289 Dre ja bi, att hejda ett fartygs fart genom att lägga det upp mot vind och sjö och därefter ställa seglen, så att de motverkar varandra. Drejning, svarvning, särskilt vid framställning av lerkärl, varvid en lerklump läggs på en roterande skiva, varefter kärlet svarvas för hand el. med schabloner. Dres'den, huvudstad i delstaten Sachsen, Östtyskland, belägen vid Elbe. 510 000 inv. 1954. D. hade många märkliga byggnader, bl.a. Operan och Zwinger med ett världsbekant tavelgalleri (Rafaels Sixtinska madonna), vilka bombskadades och delvis lades i ruiner under flyganfall febr. 1945. Musik-konservatorium, målarakademi. Före 2:a världskriget hade D. utvecklat sig till en betydande industristad. Främst stod porslinstillverkning och maskinindustri. Dress, eng., dräkt, högtidsdräkt. Dressi'n, benämning på ett tre- el. fyrhjuligt järn-vägsfordon, som sparkas el. stakas fram el. är försett med någon särskild mekanism (t.ex. en hävstång och utväxling), som möjliggör dess framdrivande medelst handkraft el. trampning. Även större motordrivna D. förekommer. Dressy'r, inlärande, inövning, särskilt om djur. — Dressera, inöva, lära, tämja. Drev. — 1. Ett mindre kugghjul, som ingriper i en kuggstång el. i ett större kugghjul. — 2. Gammalt utrett och häcklat tågvirke, som används vid tätning av fogar i bordläggning och däck m.m. på fartyg. Dreyer, Carl Th., f. 1889, dansk filmregissör. Epokgörande genom sina filmers raffinerat enkla teknik. Dreyfusaffären [dräfyss'-], en världsbekant rättegång på 1890-t. i Frankrike. En fransk-judisk kapten, A. Dreyfus (1859—1935), anklagades 1894 för förräderi, degraderades och deporterades till Djä-vulsön. En generalstabsofficer, Picquart, upptäckte 1897, att det dokument, på vilket man stött sig vid rättegången mot Dreyfus, var skrivet av en major Esterhazy. Denne blev emellertid vid den följande rättegången trots tydliga bevis frikänd. Författaren Zola skrev med anledning av detta ett öppet brev (J’accuse) i tidningen L’Aurore till presidenten Faure, där han beskyllde krigsrätten att ha handlat mot bättre vetande på de högre militärernas order. Zola dömdes till fängelse och måste fly till England. 1898 erkände ett av huvudvittnena mot Dreyfus, överste Henry, att förfalskningar ägt rum, varefter ministären Brisson såg sig tvungen att överlämna saken till kassationsdomstolen i och för revision. Dreyfus återkallades och hänvisades enligt kassa-tionsdomstolens beslut till en ny krigsrätt, som till hela världens förvåning ej frikände honom utan endast nedsatte hans straff till 10 års fängelse. Denna dom vågade regeringen dock ej sätta i verket utan benådade Dreyfus. De komprometterade officerarna skyddades genom en allmän amnesti 1900 och först 1906 rehabiliterades Dreyfus fullständigt av kassationsdomstolen. D. väckte allmän indignation i hela Europa på grund av den fanatism och hänsynslöshet, som den avslöjade hos de militära och klerikala kretsarna i Frankrike. Driftbudgeten, se Budget. Drillsnäppa (Tringoi'des hypoleu'cos), liten va-darfågel tillhörande snäpporna, är på översidan gråbrun med svarta fläckar, på undersidan ljus med längsgående, bruna strimmor på halsens framsida. D. förekommer på ö. halvklotet och är i Sverige vanlig vid vattendrag med steniga stränder. Dristigheten, namn på ett av Chapman byggt, ryktbart svenskt örlogsskepp, som deltog i sjöstriderna mot Ryssland under Gustav III och Gustav IV Adolf. Dro Drittel, ett vanligen av bok tillverkat, tunnformigt kärl av trä, som används till förpackning av smör. D. rymmer omkr. 51 kg. Drivankare används huvudsakligen av fiskare för att hålla båtarna upp mot vinden och består av ett på en ram el. ett kors utspänt segel, vilket hålls lodrätt nedsänkt i vattnet. Drivet arbete, reliefarbete av metallbleck, där mönstret utformats genom drivning, dvs uthamring för fri hand eller över fast modell. De finaste detaljerna utförs genom ciselering. Drivning. — 1. Inom skeppsbyggnadskonsten benämning på tätning av nåten i ett fartygs bordläggning och däck. För tätning används drev el. en blandning av drev och nöthår. Sedan drevet inpackats i fogarna, ifylls beck (på finare däck harte el. kitt). Efter beckets hårdnande avlägsnas överskjutande mängder därav. — 2. Inom bergsvetenskapen används D. i flera olika betydelser, a) D. betecknar sålunda den sista operation, som före blåsningens upphörande företas i kontinuerligt gående schaktugnar, b) D. används vidare såsom ett uttryck för den hastighet, med vilken smältningen i masugnar äger rum. Som mått på D. används antingen det antal ugnsfyllnader, som uppsätts per dygn, el. den mängd tackjärn, som tillverkas per dygn, c) D. används slutligen som beteckning för den procedur under silverframställning, genom vilken silvret befrias från det förut med detsamma sammansmälta blyet och från andra kvarvarande metallföroreningar. Proceduren försiggår i ugnar av särskild konstruktion, drivugnar, där verkblyet (det silverhaltiga blyet) nedsmälts för bläster, varvid blyet överförs till blyoxid (blyglete), som får avrinna från det icke oxiderbara silvret. — 3. Inom konstindustrin betecknar D. framställning genom ham-ring av reliefarbeten av metallplåt. Utformningen av mönstret sker antingen för fri hand, då hamringen utförs mot mjukt underlag, el. över en stans (fast modell), till vilken metallplåten inhamras. Sistnämnda förfaringssätt närmar sig den fabriksmässiga pressningen. — 4. Inom skogsbruket avses med D. el. utdrivning framkörning av virke till vägar el. flottleder. Drivugn, se Drivning. Drog, till beredning av läkemedel använt råämne (t.ex. torkade blad, rötter, frön e.d.). Drogden, sund mellan Saltholm och Amager, ö. Själland, Danmark. Dromeda'r, se Kameldjur. Drommen, 1 140 m högt fjäll i Jämtland, v. om Storsjön. Vid fjällets fot turistorten Bydalen. Dront (Di'dus inep'tus), en stor, klumpigt byggd duvfågel utan flygförmåga, som förekom på Mauri-tius och Bourbonön. Den utrotades på 1600-t. Dropphjärta, långsträckt hjärta, som framför allt förekommer hos personer med långsträckt kroppsbyggnad. D. är relativt vanligt under uppväxttiden. Jfr Astenisk konstitution. Droppsten, se Stalaktit. Dro'sera, se Insektätande växter. Drosera'ceae, växtfamilj, till vilken hör släktena Drosera, Dionaea och Aldrovandia. Se Insektätande växter. Drots kallades under medeltiden den framstående ledamot av riksrådet, som var rättsvårdens specielle företrädare. Senare blev D. en tom titel, som tilldelades någon storman. 1614 förenades med D.-ämbetet presidentskapet i Svea hovrätt och 1634 blev D. en av de fem riksämbetsmännen. Från 1686 lämnades ämbetet obesatt. Drottningholm, kungligt slott vid Mälaren en mil v. om Stockholm. Bakom slottet vidsträckt och vacker park. Nic. Tessin d.ä. uppgjorde ritningarna till slottet och parken. 10