Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Eckerberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
299
1911 direktör för Zeppelinbolaget, från 1947
verksam i Amerika. E. företog flera färder över
Atlanten och flög 1929 jorden runt. Flera av hans
luftskepp förolyckades.
Eckerberg. — 1. Per E., f. 1913, statssekreterare
i Socialdepartementet från 1950, ordf, i Radiotjänsts
styrelse sedan 1955. — 2. Sixten E., f. 1909,
tonsättare och dirigent, anställd vid Göteborgs
orkesterförening sedan 1939.
Eckermann, J. P., 1792—1854, hovråd i Weimar
och samtida till Goethe. Han utgav sina ”samtal
med Goethe” 1837—48, ett för kännedomen om
denne mycket värdefullt arbete.
Eckermann, Harry v., f. 1886, bergsingenjör,
industrimän, som utgett betydelsefulla tekniska och
ekonomiska arbeten samt ivrat för industriell
demokrati. Professors namn 1940.
Eckersberg, C. W., 1783—1853, dansk målare,
verksam som historie-, genre-, landskaps- och
marinmålare. E. var dessutom en framstående
porträt-tör (T h o r v a 1 d s e n). E. kan sägas ha grundat
det nationella danska måleriet med dess starka
realism och noggranna iakttagelse. Han var en
ovanligt skicklig lärare och blev 1818 professor vid
konstakademin.
Eckerö, en av de större åländska öarna i v. delen
av ögruppen. 106 km2. 1 500 inv.
Eck'hart el. Eckehart, vanligen kallad Mäster
E., omkr. 1260—omkr. 1327, dominikanmunk, bl.a.
verksam som prior i Erfurt och senare i
Strass-burg som lärare vid ordensskolan. E. utvecklade en
religiös åskådning, i vilken ingick mystiska men
även skolastiska element. Han skrev på tyska
språket (även på latin) och bidrog i väsentlig grad till
det tyska skriftspråkets utveckling. E:s skrifter
utövade under den senare medeltiden stort inflytande.
Ecklesiastfk, kyrklig.
Ecklesiastik bostäilsordning, författning som
bestämmer om prästgårdar och deras skötsel.
Nuvarande E. är av 20/8 1932 med senare ändringar.
Kompletteras av ecklesiastik arrendestadga.
Ecklesiastikdepartementet, statsdepartement, som
handlägger ärenden rörande kyrko- och
undervisningsväsendet, arkiv, bibliotek och museer m.m. —
Under E. lyder bl.a. ecklesiastikstaten, de flesta
undervisningsanstalter, bibliotek och museer, de
flesta akademier, de kungliga teatrarna, riks- och
landsarkiven och statens biografbyrå. —
Ecklesiastikministern är chef för E.
Ecklesiastikår benämndes förr det prästerliga
tjänsteåret, som räknas från 1 maj till 31 april.
Éclat [ekla'], fr., glans.
Écoie des Beaux-Arts [ekål' däbåsa'r], franska
konstakademins utbildningsanstalt i Paris, som
grundades 1648.
Écoie iibre des Sciences politiques [ekål' li'br dä
siarjs' pålitik'], högskola i Paris som meddelar
undervisning för blivande diplomater och ämbetsmän.
E. grundades 1872.
Écoie normale supérieure [ekål'nårmal'syperiö'r],
utbildningsanstalt för läroverkslärare i Paris, som
hör till universitetet i Paris. E. grundades 1794 och
åtnjuter mycket stort anseende.
Economic Cooperation Administration, se ECA.
Economiser [ikån'ömajsö], apparat för
uppvärmning av vatten med tillhjälp av rökgaserna från en
eldstad. E. används bl.a. till förvärmning av
vattnet vid ångpanneanläggningar.
Economist [ikån'ömist], The E., engelsk
ekonomisk tidskrift, känd bl.a. för en ofta citerad
prisindex.
Écossaise [ekåsä's], fr., ursprungligen skotsk dans
i livlig takt samt namn på motsvarande
musikstycke.
Écrasez 1’infåme [ekrase' lägfa'm], fr., ”krossa
Edd
den skändliga”, ett uttryck av Voltaire, som under
upplysningstidens kamp mot kyrkan blev bevingat.
Écu [eky'], fr., gammalt franskt mynt, präglat
såväl i guld som silver. E. i silver motsvarade på
1700-t. ungefär 6 franc.
Ecuado'r, republik i Sydamerika, gränsar i n. och
ö. till Colombia, i s. och sö. till Peru och i v. till
Stilla havet. Omkr. 335 000 km2 och 3,4 mili. inv.
1953. Huvudstad Quito. 210 000 inv. 1950. E. är i
det inre bergigt men låglänt i ö. och vid kusten.
Klimatet, är tempererat i de bergiga områdena men
tropiskt i låglandet. Jordbruk är huvudnäring.
Tillverkningen av panamahattar är den främsta
industrin. Kakao, kaffe, panamahattar, hudar och
kautschuk är de viktigaste exportartiklarna. Största
delen av befolkningen utgörs av indianer (ca 40 %)
och biandfolk (ca 41 %), men det ledande skiktet
är kreoler (ca 10 %). Dessutom förekommer
negrer. Religionen är romersk-katolsk.
Folkrepresentationen består av ett parlament med två kamrar.
Alla personer över 18 år, som kan läsa och skriva,
har rösträtt och är valbara. Presidenten väljs genom
direkta val för 4 år. — Historia. E:s
ursprungliga namn var Quito efter ett stort indianrike, som
på 1400-t. intogs av inkafolket och på 1500-t. av
spanjorerna. E. deltog i befrielsekrigen i början av
1800-t., var en tid förenat med Colombia men
frigjorde sig 1830. E:s historia som självständig stat
har varit orolig med upprepade revolutioner och
statskupper. Under president Garcia Moreno (1861
—65 och 1869—75) främjades i hög grad landets
materiella och kulturella utveckling, ehuru Moreno
regerade diktatoriskt och intog en strängt katolsk
attityd. Han blev mördad av en anhängare av de
liberala strömningarna. De följande presidenterna
hade i allmänhet en antikatolsk inställning. Under
den liberale president Alfaro indrogs 1895 kyrkans
egendomar till staten och religionsfrihet
proklamerades. Senare har stridigheter förekommit mellan
konservativa och liberala partier. —
Utrikespolitiskt var E. under l:a världskriget neutralt. En
sedan länge föreliggande gränstvist med Peru ledde
1942 till att E. till Peru måste avträda ett område
ö. om Anderna (”el Oriente-området”). Under 2:a
världskriget bröt E. de diplomatiska förbindelserna
med axelmakterna efter USA:s inträde i kriget
1941 och förklarade febr. 1945 krig mot Japan. E.
har överhuvudtaget stött den panamerikanska
politiken. Till president valdes 1952 (för tredje gången)
J. M. Velasco Ibarra.
Ed, municipalsamhälle i Älvsborgs län. 863 inv.
1955.
Eda el. ida. bakvatten, som genom virvelrörelser
uppkommer i ett strömdrag vid en inskärning i
stranden.
EdaTisk betecknar växtlighetsfaktorer, som
hänför sig till jordgrunden.
Eda glasbruk, brukssamhälle i Värmland, 5 km
nv. om Charlottenberg.
E'damerost, klotrund, ^anligen röd, småpipig ost,
uppkallad efter staden Edam i Holland.
Edane, stationssamhälle i Värmland, ö. om
Arvika.
EDC, se Europaarmén.
Edda, bl.a. namn på ett stort arbete av den
isländske skalden Snorre Sturlason från omkr. 1220.
Av detta verk finns ännu handskrifter i
Uppsala och Köpenhamns bibliotek. E. utgörs av tre
stora avdelningar, Gylfaginning, Skåldskaparmål
och Håttatal. Jfr Sämunds edda.
Edd'ington [-tön], A. S., 1882—1945, professor i
astronomi i Cambridge. E. utförde undersökningar
över stjärnornas rörelser och skrev uppskattade
populära arbeten i modern fysik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0303.html