305 radiostation. E. är uppkallat efter dess konstruktör, den franske ingenjören A. G. Eiffel (1832— 1923). Det uppfördes till 1889 års världsutställning (bild sid. 199). Eijkman, C., 1858—1930, holländsk läkare, professor i Utrecht, vilken gjorde viktiga undersökningar över beriberisjukdomen och visade, att den betingas av vitaminbrist. Han erhöll 1929 tillsammans med F. C. Hopkins nobelpriset i medicin och fysiologi. Einar Tambaskälver, d. 1055, norsk storman och skicklig bågskytt. I slaget vid Svolder år 1000 stred han på Olav Tryggvessons sida. Einaudi [eina'odi], Luigi, f. 1874, italiensk nationalekonom och liberal politiker. Italiens president maj 1948—1955. Under 2:a världskriget flydde E. till Schweiz, då tyskarna 1943 besatte större delen av Italien. Blev efter fredsslutet finansminister i Gasperis fjärde regering och sedan vice konseljpresident. Eindhoven [äjnt'håfen], stad i s. Nederländerna. 149 500 inv. 1954. Industristad (Philips radioapparater m.m.). Einherjar är i den nordiska gudasagan namn på kämpar, som fallit i strid. E. kom till Valhall, där de väl förplägades och fick kämpa med varandra. Einsiedeln [a'jnsideln], berömd vallfärdsort i s. Schweiz. Stort benediktinkloster med en undergörande Mariabild. Hit vallfärdar årligen hundratusentals pilgrimer. Einstein [aj'nstajn], A., 1879—1955, professor i fysik i Zürich 1912, i Berlin 1914. E. blev världsbekant genom sin relativitetsteori. Enligt denna är en kropps utsträckning i rummet beroende av den hastighet, med vilken den rör sig i förhållande till observationspunkten. Ju snabbare rörelsen är, desto mindre är utsträckningen i rörelsens riktning och vid största möjliga hastighet är utsträckningen oändligt liten. Jfr Relativitetsteori. E. erhöll 1921 års nobelpris i fysik för sina förtjänster inom den teoretiska fysiken, särskilt upptäckten av lagen för den fotoelektriska effekten. I Potsdam har sedan uppförts ett observatorium, Einsteintornet, avsett för undersökningar över vissa av E. uppställda problem. E. intog under senare år en kritisk ställning till den moderna kvantmekaniken och arbetade på en enhetlig teori för gravitationen och de elektromagnetiska krafterna. Efter nationalsocialismens genombrott måste E. gå i landsflykt och var sedan verksam vid Princeton-universitetet i USA. E. erhöll 1941 amerikanskt medborgarskap. Einthoven [ajnfhåfen], W., 1860—1927, holländsk fysiolog. E. erhöll 1924 nobelpriset i medicin och fysiologi för sina undersökningar över hjärtats arbetssätt. E. konstruerade elektrokardiografen. Eir, läkekonstens gudinna enligt den nordiska gudasagan. Eire, 1937—49 officiellt namn på Irländska republiken. Se Irland. Eire'ne, i grek, mytologin fredens gudinna. Eisenach [aj'senach], stad i delstaten Thüringen, Östtyska folkrepubliken, v. om Weimar. 45 000 inv. På grund av sitt vackra läge och sina Lutherminnen en besökt turistort. Invid staden borgen Wartburg. Eisenhower [aj'sönhaoö], Dwight, f. 1890, president i USA sedan 1952, amerikansk militär, general 1943, ”general of the army” (fältmarskalk) 1944. E. deltog bl.a. i organisationen av det amerikanska stridsvagnsvapnet. Juni 1942 blev E. chef för de amerikanska styrkorna i Europa. Ledde som allierad överbefälhavare invasionen i Franska Nordafrika 1942 och blev 1943 överbefälhavare för de allierade i Medelhavsområdet. Ledde sedan invasionen i Frankrike juni 1944 och blev sept. samma år överbefälhavare på västfronten. Efter fredsslutet var E. militärguvernör i den amerikanska ockupa Ek tionszonen i Tyskland till 1947, då han efterträdde Marshall som generalstabschef i hemlandet. Avgick febr. 1948 ur aktiv tjänst, då han blev rektor för Columbia-universitetet i New York. April 1951 högste befälhavare över Atlantpaktstyrkorna. 1952 ställde E. upp som presidentkandidat för det republikanska partiet och valdes med stor majoritet till president i USA s.å. Inrikespolitiskt har han som sådan fört en moderat konservativ politik. Utrikespolitiskt har under E:s presidenttid den amerikanska hjälpen till Europa fortfarit. E. har vidare sökt åstadkomma avspänning i Fjärran Östern och förhandlat med Sovjetunionen. Åter presidentkandidat 1956. Eisenstein, Sergej, 1898—1948, rysk filmregissör. Hans insats blev under 20-t. av banbrytande betydelse för filmen. Pansarkryssaren P o-t e m k i n (1925), Oktober (1927). Eisleben [aj's-], stad i delstaten Sachsen-Anhalt, Östtyska folkrepubliken, v. om Halle. 25 000 inv. Luthers födelse- och dödsort. Eisner [aj's-], K., 1867—1919, var en av ledarna för de bayerska socialisterna och blev efter ko-nungadömets avskaffande i nov. 1918 chef för den republikanska regeringen i Bayern. Hans politik gick sedan i delvis bolsjevistisk riktning. Gentemot utlandet företrädde han den åsikten, att västmakterna endast kämpat mot den gamla regimens Tyskland och att ett avståndstagande från denna och ett erkännande av att Tyskland ensamt bar skulden till l:a världskriget skulle medföra en försonligare hållning hos västmakterna. Han utgav en del mycket uppmärksammade dokument, vilka skulle bevisa Tysklands skuld. En senare företagen undersökning visade emellertid, att dokumenten i detta avseende var oriktiga. E:s politik medförde svåra slitningar med riksregeringen. Han blev mördad 1919. Eiss, den med en halv ton höjda tonen e. Förväxlas enharmoniskt med f. Ej'der, se Eider och Ejdersläktet. Ejdersläktet (SomateTia), till dykänder hörande släkte, som kännetecknas av att fjäderbeteckningen vid näbbens bas skjuter fram i tre spetsiga flikar. Till E. hör e j d e r n (S. molliss'ima), vilken i sommardräkt är mörkbrun. Äldre honor, ådor, har två vita tvärband över vingen. Hannen i vårdräkt, som kallas guding, är vit med buksida, huvud och över-gump svarta samt nackens sidor något ljusgröna och framsidan av halsen svagt rödaktig. E. förekommer på norra halvklotets hav men går vid häcknings-tiden inåt kusterna. Under ruvningen plockar honan av sig dun, som läggs kring äggen. Detta dun är ovanligt mjukt och högt värderat i handeln. Det dun, som erhålls från den skjutna fågeln, är något sämre. — P r a k t e j d e r n (S. specta'bilis) är vanlig i de arktiska haven och förekommer någon gång vid våra kuster. Eje, Anders, författarnamn för A. Essen, 1880— 1951, tidningsman, som skrev äventyrsromaner, reseskildringar etc. EjekTor, apparat för utkastande av patronhylsor i gevär, aska från pannrum etc. E'jer Bav'nehöj, Danmarks högsta punkt, sö. Jylland. Når en höjd av 170 m ö.h. Ek (Quer'cus), växtsläkte, fam. Cupuliferae, vars arter har glesa hanhängen och honblommor i korta ax. Frukten, ollonet, är en nöt, vid basen fastsittande i en fruktskål (cupula). Sommarek el. vanlig ek (Q. ro'bur) är ett ståtligt träd (20—30 m högt) med grov stam (upp till 10—15 m i omkrets, ex. jätteeken i N. Kvill, Kalmar län, som är 14 m i omkrets vid brösthöjd). Den kan nå en ålder av 1 000 år och mer. I Sverige invandrade den efter tallen men före granen. Den kan växa ungefär upp till Dalälven. E. fordrar god jordmån, varför den genom landets uppodling blivit i stor utsträckning