Eft kan. Framkallandet av E. kan vara riskabelt for ögat och bör ej fortsättas för länge. Efterblödning efter en operation uppträder ibland. E. beror ofta på att genom inflammation de blodproppar, som bildats i de avskurna kärlen, upplöses. Vid förlossning beror E. ofta på att delar av efter-börden kvarstannat i livmodern. Efterhörd, se Förlossning. Eftermiddagshem, se Halvöppen barnavård. Efterutbildningsövning på 30 dagar fullgörs före utgången av 18:e året efter inskrivningsåret enligt 1941 års värnpliktslag. Vid marinen kan dock E. fullgöras i samband med den första värnpliktsut-bildningen. Eftervärkar, se Förlossning. Ega'diska öarna, Psole Ega'di, 3 öar utanför Siciliens v. udde. 7 000 inv. E. är kända för romarnas sjöseger över kartagerna år 241 f.Kr. (l:a puniska kriget). ÉgaT, fr., likgiltig. — É g a 1 i t é, jämlikhet. Égard [ega'r], fr., hänsyn, högaktning. Egedius, H., 1878—99, norsk målare, som utförde romantiska landskapsbilder (Sommar). Ege'iska havet, den del av Medelhavet, som ligger mellan Grekland och Mindre Asien. I E. finns en stor mängd öar och ögrupper. Jfr kartan över Balkan sid. 184. Egeiska öarna, se Tolvöarna. Ege'isk kultur. På öarna i Egeiska havet och på det grekiska fastlandet fanns omkr. 3000—1100 f.Kr. en särpräglad, högt utvecklad bronsålderskul-tur. Den hade rönt inflytande från andra medelhavs-kulturer, särskilt den egyptiska. Bland lämningarna av E. märks ruinerna av det storartade palatset i Knossos* på Kreta, samt palatsen och de ”cyklo-piska” borgmurarna i Tiryns* och Mykene*, med bl.a. den berömda Lejonporten. Palatsen var rikt dekorerade med monumentala fresker. Även konsthantverket stod på en hög nivå. Utsökta prov på guldsmide, gemsnideri och lervarutillverkning har påträffats vid grävningar särskilt på Kreta och Pelo-ponnesos. De kretensiska konstnärerna hade omkr. 1500 f.Kr. utbildat en naturalistisk dekorationsstil av storartad verkan. Från omkr. 1400 f.Kr. låg den politiska och kulturella tyngdpunkten i Mykene. E. spreds nu genom djärva sjöfärder ända till Italien i väster och till kustländerna i ö. Medelhavet. E. utbildade en egen skrift, som nyligen tolkats av engelsmannen Ventris. Palatsarkiven i Knossos och i Pylos har påträffats. Från 1100-t. f.Kr. gick E. under i samband med folkvandringar och politiska omvälvningar. Härvid inträngde nya grekiska stammar i det egeiska området (”den doriska vandringen”), under det att bärarna av E. skingrades, huvudsakligen till de östra delarna av Medelhavet. Egenmäktigt förfarande består i att någon egenmäktigt tar sig rättighet som ej tillkommer honom. E. straffas med böter el. fängelse, grovt E. med straffarbete upp till två år. Egennamn, namn (vanligen substantiv) på person, djur el. sak, använt i särskiljande mening. Egenrörelse, fixstjärnornas rörelse. Ehuru fixstjär-norna, på grund av att de är så oerhört avlägsna, syns stillastående, kan man dock påvisa, att många av dem rör sig med stor hastighet i förhållande till jorden och till andra stjärnor. Egenskapsord, se Adjektiv. Egensvängning, den svängning som en kropp utför, sedan den rubbats ur sin jämvikt och sedan lämnas åt sig själv. Vid stor friktion kan E. utebli. Egentliga Finland, landskap i sv. Finland med finsk- och svensktalande befolkning. Residensstad Abo. Egentligt bråk är ett bråk, vars tälj are är mindre än nämnaren. Jfr Bråk. 302 Egentligt värme el. specifikt värme, det antal gramkalorier, som måste tillföras ett g av ett ämne, för att temperaturen skall stiga 1 grad. Vattnets E. är 1, luftens är vid konstant tryck 0,241, kopparns 0,093, järnets 0,114 osv. Egentlig vikt el. specifik vikt anger, hur många gånger tyngre ett ämne är än motsvarande volym rent vatten vid -f- 4° C. Gasformiga ämnens E. anges understundom i jämförelse med luft av samma tryck och temperatur. Ett fast ämnes E. erhålls genom att väga det dels i luft (el. egentligen i lufttomt rum) och dels i vatten. Skillnaden anger vikten av samma volym vatten som kroppen, och E. fås genom att dividera kroppens vikt härmed. Vätskors E. kan bestämmas medelst pyknometer el. aerometer. Gasers E. beräknas genom att väga en glasballong av känd volym och vikt, fylld med gasen. För gaser gäller Avogadros lag, enligt vilken E. är proportionell mot molekylarvikten. E'ger, tjeck. Ohre, biflod från vänster till Elbe. 310 km lång. EgeTia, romersk gudom, besläktad med Diana. Troddes underlätta barnsbörd. E. skall ha varit kung Numas maka och rådgivare. Egeskov, gods på Fyn, Danmark, med en ståtlig renässansborg från 1550-t. Ege'us, se Ai'geus. Egge, Lars, f. 1894, operettenor, chef för Stora teatern i Göteborg 1938—48. Egi'd, fäll el. sköld av getskinn, attribut till Zeus och Pallas Athena. När Zeus skakar E., skockar sig åskmoln. Athenas E. bar ett medusahuvud i mitten och omgavs av ormar. — E. används numera i betydelsen skydd, överhöghet. Egil, konung av Ynglingaätten, son av Aun den gamle enl. Snorre Sturlasson. E'gil SkalFagrimsson, omkr. 900—983, isländsk skald och krigare, känd genom den på 1100-t. skrivna Egilsagan, som skildrar E:s färder och äventyr. Egi'na el. Aigina, ö vid Greklands östkust. 85 km2. E. var under 600—500-t. f.Kr. en handelsstat av stor betydelse. Från ett tempel, byggt under E:s glansperiod, stammar den berömda gavelgrupp, som nu finns uppställd i glyptoteket i München (rekonstruerad av Thorvaldsen). Egfnabukten, grek. Saronikös Kölpos, är belägen på Greklands östkust. I E. ligger öarna Salamis och Egina. E'gmont, L., greve av E., 1522—68, nederländsk krigare, vilken utmärkte sig i striden mot fransmännen (segern vid Gravelingen 1558). E. blev senare jämte Wilhelm av Oranien och Horn ledare för den mot Filip II av Spanien riktade nederländska frihetsrörelsen och blev jämte Horn avrättad av Filips ståthållare, hertigen av Alba. Detta ökade förbittringen hos frihetspartiet, vilket betraktade E. som martyr. d’Egmont [dägmårf], Jeanne, 1740—73, dotter till hertig Richelieu, gift med greve d’Egmont. Hennes salong var en samlingsplats för societeten och kulturella personligheter i Paris. Egna hem. Under beteckningen egnahemsrörelsen sammanfattas strävandena i olika länder att bereda mindre bemedlade tillfälle att förvärva egna hem, framför allt på landsbygden. Egnahemsrörelsen syftar här till att främja uppkomsten såväl av nya jordbruk, som kan lämna sina brukare full försörjning, som av bostadsegnahem med el. utan tillhörande mindre lantbruk för personer, som har sin fulla el. huvudsakliga bärgning av arbete inom annat yrke än jordbruket. I Sverige kan denna verksamhet betecknas som ett led i jordbrukets rationalisering. Egnahem sbyggandet har hos oss fått stor utbredning också i städer och andra tätorter. Stödet till bildan