Dro Drottningholms teater, belägen invid Drottningholms slott, uppfördes under 1760-t. efter ritningar av C. F. Adelcrantz och företer en blandning av rokoko- och gustaviansk stil. Efter att ha fått förfalla under 1800-t. restaurerades D. 1921—22 under ledning av A. Beijer. Används fortfarande som sommarteater och rymmer ca 400 personer. Den utgör ett utmärkt exempel på en i ursprungligt skick bevarad 1700-talsteater. I samband med D. finns ett teatermuseum. Drouet [droä'], J. B., 1763—1824, fransk revolu-tionsman, bekant för att ha igenkänt konungaparet (Ludvig XVI och Marie Antoinette) under deras flykt 1791 och föranstaltat deras häktande i Var-ennes. Drui'der, de forna gallernas och britannernas präster, vilka även tjänstgjorde som skalder, medicinmän och domare. D. utgjorde en klass med fast organisation och stort inflytande och tillhörde de främsta familjerna. Drum'lin (pluralis drumlins), eng., geol., beteckning för ett slag av välvda, i landisens rörelseriktningar utdragna ryggar el. kullar, som består av bottenmorän. Drunkning, se Livräddning. Drury Lane Theatre [dro'ri lejn thi'ötö], den äldsta talscenen i London, innehar ehuru ej statsunderstödd ställningen av ett slags nationalteater. Dru'ser, folkstam i Syrien och Libanon som talar arabiska och har en egendomlig religion, utgörande en blandning av kristendom, judendom och muham-medanism. D. räknas uppgå till 113 000 (1953) i Syrien och 80 000 (1949) i Libanon. D. har legat i strid med såväl turkar som med de kristna behär-skarna, senast 1925. Druvhyacint, se Pärlhyacint. Druvhyll (Sambucus racemosa), en fläderart, som är en buske el. litet träd med luktlösa, gulgröna blommor och röda frukter. Druvsocker, dextro's, glyko's [kem. formel C0H12O6], tillhör de s.k. enkla sockerarterna, som ej under upptagande av vatten kan sönderfalla i andra sockerarter. D. förekommer i söta bär (särskilt vindruvor) och frukter samt i honung. D. finns även i djurorganismen samt i urinen från personer, som lider av sockersjuka. Handelns stärkelsesocker el. potatissocker är D. (ej rent), som fabriksmässigt framställts genom kokning av stärkelse med utspädd svavelsyra. Vanligt D. är optiskt aktivt och vrider polarisationsplanet åt höger, varav namnet dextros (i motsats till levulo's). Druvsyra är en förening av höger- och vänstervridande vinsyra, som har en särskild kristallform och som förekommer i frukt, särskilt i vindruvor. Dry [draj], eng., torr. D. används för att karakterisera spritdrycker. Drya'der, i den grekiska gudasagan namn på kvinnliga naturväsen. Dry'as (fjällsippa), en vitblommig fjällväxt med små, läderartade blad, som också finns i fossil i botten på s. Sveriges torvmossar, bevarad ifrån istidens slut, då en fjällflora förekom där. Dryden [draj'den], J., 1631—1700, engelsk skald, på sin tid högt skattad för sina dramer och lustspel. Dråp, avsiktligt dödande av annan människa i hastigt mod (alltså ej på förhand planlagt). Dräktmod, se bilden. Dräktighet. — 1. Sjöv. Enligt äldre språkbruk var ett fartygs D. dess förmåga att bära last, dvs dess deplacement mellan vattenlinjen, då fartyget ej var lastat men i övrigt färdigutrustat, och lastvattenlinjen. Numera betecknas med bruttodräktig-het rymden av alla fartygets rum och med netto-dräktighet rymden av alla rum utom besättningens rum, navigationshytt, maskinrum, kolboxar o.d. 290 Dräktigheten mäts i ton (registerton). Ett ton = 2,83 m3. — 2. Zool. D. inträder, när ägget befruktats, och kännetecknas av brunstens upphörande och av ansvällning av livmodern. Vid tiden för födelsen sväller blygdläppar och juver. D.-tiden varierar och är i allmänhet längre för större djur: ston 340 dagar, kor 280 dagar, suggor 115 dagar, kattor 55 dagar, kaniner 30 dagar. Dräll, förr 3-skaftad, numera 4- el. 5-skaftad linnevävnad (duktyg, servetter) med mönster vanligen i stjärnor el. rutor. Dränera, täckdika, avleda vatten. Drätsel, de svenska kommunernas, speciellt städernas, finansförvaltning. — Den kommunala myndighet, som handhar städernas finanser, kallas drätselkammare (utom i Stockholm, där den motsvaras av drätselnämnden). Drätt, vit linneduk med geometriskt mönster av röda el. blåa ränder av färgat bomullsgarn. Dröbak, stad i Norge, vid Oslofjordens smalaste del, Dröbaksund. 2 087 inv. Biologisk havsstation. Dröbaksund, Oslofjordens smalaste del, belägen omkr. 4 mil s. om Oslo. Dröglapp, ett hudveck, som hänger ner på undersidan av en del nötkreaturs hals. Drönare, honungsbiets hane. Dröppel, se Gonorré. Dschiggetai, se Dsjiggetai. Dsja'far, vesir hos Harun ar-Raschid. Dsjid'da, se Jidda. Dsjiggetai, vildåsna som förekommer i flockar på stäpperna i Centralasien. D-sträng, uppifrån räknat tredje strängen på violinen, andra på altfiolen, violoncellen och kontra-basen. Den har d till grundton. Dsungari'et, öken- och stäppområde mellan Altaj-och Tien-shan-bergskedjorna i v. Mongoliet med en del oaser och gamla städer vid foten av den senare bergskedjan. Genom passen mot v. ryckte på sin tid hunnerna, mongolerna och kalmuckerna mot Europa. D. ingår i den sovjetbehärskade delen av Mongoliet. Dua'la, se Douala. Dualism, en åskådning, där två olika saker el. principer antas för att förklara ett problem. Inom filosofin avser D. den åskådning, som antar ett själsligt och ett kroppsligt element för att förklara världen. Du Barry [dybarri'], Jeanne Bécu, 1743—93, grevinna, älskarinna åt Ludvig XV, på vilken hon utövade stort inflytande. D., som var allmänt hatad, blev under revolutionen avrättad. Dubba, under medeltiden ”slå till riddare”. Dubbelbeckasin, se Beckasinfåglar. Dubbelbrytning. Om en ljusstråle får gå genom en kalkspatkristall, uppdelas den i två strålar; en punkt på ett papper syns som två punkter genom en kalkspatkristall. Den ena av strålarna, kallad den ordinära, följer de vanliga brytningslagarna (se Ljusbrytning). Den andra strålen, kallad den extraordinära, följer mera invecklade lagar. De båda strålarna är polariserade vinkelrätt mot varandra (se Polarisation). D. äger rum i alla kristaller utom de reguljära (jfr Kristall). En ljusstråle, som passerar en kristall längs dess optiska axel, varken bryts eller uppdelas. Dubbelkors, X el. # # , nottecken, angivande att följande not skall höjas med två halvtoner. Den med D. förtecknade notens namn ökas med två ”iss”._____________________________________________ 1) Dräkter från de gamla faraonernas Egypten. 2) Kreten-sisk ormdanserska. 3) Romerskt äkta par från omkr. Kristi födelse. 4) Medeltiden. 5) 1500- och 1600-t. 6) Rokoko. 7) Gustaviansk tid. 8) Empiren omkr. 1810. 9) Romantiken omkr. 1840. 10) Turnyr — 1870-t. 11) 1920-t:s mod. 12) 1950-t.