Don Donaukommissioner. Sjöfarten på Donau har alltsedan Krimkrigets slut 1856 stått under uppsikt av D. Den första s.k. Europeiska Donaukommissio-nen ersattes 1921 efter Donaus internationalisering av Internationella Donaukommissionen. Under 2:a världskriget organiserades 1940 en ny kommission av tyskarna. Efter krigets slut utarbetades en ny överenskommelse vid en konferens i Belgrad 1948, i vilken England, Frankrike, Sovjetunionen samt Bulgarien, Jugoslavien, Rumänien, Ungern och Tjeckoslovakien deltog. Då västmakterna ansåg att Sovjetunionen alltför ensidigt sökte tillgodose sina intressen, lämnade de emellertid konferensen och vägrade att ratificera den konvention som sedan antogs. Donaumonarkin, se Österrike-Ungern. Donets [dånjet's], sy drysk flod, 1 100 km lång, till stor del segelbar, biflod till Don. D. flyter genom ett mycket rikt stenkolsområde, ”Donets-bäckenet”. Jfr Donetsområdet. Donetsområdet [dånjeVs], område i ö. Ukraina, 52 200 km2. Omkr. 4 milj. inv. I D. finns det stora Donetska stenkolsbäckenet, som omfattar stenkolslager med en ytvidd dubbelt så stor som Skåne. Man räknar med att åtminstone 30 miljarder ton kol är brytningsbara. Här försiggår en mvcket livlig kolbrytning och D. har utvecklat sig till ett viktigt industricentrum. Don'gola, landskap i n. Sudan, Nordafrika, beläget ovanför 3:e Nilkatarakten. 322 000 km2. 140 000 inv. Huvudstad Dongola el-Ordi, på vänstra Nil-stranden. 16 000 inv. Donizetti [dånisäVi], G., 1797—1848, italiensk operakompositör, bland vars verk det mest bekanta är Regementets dotter. Donjon [dånsjån'], fransk beteckning på medeltida centraltorn. Don Juan [dån sjoan'], spansk sagohjälte, vars historiska motsvarighet anses vara en adelsman från Sevilla, Don Juan Tenorio, vilken förförde dona Anna, dotter till kommendören Ulloa, och sedan dödade hennes fader. Han blev emellertid straffad genom att den mördades staty hemsökte honom och slutligen störtade honom i helvetet. Sägnen om D. har upptagits av bl.a. da Ponte, textförfattaren till Mozarts opera Don Juan. I modernt språkbruk används D. om kvinnotjusare, kvinnoförförare. Donkeymaskin, hjälpmaskin på fartyg. Do'nläge, gruvterm, är detsamma som sidostup-ning (jfr Strykning), men brukar mätas ej från horisontalplanet, utan från lodlinjen. Ett donlägigt schakt är ett schakt, som ej är lodrätt utan lutar. Donn'a, it., fru, dam. Donne [dånn], John, 1573—1631, eng. diktare, som skrev kärlekslyrik och religiösa dikter. Utgav även predikningar och var berömd som andlig vältalare. Donn'erwett'er, blixt och dunder. Tysk svordom. Betyder egentligen åskväder. Donor [då'når], blodgivare vid blodtransfusion. Don Quijote, förr skrivet Don Quixote [kisjåt'e], se Cervantes. Dons, Aage, f. 1903, dansk författare som skrivit modernt psykologiska romaner, Soldatbrunnen. Donsö, municipalsamhälle och fiskeläge på en ö i Kattegatt, v. Västergötland. 1 027 inv. 1955. Doolittle [doTitl], James, f. 1896, amerikansk militär och flygare. D. gjorde 1922 den första överflygningen av den amerikanska kontinenten. Deltog som chef för amerikanska luftstridskrafter i 2:a världskriget och utförde bl.a. flygräder mot Tokio 1942. 1943 chef för de allierade flygstridskrafterna i Nordafrika, 1944—45 befälhavare över 8:e ameri 286 kanska flygkåren i England. Sedan 1946 chef för Shell Union Oil Comp. Doorn [då'rn], stad i mell. Nederländerna. 4 000 inv. Exkejsar Wilhelm II:s vistelseort 1920—41. Dopfunt, en stor skål av sten, metall el. någon gång av trä och vanligen på hög fot, vilken används i kyrkor vid dop. Dopo!avo'ro, it., efter arbetet, fascistisk organisation för omhändertagande av arbetarnas fritid. Doppingar (Podiceps), simfåglar med varje tå kantad av en bred simflik. De lever i sötvatten av fisk och vatteninsekter och är skickliga simmare och dykare. Tre arter finns i Sverige. Skäggdoppingen (Podiceps cristatus), vars huvudfjädrar bildar en krage kring övre delen av halsen samt två nacktofsar. Gråhakedoppingen (P. grisegena) har kort nacktofs och ingen krage. Svarthakedoppingen (P. auritus) har svart huvud och krage samt brunt band genom ögat. DoppTers princip. Om en ljudkälla närmar sig hastigt (t.ex. en tågvissla), hörs en högre ton, än när samma ljudkälla står stilla. En senare utsänd ljudvåg har nämligen haft en kortare väg att gå än en tidigare utsänd, och örat träffas därför på en viss tidrymd av flera svängningar, än som skulle varit fallet, om ljudkällan stått stilla. Förhållandet blir det motsatta, om ljudkällan avlägsnar sig. Denna lag gäller även för ljuset, eftersom även detta är en vågrörelse. Härvid motsvaras en höjd ton av en förskjutning av spektrums färger åt det violetta hållet. Man har härigenom möjlighet att bestämma hastigheten hos stjärnor, vilka närmar el. avlägsnar sig. D. har fått stor betydelse inom astronomin. Dorchester [då'tjistö], Guy Carleton, 1724—1808, guvernör över Kanada. Hans försvar av detta område räddade Kanada åt England under nordamerikanska frihetskriget. Dordogne [dårdån'j]. — 1. Biflod till Garonne, s. Frankrike. — 2. Departement i s. Frankrike, bekant för sina rika förhistoriska fynd, särskilt grott-målningar m.m. från istiden. Dor'drecht, stad i Holland, nära Rotterdam. 75 000 inv. 1954. Skeppsfart och skeppsbyggeri, sockerfabriker m.m. Doré [dåre'], G., 1833—83, fransk illustratör, målare och bildhuggare, känd för illustrationer i träsnitt till bl.a. Bibeln, Divina Commedia, Don Quijote, Perraults sagor. D:s stil är rikt fantastisk, stundom grotesk, men ofta ytlig och slentrianmässig. Do. re, mi, fa, sol, la, si, se Solmisation. Do'rerna, en av grekernas tre huvudstammar, invandrade från Tessalien över landskapet Doris till Peloponnesos, varvid de intog landskapen Argolis, Lakonien och Messenien. De utvidgade senare sitt område bl.a. till Kreta och Mindre Asien (den do-riska vandringen). D. härstammar enligt sagan från Doros, son till Hellen, grekernas äldste stamfader. Den viktigaste av de doriska staterna var Sparta. Doria, adelssläkt från Genua, vars mest berömda medlem är Andrea D., 1468—1560. D. var till en början i fransk tjänst och hjälpte som amiral fransmännen att få herraväldet i Genua. Han gick emellertid sedan över till kejsar Karl V och ledde befrielsen av Genua från fransmännen, varefter staden fick en ny författning som republik under kejsarens beskydd. D. hade därefter en mycket inflytelserik ställning och fick titeln ”fäderneslandets befriare”. — Såväl i Genua som i Rom finns palats, uppkallade efter släkten D. Doriot [dårjå'], J., 1898—1945, fransk politiker, till en början kommunist, efter 1936 nationalsocialist. Under 2:a världskriget anmälde sig D. som frivillig till tyska östfronten. Dödades vid flyganfall mot Tyskland.