Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ekorrapor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eko
flekterade vågorna kan man på en bildskärm få en
något så när tydlig bild av föremål. E. spelade stor
roll under 2:a världskriget men har naturligtvis
också lika stor betydelse för flygtrafiken och för
sjöfarten i fred.
Ekorrapor el. kloapor har klor på alla tårna
utom stortån, där de har naglar. Hit hör lejon- och
silkesapor. E. lever i Syd- och Centralamerika.
Ekorrdjur (SciurFdae), familj gnagare, vilken
delas på flera avdelningar: Trädekorrar, till
vilken hör vår vanliga ekorre (Sciu'rus
vul-ga'ris). Den har lång, yvig svans, långa öron med
hårpensel och är om sommaren ovan rödbrun,
under vit, om vintern grå (gråverk). Den lever av
frön och knoppar samt även av fågelägg och
fågelungar och kan, om den förekommer i större antal,
vara ett besvärande skadedjur. Flygande
ekorrar finns av flera arter. De har mellan
extre-miteterna utefter kroppssidorna hudveck, vilka vid
språnget tjänar som fallskärmar och därigenom
möjliggör hopp mellan träden på 20—30 m. En
annan avdelning av ekorrdjuren,
jordekorrar-n a, är korthåriga med på ryggen vanligen
strim-mig päls. De lever i hålor, som de gräver i marken.
Flera arter finns på norra halvklotet. — Till E. hör
vidare mur meld j urs läkte t*.
Ekoverk, detsamma som fjärrorgel. Se Orgel.
Ekoxe (Luca'nus cer'vus) har fått sitt namn
efter hannens kraftiga, hjorthornslika överkäke. E.
är till färgen mörkt svartbrun och till storleken
Europas största skalbagge. Hannen kan nå en
längd av 8—9 cm. Honan är mindre. E.
förekommer sparsamt i ekskog i Sverige upp till Uppland.
Ekoxe.
Den lever av ur ekstammar utflytande saft. Äggen
läggs i murkna stammar. Larvens utveckling tar en
tid av fem år. Den fullt utvecklade skalbaggen
lever blott några veckor.
Ekrar, se Hjul.
Ekse'm, hudsjukdom, som börjar med mer el.
mindre sammanflytande, något upphöjda rodnande
punkter. Dessa övergår i små blåsor, som brister.
Den utrinnande vätskan torkar in till en täckande
skorpa. Sjukdomen åtföljs av klåda, som kan vara
ganska besvärande. Utan behandling övergår
sjukdomen ofta i ett kroniskt stadium med glänsande,
rynkig, rodnande och fjällande hud. Sjukdomens
orsak är ej fullt utredd. Hudretning (kemiska
ret-medel) spelar en viss roll. E. kan också bero på
överkänslighet för vissa ämnen (allergi). Ärftliga
anlag är säkerligen av betydelse. Behandlingen
måste noga anpassas efter sjukdomens
utvecklingsstadier. På kroniskt E. har man med god framgång
börjat använda röntgenbehandling.
Ekshärad, kyrkby vid Klarälven i n. Värmland.
Eksjö, stad i Småland. 10 065 inv. 1956. Någon
industri (mekaniska verkstäder, möbelfabriker).
Omnämnd såsom stad redan på 1400-t.
Ekspinnare (Lasiocam'pa quer'cus) är en stor
luden spinnarfjäril, till färgen brun.
308
Ekstock (eka), flatbottnad roddbåt utan köl med
en större spegel i aktern och en mindre i fören.
Ekstrand, Einar, f. 1880, diplomat, 1947—53
ordförande i FN:s kommission för minoritetsskydd.
Ekströr, Per, 1844—1935, landskapsmålare,
vistades å m 1876—90 i Frankrike. E. var en på
samma gång känslig och djärv målare av
stäm-ningslandskap och valde med förkärlek motiv från
slättlandskap särskilt i solbelysning. Bland hans
tavlor märks Soleffekt över Seine,
Solglitter på havet, Afton.
Ekström, Märta, 1899—1952, skådespelerska,
anställd vid Dramatiska teatern 1923—24 och efter
åtskilliga andra engagemang åter anställd där 1927
—45 och från 1948. Engagemang i USA 1945—47.
E. var känd som framstående
karaktärsskådespelerska.
Ektoderm', se Fosterutveckling.
Ekume'nisk, omfattande hela kristenheten. —
Ekumeniskt möte, allmänt kyrkomöte. Hit
räknas framför allt de 6 eller 8 första i den gamla
kyrkan (bl.a. i Nicaea 325, Konstantinopel 381,
Efe-sos 431 och Kalcedon 451). Även den
allmänkyrkliga världskongressen i Stockholm 1925 brukar
benämnas E., ehuru endast ombud från de
protestantiska och grekisk-katolska kyrkorna (omkr. 600
ombud) deltog.
Ekumenisk patriark kallas patriarken av
Konstantinopel, som är överhuvud för grekisk-katolska
kyrkan.
Ekvation, likhet. En E. anger, att de på ömse
sidor om ett likhetstecken (=) ställda matematiska
uttrycken är lika stora. 4 X 6 + 2 = 26 är ett ex.
på en aritmetisk E. 4x + 2 = 26 är ett ex. på en
algebraisk E. med en obekant (x). Lösningen av
denna E. bygger på det förhållandet, att två lika
stora tal förblir lika stora, om man ökar el.
minskar dem el. multiplicerar el. dividerar dem med
lika stora tal. En ekvation med flera obekanta kan ej
lösas, för så vitt ej andra ekvationer finns, i vilka
dessa ingår; det måste finnas lika många ekvationer
som obekanta. — En ekvation, i vilken den
obekanta förekommer i n:te digniteten, sägs vara av
«:te graden. — Ekvationer, ofta av mycket
invecklad karaktär, och för vilkas lösning andra än
alge-braiska räkneoperationer erfordras, spelar en viktig
roll inom matematiken. Vetenskapen om
ekvationerna kallas ekvationsteori. I den analytiska
geometrin använder man sig av ekvationer för
behandling av geometriska problem (jfr Analytisk
geometri).
Ekva'tor (lat. aequare = göra lika). — 1. Geogr.,
den cirkel runt jorden, vilkens plan går vinkelrätt
mot jordaxeln genom jordens medelpunkt. — 2.
Astr., den cirkel på himmelssfären, i vilken
jordekvatorns plan ligger.
Ekvatoria'Iström. — 1. Varm havsström, som
från trakten av ekvatorn rör sig i riktning mot
polerna. E. går längs havens västsidor; detta på grund
av jordens rotation. — 2. Luftström i de högre
luftlagren, vilken rör sig från trakten av ekvatorn
i riktning mot polerna.
EkvaTorshöjd, vinkeln mellan ekvaton och en
orts horisont. Denna är densamma som vinkeln
mellan jordaxeln och ortens lodlinje.
Ekvecklare, en liten grön fjäril, vars larver gör
stor skada på ekar.
Ekvilibrist', en som kan balansera, lindansare.
Ekvinoktialen, himmelsekvatorn.
Ekvinok'tium, de punkter i jordbanan, där dag
och natt är lika långa, dvs vår- och
höstdagjäm-ningspunkterna (21 mars och 23 sept.).
Ekvivalent', likvärdig. — Kem. En gramekvivalent
av ett ämne är den mängd, som kan ersätta eller
som motsvarar 1 g väte. Eftersom syreatomen har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0312.html