287 Do'ris, skallös snäcka, vanlig vid svenska västkusten. Do'ris, forntida landskap i Grekland nv. om Parnassos. Do'risk stil, se Pelarordning. Dormito'rium, gemensam sovkammare i ett kloster. Dornierverken, förr flygmaskinsfabriker i Fried-richshaven vid Bodensjön, uppkallade efter en tysk flygplanskonstruktör, Claude Dornier, f. 1884. D. förstördes vid bombanfall 1944. Dorotea, municipalsamhälle i Västerbottens län. 1 108 inv. 1955. Dor'pat (estniska Tartu), stad i Estland, SSSR, 60 000 inv. Staden har haft stor historisk betydelse; Ryssland, Polen och Sverige stred om stadens besittning, tills den genom freden i Nystad 1721 tillföll Ryssland. Ryktbart universitet, grundlagt av Gustav II Adolf år 1632. Universitetet hade 2 700 studenter 1949. Dorsetshire [dår'setsjö], grevskap i s. England vid kanalen. 2 532 km2. 291 157 inv. 1951. Dort'mund, stad i delstaten Nordrhein-Westfalen, v. Tyskland, i Ruhrområdet, 581 000 inv. 1953. D. är beläget mitt i det westfaliska stenkolsområdet och har betydande järn- och stålindustri. Dortmund-Emskanalen, kanal i nv. Tyskland, som förbinder rhensk-westfaliska industriområdet med tyska nordsjökusten. Längd 283 km. Doryfor'os, grek., lansbärare, namn på en berömd staty av Polykleitos. Dos, den mängd av ett läkemedel, som bör ges per gång. Dos Passos [das pæ'sos], J. R., f. 1896, nordamerikansk författare av portugisisk härkomst. D. har skrivit impressionistiska romaner med en om filmen påminnande suggestivitet (Till Manhattan, 42:a breddgraden, 1932). Dossier, fr., el. dossié, en packe handlingar, ofta domstolsförhandlingar, rör. en viss sak el. person. Dostojevskij, F. M., 1821—81, rysk författare, hämtade i sina första romaner ämnen från de lägsta ämbetsmännens liv i S:t Petersburg. 1849 anklagades D. för delaktighet i en revolutionär sammansvärjning och deporterades till Sibirien, varifrån han återvände efter tio år. D:s tänkesätt blev strängt ortodoxa och konservativa efter fängelsetiden, som fick en avgörande betydelse för hans följande romaner, vilka huvudsakligast behandlar lidande och brott. D. framstår i sina romaner som en av litteraturens skarpaste psykologer, särskilt i analyserandet av det abnorma själslivet. Bland D:s romaner kan nämnas Brott och straff, Idioten, som är delvis självbiografisk, och där han skildrat sitt ideal, den kristet ödmjuka och självuppoffrande människan (den fullkomliga godheten), samt Bröderna Karamasov. Dou [dao], Gerard, 1613—75, holländsk målare från Leiden, 1628—31 Rembrandts lärjunge, kännetecknades av en miniatyrartad utmejsling av detaljer, älskade varma, glödande färger. Douai [doä'], stad i n. Frankrike, dep. Bord. 42 000 inv. D., som ligger i det nordfranska koldistriktet, är en betydande handels- och industristad. Douala, Duala, hamnstad i franska Kamerun. 127 000 inv. 1951. Double [dabl'], eng., dubbel. Doublé [doble'], fr., prydnadsföremål med överdrag av ädel metall, ädelsten med äkta överdel och färgad glasunderdel. Doucement [dosmag'], fr., sakta, ljuvligt, milt. Douglas [dag'lös], huvudstad på ön Man, England. 20 288 inv. 1951. Livligt besökt badort. Douglasgran (Pseudotsu'ga taxifo'lia), nordameri Dra kansk gran med platta barr och rödbruna, hängande kottar. D. kan nå 100 m höjd och ger ett värdefullt virke. Odlas hos oss som prydnadsträd. Doumer [domä'r], P., 1857—1932, fransk politiker och journalist av borgerlig läggning. D. var upprepade gånger minister och blev 1931 president. Han dog av följderna av ett attentat av en sinnessjuk ryss. Doumergue [domä'rg], G., 1863—1937, advokat, fransk politiker, tillhörande en liberal borgerlig riktning. D. var upprepade gånger minister och 1924— 31 president, varefter han återgick till privatlivet. Under Staviskykrisen kallades han till chef för en samlingsministär febr. 1934. Han avgick i november samma år. Dover [då'vö], stad i sö. England vid smalaste delen av Engelska kanalen. 25 000 inv. Viktigaste överfartsort till Europas fastland (Calais och Osten-de); stor konstgjord hamn. Dovhjort (Da'ma da'ma) finns vild i sv. Asien och n. Afrika samt i djurgårdar el. förvildad i Europa. Färgen är rödbrun med ljusa fläckar, mörk ryggstrimma och ljus buk. Svansen är 15—20 cm lång. Hannen har skovellika, taggiga horn. Downing Street [da'oningstrit], en gata i London, vid vilken flera regeringsbyggnader är belägna. D. används ibland som beteckning på engelska utrikesministeriet. Downs [da'ons], The D. är en serie kritbergskul-lar i sö. England, mellan vilka ligger en tätbebyggd slätt. På D. bedrivs fårskötsel. Dovrefjell, fjällparti i det centrala Norge. Högsta punkt är Snöhättan, som når 2 300 m ö.h. Doyen [doajäg'1, fr., den äldste i en kår, särskilt med hänsyn till tjänsteår. Doyle [dåjl], sir A. Conan, 1859—1930, engelsk författare, främst bekant för sina oerhört populära detektivromaner med hjälten Sherlock Holme s. Drabant', ursprungligen en person av en furstes livvakt. D. fanns i Sverige på Gustav Vasas tid, blev under 1600-t. en militärkår som under frihetstiden gav upphov till livdrabantkåren, som upphörde 1821. Drabanf el. satellit, beteckning för de små himlakroppar (månar), som kretsar omkring planeterna. Drach'enfels, borgruin 1 mil s. om Bonn vid Rhen med mycket berömd utsikt över Rhendalen. Drachmann, Holger, 1846—1908, dansk skald, som till en början närmast anslöt sig till Brändes men sedermera utgav framför allt lyriskt romantiska arbeten och närmade sig de konservativa (S a n g e ved Havet, Sangenes Bok). Drach'me (Drakma, Drakme). — 1. Silvermynt i antikens Grekland. — 2. Den nuvarande grekiska myntenheten, som indelas i 100 lepta. Draga, se Alexander, konung av Serbien. Dragant', ett gummiliknande växtslem, som utvinns ur vissa buskarter, tillhörande släktet Astra-galus som förekommer i Iran, Mindre Asien och Syrien. I luften stelnar D. till en hård massa, som sväller i vatten och bildar ett gelatinöst bindemedel. D. används i medicinen som bindemedel för tabletter och i konditorivaror. Dragarpenningar, avgift för uppackning m.m. vid förtullning. D. betalas av mottagaren. Dragbasun, mus., se Basun. Dragéer [drasje'er], ett slags platta piller, vanligen överdragna med socker. Dragg, mindre ankare utan ankarstock, försett med två el. flera böjda armar med flyn. Dragkamp, en idrottsövning, känd alltifrån antiken. D. utkämpas av åttamannalag. Linan skall vara 30 m lång och från mitten räknat skall avståndet till främsta mannen vara 1,75 m, vilket markeras med gränsmärke. Det ena laget segrar, när detta märke