläggare. Differentia'Imanometer, ett instrument för uppmätning av höga tryck, bestående av en serie med varandra förbundna kvicksilvermanometrar. Jfr Manometer. Differentia'ltariff, järnvägstariff, där taxan för en given mängd av ett visst varuslag, som transporteras en bestämd väglängd, ej alltid är densamma. Den vanligaste formen av D. är zontariffen, där fraktkostnaden eller avgiften vid personbefordran ej växer proportionellt mot utan långsammare än transportvägen. Även en mångfald andra former av D. finns. Ur konkurrenssynpunkt har sålunda D. kommit till användning för att gynna ett företag på annat företags bekostnad. Ett dylikt tillvägagångssätt från trafikföretagens sida är i åtskilliga länder t.ex. England och Amerika belagt med straff. Differentialtull kallas en tull, då tullsatserna för samma vara är olika under olika förutsättningar t.ex. beroende på om varan införs från det ena eller andra landet, om den införs landvägen eller sjövägen etc. Differentialväxel, se Automobil. Differentiation, geol., en i den smältflytande mag-man försiggående process, varigenom magman förlorar sin kemiska likformighet och delar upp sig i kiselsyrerika och kiselsyrefattiga (sura och basiska) partier, vilka sedan stelnar till olika sammansatta bergarter (ex. granit och gabbro). Differe'ra, vara olika, avvika. Difficil', svår, besvärlig, fordrande, omedgörlig. Diffraktion, ljusets böjning. Om man låter strålar från en ljuskälla genom en smal springa i en vägg infalla i ett mörkt rum, visar det sig, att bilden av springan på motsatta väggen blir bredare, än vad den skulle bli, om strålarna passerade springan fullt rätlinjigt. Likaså är skuggan av ett föremål en aning mindre, än vad teorin om ljusets rätlinjiga gång kräver. Denna ljusets spridning vid passerandet av en kant, diffraktionen, är lätt förklarlig, då ljuset uppfattas som en vågrörelse. Jfr Ljus. Diffunde'ra, fys., utbreda sig, jfr Diffusion och Ljus. Diffu's, splittrad, vidlyftig, svamlig, utbredd utan skarpa gränser. Diffusion kallas gasers och vätskors strävan att blanda sig med varandra samt lösliga ämnens strävan att utbreda sig i lösningsmedlet. Om i ett slutet rum, fyllt med en gas, en lättare eller tyngre gas insläpps, blandar sig gaserna efter tillräcklig tid fullständigt med varandra, även om från början den lättare gasen intagit den övre delen av rummet. Motsvarande sker med vätskor, som är biandbara med varandra (ex. sprit och vatten), eller med lösta ämnen och lösningsmedlet (ex. sockerlag och vatten). D. beror på att molekylerna är i ständig rörelse och därigenom så småningom jämnt fördelas. Dif osgen [difåsje'n], perklormyrsyremetylester, används som stridsgas och är en färglös vätska med egenartad lukt. Difteri' är en smittosam halsinflammation, orsakad av små stavformiga bakterier. D. kännetecknas av feber (oftast måttlig), sväljningsbesvär samt gråvita beläggningar i svalget. Lindriga fall kan vara svåra att igenkänna och är därför ur smittosynpunkt farliga. I svåra fall finns fara för död genom kvävning eller hjärtförlamning. Genom att i tid inspruta antidifteriserum kan man som regel förhindra olycklig utgång av sjukdomen. Isolering är lagstadgad. Difteriserum, se Antidifteriserum. Diftong', två vokaler uttalade i en stavelse, före