Ek 306 Ek, kvist med blad och hängen samt ollon. undanträngd. I kusttrakterna har den mångenstädes uthuggits för export. Vintereken (Q. sessili-flo'ra) är mindre och har smalare blad. Den går ej fullt så nordligt (till Dalsland). — Från E. erhålls ett hårt och fast virke. Barken innehåller garvsyra och används i garverier. Ekollon är stärkelserika och används som foder, särskilt till svin. Ek, Anders, f. 1916, skådespelare. Verkat i Malmö, Göteborg och Stockholm. Från 1953 vid Dramatiska teatern. Eka. — 1. Se Ekstock. — 2. Segelbåt, huvudsakligen förekommande i Blekinge skärgård. Kallas därför i allmänhet blekingseka. E. har oftast en mast med storsegel (spri-) samt fock. Den är en god sjöbåt och har stor lastförmåga. Ekarté el. écarté, ett kortspel, som spelas av två personer med 32 kort. Ekba'tana, forntida huvudstad i Medien, nu försvunnen. Se Hamadan. Ekblom, Olof, f. 1892, landshövding i Jönköpings län sedan 1938, statens förlikningsman för medling i arbetstvister 1926—38. Ekeberg, Birger, f. 1880, president i Svea hovrätt 1931—46. E. var justitieminister 1920—21 och 1923 —24. Ledamot av Svenska akademien 1945. Riksmarskalk 1946. Ordf, i Nobelstiftelsen sedan 1947. Ekelund, Vilhelm, 1880—1949, författare. Använde i en rad diktsamlingar, bl.a. Melodier i skymning, Elegier, Havets stjärna, med stor skicklighet och rytmisk känsla den ”fria versen”, men övergick sedan nästan helt till prosaaforismen och essäen (Antikt ideal, Tyska u t s i k t e r, V e r i s i m i 1 i a m.fl.). E. var en av våra klaraste och skarpaste stilister. Han predikade på ett passionerat sätt den antika måttfullheten och klarheten. Ekelund, Bo, civilingenjör, f. 1894. En av Sveriges främsta och internationellt mest inflytelserika idrottsledare. Tillhör sedan många år svensk idrotts högsta ledning. Tidigare god aktiv idrottsman. Bronsmedaljör i höjdhopp med 190 cm vid OS i Antwerpen 1920. Ekelund, Karin, f. 1913, skådespelerska, som under 1940-t. var en av den svenska filmens ledande krafter. Ekelöf, Gunnar, f. 1907, skald, som i sin lyrik representerar en surrealistisk linje (Köp den blindes sång). E. har även framträtt somi essäist (Promenader, Utflykter). Ekenäs, slott i Östergötland. Uppfördes av Per Banér under 1600-t. Ekenäs (Tammisaari), stad vid Finska viken, sv. Nyland, Finland. 3 200 inv., till största delen 1 svensktalande. Var före Hangös anläggning en viktig hamnstad. Ekerot, Bengt, f. 1920, regissör och skådespelare.. Tidigare verksam vid stadsteatrarna i Malmö och Göteborg, sedan 1953 vid Dramatiska teatern. Vid. sidan av Ingmar Bergman vår främste yngre iscensättare. Ekerö, ö i Mälarens ö. del. Rik på fornlämning-ar. På E. finns bl.a. Ekebyhov, som tillhört Stem Sture d. ä. och riksrådet Klas Horn. Ekg, förkortn. för elektrokardiogram. Se Elek-trokardiografi. Ekipage [-pa'sj], vagn med förspända hästar. Ekipagesektionen, en av avdelningarna vid ett svenskt örlogsvarv. Ekipe'ra, utrusta, förse med utstyrsel. Ekivok [-vå'k], tvetydig, slipprig, oanständig. Eklampsi', en sjukdom, som uppträder vid tiden för förlossningen hos havande och som kännetecknas av med medvetslöshet förenade krampanfall. Sjukdomen är mycket farlig (10—15 % dödlighet). Den föregås oftast av äggvita i urinen, varför havande då och då bör undersökas under havandeskapets senare månader, så att vid behov behandling i tid kan inledas. Eklatanf, slående, uppenbar. Eklate'ra, offentliggöra, tillkännage (en förlovning). Eklekticism betecknar en strävan att med från olika håll erhållna synpunkter, stilelement e.d. skapa något enhetligt nytt. Termen brukas inom filosofi, litteratur och konst. Eklek'tisk, byggd på lånade idéer och motiv, saknande egenart. Eklips', förmörkelse. Schema visande jordaxelns lutning mot ekliptikan. Eklip'tikan, jordens bana kring solen. Även det plan i vilket denna bana ligger. Från jorden sett syns alltid solen i detta plan, vilket går genom mittlinjen i Djurkretsen. Jordklotets axel lutar omkr. 23° 27' mot E. Eklo'g, egentligen utvald dikt, användes efter Vergilius som beteckning på herdedikter. Eklund. — 1. J. A.E., 1863—1945, biskop i Karlstad 1907—38. E. intresserade sig för den ungkyrkliga rörelsen och för psalmboken samt skrev en del egna psalmer. — 2. Oskar G. E., 1861—1940, en av banbrytarna för godtemplarorden i Sverige. Tjänstgjorde under olika perioder som ordenschef, sekreterare och skattmästare. Grundade 1900 god-[emplarordens bokförlag som alltjämt bär hans